RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Offentliga kontroller av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel

I samband med översynen av lagstiftningen om livsmedelshygien (”hygienpaketet”) fastställer Europeiska unionen gemensamma bestämmelser för offentliga kontroller av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel och inför särskilda bestämmelser för färskt kött, musslor, mjölk och mjölkprodukter.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel [Se ändringsrättsakt(er)].

SAMMANFATTNING

Enligt denna förordning ska anläggningar i EU samt import kontrolleras.

ANLÄGGNINGAR I EU

De behöriga myndigheterna godkänner anläggningar som uppfyller EU-lagstiftningen i fråga om livsmedelshygien.

Livsmedelsföretagarna ska bistå de behöriga myndigheterna vid kontrollerna och bl.a. ge tillträde till lokaler samt tillhandahålla handlingar och register.

Den offentliga kontrollen omfattar revision av god hygienpraxis och HACCP-principerna (riskanalys och kritiska styrpunkter) samt särskilda kontroller av krav som fastställs separat för de olika sektorerna (färskt kött, levande musslor, fiskeriprodukter, mjölk och mjölkprodukter).

FÄRSKT KÖTT

Den officiella veterinären

Den officiella veterinären ska vara behörig, utses av den behöriga myndigheten samt ha gedigna yrkeskvalifikationer som fastställts genom ett prov som täcker veterinärens ansvarsområde. Veterinären ska inspektera följande:

  • Den kontinuerliga tillämpningen av god hygienpraxis (underhåll av lokaler och utrustning, anläggningens och personalens hygien, utbildning, hantering av animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel).
  • De förfaranden som bygger på HACCP, bl.a. på följande områden: att produkterna av animaliskt ursprung uppfyller de mikrobiologiska kriterierna, inte innehåller för höga halter av förbjudna ämnen, främmande ämnen och restsubstanser, inte innehåller något som innebär en fysisk fara, t.ex. främmande föremål, inte uppvisar några patologiska avvikelser eller förändringar och inte innehåller några föroreningar.

Den officiella veterinärens inspektionsuppgifter gäller följande:

  • Information om livsmedelskedjan, som ger hälsouppgifter om djur som har skickats eller ska skickas till slakt.
  • Besiktning före slakt (utom av vilt). Inom 24 timmar efter ankomsten till slakteriet och mindre än 24 timmar före slakt måste alla djur genomgå besiktning. Den officiella veterinären ska kontrollera om det finns tecken på brister i djurskyddshänseende och tecken på andra omständigheter som kan inverka skadligt på människors eller djurs hälsa.
  • Djurskyddet under transport och vid tidpunkten för slakt.
  • Besiktning efter slakt. Slaktkroppar och slaktbiprodukter ska genomgå visuell besiktning och obligatoriska anskärningar. För att kunna ställa en definitiv diagnos eller fastställa om en djursjukdom eller andra faktorer gör köttet otjänligt som livsmedel, kan den officiella veterinären utföra ytterligare undersökningar och ta prover för en vetenskaplig laboratorieundersökning. Nödvändiga åtgärder ska vidtas för att undvika att köttet förorenas vid besiktningen.
  • Specificerat riskmaterial. I enlighet med EU:s lagstiftning om transmissibel spongiform encefalopati (TSE) ska specificerat riskmaterial avlägsnas, separeras och eventuellt märkas.
  • Laboratorieundersökningar. Den officiella veterinären ska ta prover för att påvisa eventuell förekomst av zoonoser, TSE, andra sjukdomar eller otillåtna ämnen.
  • Kontrollmärkning för slaktdjur, uppfött och vilt storvilt. Vid besiktning efter slakt ska kött som anses tjänligt som livsmedel kontrollmärkas med färg- eller brännstämpel. Märket ska vara ovalt, läsligt, outplånligt, väl synligt för de kontrollerande myndigheterna samt innehålla uppgifter om bl.a. ursprungsland och anläggningens godkännandenummer. Särskilda bestämmelser som är beroende av köttsort och emballage gäller vid sådan märkning.

Resultatet av besiktningen ska dokumenteras och föras in i de berörda databaserna. När ett problem uppkommer ska det företag som bearbetar köttet, den behöriga myndigheten och de som ansvarar för primärproduktionens livsmedelsföretag informeras. För att förhindra att ett smittämne sprids ska den officiella veterinären vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder.

