RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Strategi för djurhälsa för Europeiska unionen (2007-2013)

En långtgående strategi som har sin grund i en omfattande utvärdering inspirerar nu till EU-åtgärder för djurhälsa och skapar återigen interinstitutionella debatter i ämnet. Strategin består av fyra pelare som tillsammans skapar ett ramverk för EU:s normer för alla berörda aktörer inom området.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en ny strategi för djurhälsa för Europeiska unionen (2007-2013) enligt principen "Det är bättre att förebygga än att behandla" [KOM(2007) 539 slutlig - ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

Europeiska unionens (EU) strategi för djurhälsa utgår ifrån en utvärdering som kommissionen gjorde under 2004 och omfattar hälsa för alla djur inom EU.

Den har följande mål:

  • Att bevara folkhälsan och livsmedelssäkerheten.
  • Att främja uppfödningen och landsbygdsekonomin.
  • Att garantera en nödvändig rörlighet för djur.
  • Att bidra till en hållbar utveckling inom EU.

Första pelaren: prioritering av EU-åtgärder

En utvärdering av de huvudsakliga hoten mot djurhälsan måste utgöra grunden för EU:s åtgärder. Analysen måste fastställa hotens relevans i förhållande till målen för EU:s strategi, vilken risk som är godtagbar för EU och hur riskbegränsningsåtgärder bör prioriteras. I det här sammanhanget är målet för EU:s åtgärd att minska risken till en försumbar nivå, eftersom en nollrisknivå inte är möjlig. Inom EU tillämpas dessutom försiktighetsprincipen, som innebär att preliminära åtgärder ska vidtas vid ett potentiellt allvarligt hot mot hälsan även om det inte finns någon vetenskaplig säkerhet.

Företrädare för alla berörda parter i riskhanteringsprocessen medverkar i EU:s beslutsfattande. När risker ska analyseras och hanteras fastställs mätbara mål och resurser och framsteg utvärderas.

Andra pelaren: ett modernt regelverk för djurhälsa

I likhet med internationella organisationer som Internationella byrån för epizootiska sjukdomar (OIE) och Världsbanken har EU förstått vikten av att skydda djurhälsan.

EU:s främsta instrument för skydd av djurhälsan är att ha en ändamålsenlig och ständigt uppdaterad lagstiftning för att genomföra EU:s politik och internationella åtaganden. För att lagstiftningen ska bli bättre och mer effektiv vill EU införa ett enda tydligt regelverk som följer OIE:s och Codex Alimentarius anvisningar.

Ett gemensamt ansvar för kostnader, förmåner och arbetsuppgifter skulle bidra till att strategin lyckas samt begränsa de ekonomiska riskerna för medlemsländerna och EU genom att skapa incitament för att förebygga djurrelaterade hot.

Det är medlemsländernas ansvar att säkra de externa gränserna mot sjukdomar utifrån och vidta åtgärder när en exotisk sjukdom brutit ut. Det är också viktigt med ersättning från staten när privat egendom måste förstöras för det allmännas bästa. Det är främst djurägarna och, kollektivt, den berörda sektorn som har ansvaret för djurens hälsa. För att strategin ska lyckas krävs ett fullt deltagande och engagemang från alla parter, även försäkringsbranschen.

I lagstiftningen om djursjukdomar hänvisas huvudsakligen till Codex Alimentarius och OIE. EU följer deras rekommendationer och uppmuntrar andra internationella medlemmar att också utgå från dessa värderingar. EU ser också en möjlighet att själv bli medlem i OIE.

En bättre djurhälsa bidrar till de europeiska företagens konkurrenskraft. En harmonisering av reglerna skapar också konkurrens på rättvisa villkor inom den gemensamma marknaden och sprider sig på ett effektivt sätt till importen. När det gäller exporten borde bättre prioriteringar av insatserna mot sanitära hinder bidra till ett ökat tillträde till exportmarknaderna.

Tredje pelaren: förebyggande av djurrelaterade hot, övervakning och krisberedskap

Främjandet av biosäkerhetsåtgärder * på anläggningarna och finansieringen av dessa borde vara viktiga referenskriterier vid förfarandena för zonindelning och uppdelning av anläggningar.

Identifiering och spårning av livsmedel av animaliskt ursprung och djurfoder bygger på ett system för handelskontroll och ett pappersbaserat system för identifiering av varje djur. För att göra systemet EU-integrerat ska ett elektroniskt system gradvis införas.

Åtgärder ska vidtas för att förbättra biosäkerheten över gränserna utan att störa den fria rörligheten för människor och jordbruksvaror. Det handlar inte bara om att förbättra den gällande lagstiftningen och samarbetet mellan de aktörer som berörs vid tullkontrollerna, utan också om att tillhandahålla tekniskt stöd till utvecklingsländerna så att de kan uppfylla EU:s normer.

EU har för avsikt att stödja veterinär övervakning genom ett bättre samarbete mellan parterna och ekonomiska medel samt genom att uppmuntra till utbildning inom området. De vetenskapliga data som samlas in genom övervakningen kan bidra till beslutsfattandet för EU:s institutioner, regeringarna och andra aktörer som berörs av skydd av djurhälsan.

EU måste förbereda sig bättre på att hantera nödsituationer genom ett samlat initiativ och en större användning av vacciner.

Fjärde pelaren: vetenskap, innovation och forskning

EU uppmuntrar till vetenskaplig och teknisk utveckling när det gäller människors och djurs hälsa. I det syftet ska EU:s och medlemsländernas referenslaboratorier samt europeiska organ (särskilt Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och Europeiska läkemedelsmyndigheten) samarbeta och spela en nyckelroll inom den vetenskapliga verksamheten.

Innovation och forskning inom livsmedelssäkerhet utgår ifrån ett antal instrument, t.ex. sjunde ramprogrammet för forskning och EU:s handlingsplan för skydd av och välfärd för djuren.

Rättsaktens nyckelbegrepp
  • Biosäkerhet: åtgärder som vidtas för att bekämpa sjukdomar eller undvika att de sprids. De omfattar behandling av nya och sjuka djur, förflyttning av människor, djur och utrustning, djurfoder samt rengöring av anläggningarna.
Senast ändrat den 19.12.2007
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början