RSS
Alfabetisk lista

Ordlistan

Civilrättsligt samarbete

I ett europeiskt område med verklig rättvisa ska medborgarna och företagen fritt kunna hävda sina rättigheter. Den främsta målsättningen med det civilrättsliga samarbetet är att förbättra samarbetet mellan medlemsländernas myndigheter för att undanröja varje hinder som följer av de olika juridiska och administrativa systemens olikheter (ömsesidigt erkännande och verkställighet av rättsliga avgöranden, lika tillgång till rättsväsendet och harmonisering av nationell lagstiftning).

Redan 1993 införlivades det civilrättsliga samarbetet i avdelning VI i Maastrichtfördraget. I och med Amsterdamfördraget flyttades det civilrättsliga samarbetet till avdelning IV i EU-fördraget (nya artikel 65). Genom Amsterdamfördraget blev alltså det civilrättsliga samarbetet en gemenskapsfråga och infogades under området med frihet, säkerhet och rättvisa. Under en övergångsperiod på fem år (artikel 67 i EG-fördraget) är dock denna fråga endast delvis en gemenskapsfråga eftersom kommissionen delar sin initiativrätt med medlemsstaterna. Europaparlamentet ska endast höras och rådet ska fatta enhälliga beslut.

Före Amsterdamfördraget utövades det civilrättsliga samarbetet främst genom konventioner. Tack vara att man gjort området till en gemenskapsfråga har de flesta konventioner moderniserats och omvandlats till förordningar. På så sätt har EG-domstolen fått tolkningsbehörighet.

I och med att Nicefördraget trädde i kraft i februari 2003 ersattes beslutsprocessen i artikel 67 med omröstning med kvalificerad majoritet och med medbeslutandeförfarandet på området för civilrättsligt samarbete, med undantag av familjerätten.

Se även:

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början