Beslut efter kontroll

Om brister eller oegentligheter upptäcks vid kontroller ska lämpliga åtgärder vidtas som omfattar följande:

  • Beslut om information som gäller livsmedelskedjan. Djuren kan inte tas emot för slakt och tjäna som livsmedel om de kommer från ett område som har varit föremål för transportbegränsningar, om ordinationerna av veterinärmedicinska läkemedel inte har följts och om det föreligger risk för människor eller djurs hälsa. När de uppgifter om djuren som lämnats av företagaren inte överensstämmer med den verkliga situationen kan den behöriga myndigheten vidta åtgärder mot företagaren, t.ex. genomföra ytterligare kontroller på företagets bekostnad.
  • Beslut om levande djur. Om djurens identitet inte kan fastställas ska dessa slaktas separat och förklaras otjänliga som livsmedel. Detsamma gäller för djur som misstänks lida av en sjukdom eller ett tillstånd som kan överföras till djur eller människor. Dessa ska genomgå en grundlig undersökning före slakt. Den officiella veterinären övervakar slakten av djuren inom ramen för särskilda utrotningsprogram för sjukdomar (transmissibel spongiform encefalopati, brucellos, tuberkulos, salmonella).
  • Beslut i djurskyddsfrågor. Den officiella veterinären ska se till att djurskyddsreglerna följs vid transport och slakt. Vid behov måste nödvändiga korrigerande åtgärder vidtas.
  • Beslut om kött. Allt kött som kan vara farligt för människors hälsa ska förklaras otjänligt som livsmedel. Det gäller framför allt kött från djur som inte har genomgått besiktning före slakt (utom vilt), kött från djur vars slaktbiprodukter inte har genomgått besiktning efter slakt, kött från djur som har dött före slakt, är dödfödda eller har dött i livmodern eller har slaktats före sju dagars ålder, kött från djur som har lidit av en anmälningspliktig sjukdom, kött som inte uppfyller de biologiska kriterierna eller som överskrider den högsta tillåtna halten av radioaktivitet samt kött som innehåller specificerat riskmaterial, för höga halter av restsubstanser eller veterinärmedicinska läkemedel. Den officiella veterinären får dessutom fastställa villkor för användningen av kött från djur som nödslaktats utanför slakteriet.

Ansvar och kontrollfrekvens

Den behöriga myndigheten i medlemsstaten ska garantera lämplig officiell tillsyn hos de köttbearbetande företagen. Typen och omfattningen av de offentliga kontrollerna ska grunda sig på en regelbunden bedömning av riskerna för människors och djurs hälsa samt de aspekter som gäller djurskyddet. Minst en officiell veterinär måste vara ständigt närvarande under besiktningen före och efter slakt. En viss flexibilitet kan tillåtas i vissa slakterier och vilthanteringsanläggningar.

För att genomföra offentliga kontroller krävs ett antal yrkeskvalifikationer. Veterinären ska ha klarat ett prov som anordnas av den behöriga myndigheten och som bekräftar kunskaperna i de ämnen som krävs för att utföra uppgifterna (bl.a. nationell lagstiftning och EU-lagstiftning om veterinära åtgärder, god hygienpraxis och goda jordbruksmetoder, HACCP-principerna, relevanta aspekter av epidemiologi och TSE). Veterinärerna ska dessutom genomgå en praktisk utbildning på 200 timmar innan de börjar arbeta självständigt.

När den officiella veterinären genomför inspektioner, kan veterinären bistås av officiella assistenter som står under veterinärens tillsyn. Assistenterna ska ha en utbildning (minst 500 timmar teori och minst 400 timmar praktik) som avslutas med ett lämplighetsprov som täcker alla områden som rör deras kompetensområde.

Medlemsstaterna får tillåta att anställda vid slakterier för fjäderfä och kaniner utför vissa uppgifter som åligger de officiella assistenterna. De anställda måste då ha fått särskild utbildning.

LEVANDE MUSSLOR

Den behöriga myndigheten ska fastställa läget och gränserna för produktions- och upptagningsområden för musslor. De områden som är godkända för upptagning ska klassificeras i följande tre kategorier:

  • Kategori A-områden: områden varifrån levande musslor avsedda att användas som livsmedel får tas upp.
  • Kategori B-områden: områden varifrån levande musslor får tas upp men inte släppas ut på marknaden förrän efter behandling i en reningsanläggning eller efter återutläggning.
  • Kategori C-områden: områden varifrån levande musslor får tas upp men inte släppas ut på marknaden för att användas som livsmedel förrän efter återutläggning med eller utan rening under en lång period.

