RSS
Alfabetisk lista

Ordlistan

Enhetligt valsystem till Europaparlamentet

I och med Maastrichtfördraget infördes 1992 en bestämmelse i EG-fördraget (artikel 190.4, numera artikel 223 i EUF-fördraget) om att valet måste hållas i enlighet med en enhetlig valordning i alla medlemsstater. Men trots de olika förslag som Europaparlamentet lade fram lyckades inte rådet enas om en enhetlig valordning.

För att bryta dödläget införde man genom Amsterdamfördraget en möjlighet i EG-fördraget att i avsaknad av en enhetlig valordning införa ”gemensamma principer”. Efter flera diskussioner om olika tvistefrågor har rådet och Europaparlamentet till sist enats om följande fyra punkter som innebär att valen till Europaparlamentet harmoniseras:

  • Proportionella val utifrån listor eller ett preferensröstningssystem (endast Irland).
  • Personröster är tillåtna.
  • De olika valkretsarna (nationella eller regionala) får vara kvar förutsatt att de inte påverkar valets proportionalitet. I ett senare skede måste regionala valkretsar införas i medlemsstater med mer än 20 miljoner invånare.
  • Tröskeln för att delta i fördelningen av mandat är 5 % av de avgivna rösterna.

De flesta röstnings- och valreglerna kommer dock även i fortsättningen att skilja sig åt när det gäller t.ex. valdatum, valkretsar, tillämpning av proportionaliteten, dubbla mandat, röstningsvillkor, valbarhet och främjande av jämställdhet. När det gäller valkretsar har de flesta medlemsstater antagit ett system med en valkrets (hela landet utgör en enda valkrets). Övriga medlemsstater har flera valkretsar: Irland, Förenade kungariket, Tyskland, Italien, Grekland, Belgien, Polen och Frankrike.

Se också:

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början