RSS
Alfabetisk lista

Ordlistan

Miljö

EU:s miljöpolitik bygger på artikel 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, FEUF. Den är inriktad på bevarande, skydd och förbättring av miljön samt skydd av människors hälsa. En annan målsättning är rationellt och varsamt utnyttjande av naturresurserna. Den ska också främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, i synnerhet kampen mot klimatförändringar.

Miljöpolitiken bygger på försiktighetsprincipen och på principerna att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring bör hejdas vid källan och att förorenaren ska betala.

I det sjätte handlingsprogrammet för miljön, antaget 2002, anges prioriteringar och mål för EU:s miljöpolitik till och med 2010. Det är fokuserat på fyra prioriterade områden: klimatförändringar, biologisk mångfald, miljö och hälsa samt hållbar förvaltning av resurser och avfall. Dessa kompletteras av sju strategiska teman: luftföroreningar, avfall, havsmiljö, mark, bekämpningsmedel, naturresurser samt stadsmiljö.

Under de senaste trettio åren har EU:s miljöpolitik gått från att i efterhand lösa enskilda miljöproblem till en mer övergripande, förebyggande och integrerad hållning. Begreppet "hållbar utveckling" har skrivits in bland Europeiska unionens mål genom Amsterdamfördraget och integreringen av miljöskyddet har förstärkts inom annan EU-politik.

Det har blivit enklare för en medlemsstat att ha strängare regler än reglerna på EU-nivå, förutsatt att de strängare reglerna följer EG-fördraget och anmäls till kommissionen.

De flesta av unionens rättsakter på miljöområdet antas enligt det vanliga lagstiftningsförfarandet. Undantagen är några områden, t.ex. skatter, fysisk planering och beslut som får stora konsekvenser för en medlemsstats energipolitik.

Se även:

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början