RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Hygien för livsmedel av animaliskt ursprung

Inom ramen för den ändrade lagstiftningen avseende hygienregler för livsmedel ("hygienpaketet") fastställs i den här förordningen särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung för att en hög nivå på livsmedelssäkerhet och folkhälsa skall garanteras.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung [Se ändringsrättsakt(er)].

SAMMANFATTNING

De livsmedel av animaliskt ursprung som räknas upp i bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt kan innebära mikrobiologiska och kemiska risker. Det är därför nödvändigt att anta särskilda hygienregler som kan bidra till förverkligandet av den inre marknaden och garantera ett gott folkhälsoskydd. Dessa regler kompletterar dem i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien som särskilt gäller godkännande av livsmedelsföretagarna.

ALLMÄNNA FÖRPLIKTELSER

Bestämmelserna i den här förordningen skall tillämpas på produkter av animaliskt ursprung, bearbetade eller icke bearbetade, men gäller inte, om det inte uttryckligen är angivet, födoämnen som delvis består både av produkter av vegetabiliskt ursprung och bearbetade produkter av animaliskt ursprung. Däremot gäller inte bestämmelserna detaljhandeln eller primärproduktionen som är avsedd för privat konsumtion, för vilka bestämmelserna om livsmedelshygien är tillräckliga.

Registrering och godkännande av företag

De företag som arbetar med produkter av animaliskt ursprung bör vara registrerade och i annat fall godkända av den behöriga myndigheten i medlemsstaten. Detta krav på godkännande tillämpas inte på företag som endast bedriver primär produktion, transporter, eller lagring av produkter som inte kräver temperaturreglering eller detaljförsäljning som inte omfattas av den här förordningen.

I enlighet med förordning (EG) 882/2004 om kontroller för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, ska medlemsländerna upprätta aktuella förteckningar över godkända anläggningar. Anläggningarna får ett godkännandenummer och ytterligare koder som visar vilken typ av produkter av animaliskt ursprung som tillverkas.

Kontrollmärkning och identifieringsmärkning

Om det krävs enligt förordningen skall produkterna med animaliskt ursprung vara försedda med ett kontrollmärke, i enlighet med förordning (EG) nr 854/2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, eller om detta saknas, identifieringsmärkas innan produkten lämnar produktionsanläggningen på produkter vars förpackning eller innerförpackning avlägsnas eller genomgår ytterligare bearbetning på en annan anläggning. Märket ska vara läsligt, outplånligt, väl synligt för kontrollmyndigheten och innehålla uppgifter om avsändarland och godkännandenummer för anläggningen där verksamheten bedrivs. När det fästs av en anläggning som befinner sig inom den Europeiska unionen skall det vara ovalt och innehålla förkortningen CE, EB, EC, EF, EG, EK, EO, EY, ES, EU, EK eller WE.

Bestämmelser om import från tredjeländer

I enlighet med de allmänna bestämmelserna i förordningen (EG) 854/2004 om officiella kontroller upprättar kommissionen förteckningar över tredjeländer eller delar av tredjeländer varifrån det är tillåtet att importera produkter av animaliskt ursprung. I princip kan ett tredjeland bara finnas med på listan om en europeisk kontroll har ägt rum i landet och visat att den behöriga myndigheten tillhandahåller tillräckliga garantier för att landets bestämmelser överensstämmer eller är likvärdiga med den europeiska lagstiftningen.

Det föreskrivs även i förordning (EG) 854/2004 att ett företag inte kan finnas med på en sådan lista såvida inte tredjelandets behöriga myndighet garanterar att:

  • anläggningen, tillsammans med alla anläggningar som hanterar råvaror av animaliskt ursprung som används vid tillverkningen av de berörda produkterna av animaliskt ursprung, uppfyller relevanta gemenskapskrav, särskilt kraven i förordningen (EG) nr 853/2004, eller motsvarande krav som fastställs i samband med beslut om att införa detta tredjeland i den relevanta förteckningen i enlighet med artikel 11,
  • ett officiellt inspektionsorgan i det tredjelandet utövar tillsyn över anläggningarna och vid behov förser kommissionen med all relevant information om anläggningar som levererar råvaror,
  • den har faktisk befogenhet att hindra anläggningarna från att exportera till gemenskapen, om anläggningen inte uppfyller kraven enligt led a.

