Ordlistan
Medborgarskap i EU
EU-medborgarskapet infördes genom EU-fördraget som undertecknades i Maastricht 1992. Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) bekräftade de rättigheter som EU-medborgarskapet innebär.
Alla som är medborgare i en medlemsstat betraktas automatiskt som EU-medborgare, och har därmed följande rättigheter:
- Rätt att fritt röra sig och uppehålla sig var som helst inom EU.
- Rösträtt och valbarhet i kommunalval och val till Europaparlamentet i den medlemsstat där man är bosatt.
- Rätt till diplomatiskt och konsulärt skydd av varje medlemsstats diplomatiska eller konsulära myndigheter i länder utanför EU där den medlemsstat i vilken EU-medborgaren är medborgare inte är representerad.
- Rätt att göra framställningar till Europaparlamentet och vända sig till Europeiska ombudsmannen.
- Rätt att skriftligen vända sig till EU-institutionerna på ett av EU:s officiella språk och få svar på samma språk.
- Rätt att inte diskrimineras på grund av nationalitet eller på grund av kön, ras, religion, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.
- Rätt att föreslå kommissionen att lägga in ett lagförslag (medborgarinitiativet).
- Rätt att på vissa villkor få tillgång till handlingar från europeiska institutioner, organ, byråer och myndigheter (artikel 15 i FEUF).
Med Europaparlamentets samtycke kan rådet i framtiden enhälligt göra tillägg till dessa rättigheter.
EU-medborgarskapet ersätter inte det nationella medborgarskapet. EU-medborgarskapet kompletterar det nationella medborgarskapet och ger medborgarna en djupare och mer påtaglig känsla av att tillhöra EU.
Se även: