RSS
Alfabetisk lista

Ordlistan

Europeiska unionens pelare

Maastrichtfördraget (1992) införde en ny institutionell struktur som bibehölls ända tills Lissabonfördraget trädde i kraft. Denna institutionella struktur bestod av tre "pelare":

  • den första pelaren (EG-pelaren): Europeiska gemenskapen, Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och tidigare Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG);
  • den andra pelaren: den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen;
  • den tredje pelaren: polissamarbete och straffrättsligt samarbete enligt avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen.

Genom Amsterdamfördraget har en del av de områden som tidigare ingick i den tredje pelaren flyttats till den första pelaren (fri rörlighet för personer).

De tre pelarna fungerar med olika beslutsprocesser: överstatligt för den första pelaren och mellanstatligt för de två andra.

Lissabonfördraget avskaffar denna pelarstruktur i och med skapandet av Europeiska unionen (EU). Inom EU tas beslut genom ett gemensamt rättsligt förfarande som kallas "den ordinarie lagstiftande processen". Utrikespolitiken och den gemensamma säkerheten fortsätter dock att tillämpa det mellanstatliga samarbetet. Även om frågor som rör rättsskipning och inre frågor är "gemenskapifierade", så fortsätter vissa av dem som är knutna till polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet att vara underställda de särskilda förfaranden genom vilka medlemsstaterna behåller viktiga befogenheter.

Se också:

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början