Vid upprättandet av dessa förteckningar tar man framför allt hänsyn till följande:

  • Den gällande lagstiftningen i tredjelandet i fråga och hur den behöriga myndigheten och kontrollorganen är organiserade.
  • Djurhälsoläget i landet, zoonoser, växternas hälsa och system för att underrätta kommissionen och relevanta internationella organisationer om sjukdomar hos djur eller växter som uppstår.
  • Erfarenheterna när det gäller saluföring av produkten från det aktuella landet och landets beredvillighet att lämna ut uppgifter om framför allt hälsorisker.
  • Resultaten från EU:s kontroller/revisioner i landet.
  • Förekomsten i landet av en lagstiftning om foder samt kontrollprogram för zoonoser och restsubstanser.

Genom undantag är särskilda bestämmelser tillämpliga för import av fiskeprodukter.

Upplysningar om livsmedelskedjan

I förordningen lämnas likaledes råd när det gäller att få upplysningar om livsmedelskedjan från ledningen för slakterierna, när det gäller samtliga djur med undantag för vilda djur.

SEKTORSINDELNING

I bilaga II till förordningen görs en sektorsindelning i syfte att fastställa särskilda hygienregler för livsmedel med animaliskt ursprung.

Med hänsyn till traditionella produktionsmetoder får den behöriga myndigheten bevilja att de berörda sektorerna tillämpar dessa hygienbestämmelser enligt särskilda villkor.

Kött från tama hov- och klövdjur

Detta avsnitt gäller huvudsakligen kött från nötkreatur, svin, får, getter och hästar.

De djur som skall skickas till slakt ska insamlas och transporteras med varsamhet och så att djuren inte förorsakas onödigt lidande. De får inte transporteras när de visar symptom på sjukdomar eller när de kommer från kontaminerade besättningar, om det inte finns ett särskilt tillstånd.

Veterinärbesiktning före och efter slakt skall utföras i enlighet med de tidigare nämnda reglerna rörande officiell kontroll av produkter med animaliskt ursprung som är avsedda att användas som livsmedel.

För att minska risken för kontaminering av kött införs särskilda hygienregler på följande punkter:

  • Slakteriernas utformning och utrustning.
  • Slaktförfarandet i allmänhet och nödslakten i synnerhet: bedövning, avblodning, avhudning, putsning och urtagning.
  • Styckning och urbening på anläggningarna.
  • Kontrollmärkning av kött under överinseende av en officiell veterinär,
  • lagring, transport och mognadslagring (förvaringstemperatur).

Fjäderfäkött och kött från hardjur

Följande bestämmelser gäller för kött från hägnat fjäderfä, men också för kött från kaniner, harar och gnagare.

Dessa djur skall insamlas och transporteras med varsamhet och så att djuren inte förorsakas onödigt lidande. De får inte transporteras när de har sjukdomssymptom eller när de kommer från en kontaminerad besättning, om det inte finns ett särskilt tillstånd.

Veterinärbesiktning före och efter slakt skall utföras i enlighet med de tidigare citerade reglerna rörande offentlig besiktning.

Särskilda hygienregler införs i syfte att minimera riskerna för kontaminering av köttprodukter. Dessa regler gäller följande punkter:

  • Transport av fjäderfän till slakteriet.
  • Slakteriers och styckningsanläggningars utformning och utrustning.
  • Slaktförfarandet: bedövning, avblodning, avhudning eller plockning samt putsning och urtagning.
  • Styckning och urbening.
  • Fjäderfän uppfödda och avsedda för produktion av ank- eller gåsleverpastej ("foie gras").

Kött från hägnat vilt

Om inte den behöriga myndigheten bedömer att de är olämpliga, ska bestämmelserna för kött från tama hov- och klövdjur gälla för produktion och saluföring av kött från hägnat klövvilt (hjort och vildsvin). Se ovan.

Bestämmelserna för fjäderfäkött ska gälla för produktion och saluföring av ratitkött.

Med hänsyn till djuren får myndigheten under vissa villkor tillåta slakt av hägnat vilt på ursprungsanläggningen i stället för på en godkänd anläggning.

Kött från vilt

Särskilda hygienregler införs när det gäller följande punkter:

  • Utbildning av jägare i hälsa och hygien.
  • Nedläggning och urtagning samt transport av vilt till en godkänd anläggning.
  • Viltbearbetningsanläggningar.