För att kunna kategorisera produktionsområdena ska den behöriga myndigheten göra en inventering av källorna till förorening från människor och djur och undersöka mängden organiska föroreningar som släpps ut under olika tider på året samt bestämma deras rörelsemönster. Myndigheten ska upprätta ett provtagningsprogram för att kontrollera musslornas mikrobiologiska kvalitet och eventuell förekomst av toxinproducerande plankton och kemiska föroreningar. Programmet grundar sig på provtagningsplaner som bestämmer kontrollfrekvensen.

När resultaten av en provtagning visar att hälsokraven för musslor inte uppfylls måste upptagningen av musslor förbjudas i det berörda området. Produktionsområdet får inte öppnas förrän efter två provtagningar med 48 timmars mellanrum.

Förutom övervakning av upptagnings- och återutläggningsområden ska ett kontrollsystem upprättas med laboratorieundersökningar för kontroll av att kraven för slutprodukten uppfylls.

FISKERIPRODUKTER

Förutom allmänna kontroller ska offentliga kontroller av fiskeriprodukter genomföras vid landning eller före första försäljning i fiskauktionshallar eller på grossistmarknader. Dessa kontroller ska omfatta följande:

  • Organoleptisk undersökning.
  • Undersökningar för fastställande av de totala halterna flyktiga kvävebaser.
  • Undersökning av histaminhalten.
  • Undersökning av halterna av främmande ämnen.
  • Mikrobiologiska kontroller.
  • Stickprov för förekomst av parasiter.
  • Granskning av förekomsten av giftiga fiskarter eller fiskar som innehåller biotoxiner.

Fiskeriprodukter ska förklaras otjänliga som livsmedel om de vid organoleptiska, kemiska eller mikrobiologiska kontroller visar sig innehålla alltför höga halter ämnen som anses farliga för människors hälsa.

MJÖLK OCH MJÖLKPRODUKTER

Utöver de allmänna kontrollbestämmelserna omfattar de särskilda kontrollerna av mjölk och mjölkprodukter följande:

  • Kontroll av produktionsanläggningar. Djuren ska genomgå regelbundna veterinärbesiktningar för att se till att kraven för produktion av obehandlad mjölk uppfylls (djurens hälsotillstånd, användningen av veterinärmedicinska läkemedel).
  • Kontroll av obehandlad mjölk i samband med hämtning. Den behöriga myndigheten ska upprätta kontrollsystem för att se till att de krav som gäller för obehandlad mjölk uppfylls. Om obehandlad mjölk inte uppfyller de krav som gäller för säkra livsmedel, kan myndigheten tillfälligt förbjuda leverans av denna mjölk och kräva att jordbrukaren vidtar nödvändiga åtgärder.

IMPORT AV PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG FRÅN LÄNDER UTANFÖR EU

Förteckning över länder utanför EU

Kommissionen upprättar med hjälp av ständiga kommittén för livsmedelskedjan förteckningar över de länder och delar av länder utanför EU från vilka produkter av animaliskt ursprung får importeras. Ett land utanför EU ska upptas i en sådan förteckning endast om landet ifråga ger lämpliga garantier och efter gemenskapskontroll i landet.

Dessutom upprättar kommissionen en förteckning över de anläggningar från vilka produkter av animaliskt ursprung kan importeras eller sändas. En anläggning kan placeras på en sådan förteckning endast om den behöriga myndigheten i ursprungslandet garanterar att anläggningen uppfyller relevanta gemenskapskrav. Gemenskapen genomför regelbundet kontroller för att kontrollera garantierna.

BAKGRUND

Denna förordning är en del av ”hygienpaketet” som består av flera rättsakter med hygienbestämmelser för livsmedel. Förutom denna förordning består paketet av följande rättsakter:

  • Förordning (EG) nr 852/2004 som fastställer vilka mål som ska uppnås i fråga om säkra livsmedel genom att ge livsmedelsföretagen ansvaret för att anta och genomföra sådana säkerhetsåtgärder som ska garantera att livsmedlen är säkra.
  • Förordning (EG) nr 853/2004 som fastställer särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung för att garantera en hög livsmedelssäkerhet och folkhälsa.

