EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Europaparlamentet

Europaparlamentet är det enda direktvalda EU-organet och är en av de största demokratiska församlingarna i världen. De 705 ledamöterna företräder EU:s 450 miljoner medborgare. Ledamöterna väljs var femte år av väljarna i EU:s 27 medlemsstater. De personer som väljs till Europaparlamentet kallas ledamöter av Europaparlamentet.

Antalet ledamöter som väljs i varje EU-medlemsstat beror i första hand på landets befolkningsmängd. Platserna är fördelade på följande sätt: Belgien; 21, Bulgarien: 17, Tjeckien: 21, Danmark: 14, Tyskland: 96, Estland: 7, Irland: 13, Grekland: 21, Spanien: 59, Frankrike: 79, Kroatien: 12, Italien: 76, Cypern: 6, Lettland: 8, Litauen: 11, Luxemburg: 6, Ungern: 21, Malta: 6, Nederländerna: 29, Österrike: 19, Polen: 52, Portugal: 21, Rumänien: 33, Slovenien: 8, Slovakien: 14, Finland: 14 och Sverige: 21.

Cirka 40 procent av ledamöterna är kvinnor. Ledamöterna får bilda grupper efter deras politiska tillhörighet, inte efter deras nationalitet.

Platserna är för närvarande delade mellan sju politiska grupper:

  • Europeiska folkpartiets grupp (175 ledamöter),
  • Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (145),
  • Renew Europe (97),
  • Identity and Democracy Group (74),
  • Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen (73),
  • Gruppen Europeiska konservativa och reformister (63) och
  • Vänstergruppen i Europaparlamentet – GUE/NGL (39).

39 ledamöter tillhör inte någon politisk grupp.

Europaparlamentet har följande huvuduppgifter:

  • Att stifta lagar: För de flesta EU-rättsakter har Europaparlamentet delad lagstiftningsmakt med Europeiska unionens råd (rådet), genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
  • Att anta budgeten: Parlamentet delar makten med rådet genom att anta budgeten genom omröstning, sätta den i kraft genom att parlamentets talman undertecknar den och genom att övervaka dess genomförande.
  • Att kontrollera EU-institutionerna, särskilt kommissionen: Parlamentet har rätt att godkänna eller underkänna utsedda ledamöter av kommissionen och har befogenhet att avsätta kommissionen i dess helhet genom en misstroendeförklaring. Parlamentet utövar också kontroll över EU:s verksamhet genom att ledamöterna får ställa skriftliga och muntliga frågor till kommissionen och rådet. Parlamentet inrättar tillfälliga utskott och utredningsutskott. Deras befogenheter är inte begränsade till enbart EU-institutionernas verksamhet, utan kan också omfatta de åtgärder som EU-medlemsstaterna vidtar för att genomföra EU:s politik.

Genom Lissabonfördraget fick parlamentet en stärkt roll i och med att det blev jämställt med rådet på grundval av följande åtgärder:

  • Det ordinarie lagstiftningsförfarandet utvidgades till 40 nya områden, bland annat jordbruk, energisäkerhet, immigration, rättsliga och inrikes frågor, hälsa och strukturfonder.
  • Parlamentet fick en stärkt roll i antagandet av EU:s budget – parlamentet ansvarar för antagandet av hela budgeten tillsammans med rådet.
  • Ledamöterna fick möjlighet att godkänna en lång rad internationella avtal som EU förhandlar fram, till exempel internationella handelsavtal.
  • Parlamentet fick rätt att hållas informerat om verksamheten vid Europeiska rådet, det roterande ordförandeskapet i rådet och Europeiska utrikestjänsten.
  • Parlamentet fick rätt att föreslå ändringar av fördraget.
  • Parlamentet fick utökade kontrollbefogenheter vid valet av Europeiska kommissionens ordförande och genom att godkänna kommissionens ledamöter genom omröstning.

Ledamöterna deltar i parlamentets plenarsessioner i Strasbourg och Bryssel samt i sammanträden i utskotten och de politiska grupperna i Bryssel.

Enligt artikel 223.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska parlamentet anta en arbetsordning för ledamöterna. I denna fastställs regler för hur ledamöterna ska utföra sina åligganden.

Det finns en uppförandekod enligt vilken ledamöterna endast får agera i det allmännas intresse och utföra sitt arbete med oegennytta, integritet, öppenhet, aktsamhet, ärlighet, ansvar och respekt för Europaparlamentets anseende.

Enligt artikel 232 i EUF-fördraget ska parlamentet anta sin arbetsordning – regler för parlamentets interna organisation och verksamhet.

SE ÄVEN:

Top