Malet kött, köttberedningar och maskinurbenat kött

Dessa bestämmelser ska inte tillämpas på produktion och saluföring av malet kött avsett för bearbetningsindustrin. Sådant kött omfattas i stället av kraven för färskt kött.

Särskilda hygienregler införs när det gäller följande punkter:

  • Produktionsanläggningar: utrustning och godkännande.
  • Specifikation av vilka råvaror som får användas (och vilka som är förbjudna) vid produktion av malet kött.
  • Produktionsetapper, förvaring och användning av malet kött, köttberedningar av malet kött och kött som separeras mekaniskt.
  • Märkning av dessa produkter.

Köttprodukter

Det gäller särskilda hygienregler för köttprodukter. De omfattar vilka råvaror som inte får användas vid produktion av köttprodukter (kan variera beroende på djur).

Levande musslor

Med undantag för åtgärder rörande reningen tillämpas följande regler likaledes på tagghudingar, manteldjur och marina snäckor och sniglar.

Levande musslor som tas upp i vilt tillstånd och som är avsedda att användas som livsmedel ska uppfylla höga hygiennormer inom livsmedelskedjans alla olika led:

  • Produktion av levande musslor: tre olika produktionsområden (klass A, B eller C).
  • Upptagning av musslor samt transport till en leverans- eller reningsanläggning, ett återutläggningsområde eller en beredningsanläggning.
  • Återutläggning av musslor i godkända, väl avgränsade områden där bästa möjliga reningsförhållanden kan säkerställas.
  • Utrustning och nödvändiga hygienförhållanden i leverans- eller reningsanläggningar.
  • Hälsonormer för levande musslor: krav på att musslorna ska ge ett färskt och livskraftigt intryck, mikrobiologiska kriterier, halten av marina biotoxiner och skadliga ämnen i förhållande till det tolerabla dagliga intaget (TDI).
  • Kontrollmärkning, förpackning, märkning, lagring och transport av levande musslor.
  • De tillämpliga reglerna om kammusslor som upptagits utanför klassificerade områden.

Fiskeriprodukter

Vildfångade fiskeriprodukter genomgår vid behov avblodning, huvudskärning, rensning och borttagande av fenor. Därefter utförs kylning, frysning eller beredning och/eller förpackning/emballering ombord på fartyg i enlighet med de bestämmelser som fastställs i detta avsnitt.

Särskilda hygienregler införs när det gäller följande punkter:

  • Utrustningen i fiske-, fabriks- och frysfartyg: krav på mottagningsområden, arbetsplatser, lagringsutrymmen och kyl/frysanläggningar, avfallshantering och desinficering.
  • Hygien ombord på fiske-, fabriks- och frysfartyg: renhet, åtgärder för att förhindra kontaminering samt användning av vatten och kylning.
  • Hygien under och efter landning av fångsten: åtgärder för att förhindra kontaminering samt använt emballage, auktionshallar och grossistcentraler.
  • Färska och frysta produkter, maskinrekombinerat fiskkött, hälsovådliga endoparasiter (okulärbesiktning) samt kokta skaldjur och blötdjur.
  • Beredda fiskeprodukter
  • Hygiennormer för fiskeriprodukter: bedömning av förekomsten av ämnen och hälsovådliga toxiner.
  • Förpackning, emballage, lagring och transport av fiskeriprodukter.

Obehandlad mjölk och mjölkprodukter

När det gäller primärproduktion av obehandlad mjölk gäller särskilda hygienregler på följande punkter:

  • Obehandlad mjölk får komma från hondjur (kor, bufflar, får, getter eller andra arter) som är i gott allmäntillstånd och som inte uppvisar några symtom på smittsamma sjukdomar som är överförbara till människor genom mjölken eller råmjölken och som inte lider av en infektion i könsorganen med flytningar, enterit med diarré och feber eller en synlig inflammation i juvret. Djuren får inte uppvisa något sår på juvret som kan påverka mjölken och råmjölken.
    Om den obehandlade mjölken kommer från djur som inte uppfyller samtliga krav måste den genomgå en särskild behandling.
  • Med förbehåll för att det senare kan komma mer specifika bestämmelser ska den obehandlade mjölken uppfylla vissa mikrobiologiska kriterier och gällande normer för antalet bakterier och somatiskt celltal.
  • Mjölkning, invägning och transport av obehandlad mjölk samt personal, lokaler, utrustning och redskap som används i produktionsanläggningarna ska följa noggranna hygienbestämmelser. På så vis ska eventuell kontaminering förhindras.