Följande rättakter kompletterar EU-lagstiftningen om livsmedelshygien:

  • Förordning (EG) nr 178/2002 som innehåller de allmänna principerna för livsmedelslagstiftningen. Denna förordning fastställer vilka förfaranden som ska följas för att livsmedel ska vara säkra och inrättar Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.
  • Förordning (EG) nr 882/2004 som omorganiserar den offentliga kontrollen av foder och livsmedel så att kontrollerna integreras under alla etapper av produktionen och i alla sektorer.
  • Direktiv 2002/99/EG som fastställer villkor för försäljning av produkter av animaliskt ursprung och vilka restriktioner som ska gälla för produkter som kommer från länder eller regioner utanför EU och som omfattas av sanitära restriktioner.

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Förordning (EG) nr 854/2004

20.5.2004

-

EUT L 139, 30.4.2004

Ändringsrättsakt(er)Dag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Förordning (EG) nr 882/2004

20.5.2004

-

EUT L 165, 30.4.2004

Förordning (EG) nr 219/2009

20.4.2009

-

EUT L 87, 31.3.2009

Ändringar och rättelser till förordning 854/2004/EG har förts in i grundtexten. Denna konsoliderade version har bara dokumentärt värde.

ÄNDRING AV BILAGOR

BILAGA 1 – Färskt kött:
Förordning (EG) nr 2074/2005 [EUT L 338, 22.12.2005].
Förordning (EG) nr 2076/2005 [EUT L 338, 22.12.2005].
Förordning (EG) nr 1663/2006 [EUT L 320, 18.11.2006].
Förordning (EG) nr 1791/2006 [EUT L 636, 20.12.2006].
Förordning (EG) nr 1021/2008 [EUT L 277, 18.10.2008].

BILAGA II – Levande musslor:
Förordning (EG) nr 2074/2005 [EUT L 338, 22.12.2005].
Förordning (EG) nr 1021/2008 [EUT L 277, 18.10.2008].
Förordning (EG) nr 505/2010 [EUT L 149, 15.6.2010].

BILAGA III – Fiskeriprodukter:
Förordning (EG) nr 2074/2005 [EUT L 338, 22.12.2005].
Förordning (EG) nr 1021/2008 [EUT L 277, 18.10.2008].

BILAGA IV – Obehandlad mjölk, råmjölk, mejeriprodukter och råmjölksprodukter:
Förordning (EG) nr 1663/2006 [EUT L 320, 18.11.2006].

BILAGA VI – Krav på de intyg som skall medfölja importvaror:
Förordning (EG) nr 1663/2006 [EUT L 320, 18.11.2006].

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om erfarenheterna från tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordningar om livsmedelshygien (EG) nr 852/2004, (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 [KOM(2009) 403 slutlig – Ej offentliggjord i EUT].
Kommissionen redovisar erfarenheterna som har erhållits vid tillämpningen av dessa förordningar. Den presenterar de framsteg som har gjorts och svårigheter som har stötts på vid tillämpningen av hygienpaketet under åren 2006 till 2008. I rapporten dras slutsatsen att medlemsstaterna i stort sett har vidtagit nödvändiga administrativa åtgärder och nödvändiga kontrollåtgärder för att se till att bestämmelserna följs, men att det fortfarande finns utrymme för förbättringar av genomförandet. De huvudsakliga svårigheter som har identifierats rör:

  • vissa undantag från livsmedelshygienförordningens tillämpningsområde,
  • vissa definitioner som fastställts i förordningarna,
  • vissa praktiska aspekter när det gäller godkännande av anläggningar som hanterar livsmedel av animalt ursprung och saluförningen av sådana livsmedel,
  • importsystemet för vissa livsmedel,
  • genomförandet av HACCP-förfaranden (faroanalys och kritiska kontrollpunkter) vid vissa livsmedelsföretag, och
  • genomförandet av offentliga kontroller inom vissa sektorer.

I rapporten föreslås inga detaljerade lösningar. Kommissionen kommer dock utifrån de svårigheterna att överväga om det behövs nya förslag för att förbättra livsmedelshygienpaketet.

Senast ändrat den 28.09.2010
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början