RSS
Alfabetisk lista

Ordlistan

Ekonomisk politik

Ekonomiska och monetära unionen (EMU) innebär en nära samordning av medlemsländernas inhemska ekonomiska politik, som därmed blivit en angelägenhet av gemensamt intresse. För att förverkliga denna samordning, utarbetar ministerrådet, med kvalificerad majoritet och på rekommendation från kommissionen, ett förslag till allmänna riktlinjer som presenteras för Europeiska rådet. På grundval av Europeiska rådets slutsatser antar ministerrådet därefter med kvalificerad majoritet en rekommendation som fastställer de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik och informerar slutligen Europaparlamentet (artikel 121 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Dessa årliga allmänna riktlinjer utgör den centrala länken i EU:s samordning av den ekonomiska politiken.

Förutom de allmänna årliga riktlinjerna innehåller avdelning VIII i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt andra åtgärder för den ekonomiska politiken, i synnerhet:

  • Den multilaterala övervakningen: medlemsländerna, som samlas i rådet, övervakar den ekonomiska utvecklingen och tillämpningen av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. De kan rikta rekommendationer till regeringen i ett medlemsland som inte följer riktlinjerna.
  • Förfarandet vid alltför stora underskott: medlemsländerna ska undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser och det är kommissionens uppgift att övervaka att denna princip följs.
  • Ekonomiskt bistånd: om ett medlemsland hamnar i svårigheter, kan rådet på vissa villkor bevilja ekonomiskt bistånd.
  • Förbud mot att åta sig ett annat medlemslands förpliktelser.
  • Förbud mot positiv särbehandling: det är förbjudet att ge organ, förvaltningar eller företag inom den offentliga sektorn en positiv särbehandling hos finansinstitut.

Se även:

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början