I förordningen fastställs allmänna hygienbestämmelser gällande värmebehandlad konsumtionsmjölk samt andra mjölkprodukter. De här bestämmelserna gäller framför allt beredning av pastöriserad, UHT-behandlad och steriliserad mjölk.

Förpackning och emballage skyddar mjölken och/eller mjölkprodukterna från skadlig inverkan utifrån. För kontrolländamål ska märkningen tydligt visa följande produktegenskaper: eventuellt omnämnande av termerna "obehandlad mjölk" eller "rå mjölk," typ av behandling(ar) eller behandlingsdatum samt lagringstemperatur.

Ägg och äggprodukter

På producentens anläggning och under tiden fram till försäljning till konsumenten ska äggen förvaras rent och torrt, skyddade från främmande odörer, skyddas mot stötar och direkt solljus samt lagras och transporteras i en optimal lagringstemperatur. Ägg ska levereras till konsumenten inom högst 21 dagar från värpning.

Hygienkraven för äggprodukter (t.ex. albumin) gäller följande punkter:

  • Förekomsten av lämpliga lokaler på godkända produktionsanläggningar, på så sätt att framställningsmetoderna när det gäller äggprodukterna åtskiljs.
  • Råvaror som används för äggprodukter: användning av ägg i skal och flytande ägg.
  • Framställning av äggprodukter så att kontaminering undviks under produktion, hantering och lagring.
  • Analysspecifikationer för koncentrationen av olika restsubstanser samt smör- och mjölksyror.
  • Kontrollmärkning och identifieringsmärkning

Grodlår och sniglar

Avlivning av grodor och sniglar får endast förberedas och utföras av godkända anläggningar som har reglementsenlig utrustning och respekterar reglerna för djurens hantering och beredning.

Självdöda grodor och sniglar får inte beredas till livsmedel. Detsamma gäller grodor och sniglar som vid en organoleptisk undersökning (stickprov) befinns medföra risker.

Utsmält djurfett och fettgrevar

Hygienkrav gäller för anläggningar där råvaror samlas upp eller bearbetas för lagring, beredning och konservering.

Hygienkraven för utsmält djurfett, fettgrevar och biprodukter gäller följande punkter:

  • Råvarorna ska komma från djur som efter besiktning bedömts vara tjänliga som livsmedel. De ska bestå av fettvävnad eller ben som är så fria som möjligt från blod och orena beståndsdelar.
  • Ursprungsanläggningen, som skall vara registrerad eller godkänd enligt förordning (EG) 852/2004 eller enligt denna förordning.
  • Konservering under uppsamling, transport och lagring av dessa råvaror.
  • Utvinningsmetoder: utsmältning, tryck, dekantering. Det är förbjudet att använda lösningsmedel.
  • Djurfetternas sammansättning.
  • Lagring av slutprodukter som är avsedda att användas som livsmedel.

Behandlade magar, blåsor och tarmar

De särskilda hygienkraven omfattar bestämmelser om lagringen av dessa produkter, men också tillverkning och utsläppande på marknaden av behandlade magar, blåsor och tarmar, djuren som dessa produkter kommer från och anläggningarna där produkterna behandlas.

För att kunna användas som livsmedel måste produkterna ha tvättats och skrapats och därefter saltats, upphettats eller torkats och behandlats för att förhindra ny kontaminering. Bestämmelser för förvaring är också fastställda, särskilt när det gäller temperaturen för produkter som varken saltats eller torkats.

Gelatin

Råvaror för gelatinframställning ska komma från djur som efter besiktning bedömts vara tjänliga som livsmedel och som har slaktats enligt gällande hygienkrav. Följande råvaror kan komma i fråga för användning i livsmedel:

  • Ben, ligament och senor.
  • Hudar och skinn av idisslare inom jordbruket, svinhudar, hud av fjäderfä samt hudar och skinn av vilt.
  • Skinn och ben av fisk

Särskilda bestämmelser gäller för:

  • Insamlingscentrum och garverier som har tillstånd att leverera råvaror.
  • Transport och lagring av råvaror.
  • Framställningsprocessen för gelatin.
  • Gränsvärden för restsubstanser i slutprodukterna.
  • Märkning.

Kollagen

Kollagen kan framställas från samma råmateriel som används för framställning av gelatin, med undantag för hud som har beretts.

Särskilda bestämmelser gäller för:

  • Insamlingscentra och garverier som har tillstånd att leverera råvaror.
  • Transporten och lagringen av råvaror.
  • Förfarandet vid framställning av kollagen.
  • Gränsvärden för restsubstanser i slutprodukterna.
  • Märkning

BAKGRUND

Denna förordning är en del av hygienpaketet, en uppsättning rättsakter om upprättande av hygienregler för livsmedel. Det innehåller, utöver denna förordning, följande rättsakter:

  • Förordning (EG) nr 852/2004 som definierar målen som ska uppnås inom livsmedelssäkerhet och som överlåter ansvaret på livsmedelsföretagen att anta säkerhetsåtgärder och att genomföra dem för att garantera livsmedelssäkerheten.
  • Förordning (EG) nr 854/2004 som inför en gemenskapsram för offentlig kontroll av produkter med animaliskt ursprung avsedda som livsmedel och innehåller särskilda regler för färskt kött, musslor, mjölk och mjölkprodukter.

Dessutom kompletteras gemenskapslagstiftningen avseende livsmedelshygien av följande rättsakter:

  • Förordning (EG) nr 178/2002 som innehåller de allmänna principerna om livsmedelslagstiftning. Denna förordning förklarar förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet och inrättar den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) (DE) (EN) (FR) (IT) .
  • Förordning (EG) nr 882/2004 som omorganiserar de officiella kontrollerna av livsmedel och foder genom att integrera kontrollerna i samtliga produktionsstadier och inom alla sektorer.
  • Direktiv 2002/99/EG som fastställer villkoren för saluföring av produkter av animaliskt ursprung och restriktionerna för produkter från tredjeländer eller regioner som är föremål för djurhälsorestriktioner.

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Förordning (EG) nr 853/2004

20.5.2004

-

EUT L 139, 30.4.2004

Ändringsrättsakt(er)Dag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Förordning (EG) nr 219/2009

20.4.2009

-

EUT L 87, 31.3.2009

Efterföljande ändringar och rättelser av förordning (EG) nr 853/2004 har inarbetats i grundtexten. Denna konsoliderade version är sammanställd endast i informationssyfte.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Kommissionens förordning (EG) nr 2074/2005 av den 5 december 2005 om tillämpningsåtgärder för vissa produkter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 och för genomförandet av offentlig kontroller enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, om undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 och om ändring av förordningarna (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004 [EUT L 338, 22.12.2005].
Se konsoliderad version

Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om erfarenheterna från tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordningar om livsmedelshygien (EG) nr 852/2004, (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 [KOM(2009) 403 slutlig – Ej offentliggjord i EUT].
Kommissionen redovisar erfarenheterna som har erhållits vid tillämpningen av dessa förordningar. Den presenterar de framsteg som har gjorts och svårigheter som har stötts på vid tillämpningen av hygienpaketet under åren 2006 till 2008. I rapporten dras slutsatsen att medlemsstaterna i stort sett har vidtagit nödvändiga administrativa åtgärder och nödvändiga kontrollåtgärder för att se till att bestämmelserna följs, men att det fortfarande finns utrymme för förbättringar av genomförandet. De huvudsakliga svårigheter som har identifierats rör:

  • vissa undantag från livsmedelshygienförordningens tillämpningsområde,
  • vissa definitioner som fastställts i förordningarna,
  • vissa praktiska aspekter när det gäller godkännande av anläggningar som hanterar livsmedel av animalt ursprung och saluförningen av sådana livsmedel,
  • importsystemet för vissa livsmedel,
  • genomförandet av HACCP-förfaranden (faroanalys och kritiska kontrollpunkter) vid vissa livsmedelsföretag, och
  • genomförandet av offentliga kontroller inom vissa sektorer.

I rapporten föreslås inga detaljerade lösningar. Kommissionen kommer dock utifrån de svårigheterna att överväga om det behövs nya förslag för att förbättra livsmedelshygienpaketet.

Senast ändrat den 28.09.2010
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början