RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Rättvis handel

Arkiv

Syftet med detta meddelande är att inleda utarbetandet av gemenskapens doktrin om rättvis handel.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet, av den 29 november 1999, om "rättvis handel" [KOM (99) 619 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Bakgrund
Främjande av rättvis handel ingår i gemenskapens vidaste målsättningar för samarbete och utveckling, det vill säga fattigdomsbekämpning, ekonomisk och social utveckling och i synnerhet utvecklingsländernas allt större integrering i världsekonomin.

Handeln spelar en grundläggande roll för att skapa rikedom och därmed för utvecklingen. Detta meddelande utgör ett första steg i utarbetandet av gemenskapens doktrin i denna fråga.

Definition av rättvis handel
Begreppet rättvis handel tillämpas i allmänhet på handel som stärker småproducenters och små jordägares ekonomiska ställning för att de inte ska marginaliseras i världsekonomin. Det berör i första hand utvecklingsländer och består, i den mening som det används i detta meddelande, av två huvudsakliga delar:

  • Säkerställa att producenter och anställda får en skälig andel av den totala vinsten.
  • Förbättra de sociala förhållandena i synnerhet för anställda i länder där det saknas utvecklade strukturer för social service och representation på arbetet (exempelvis facklig representation).

Begreppet syftar till långsiktig utveckling. Både försäljares och konsumenters deltagande i initiativ för rättvis handel sker på frivillig grund.

Det bör påpekas att begreppet "rättvis handel" inte är samma sak som "etisk handel". Den "etiska handeln" berör i första hand verksamheten vid företag som verkar i landet (exempelvis genom en uppförandekodex).

Rättvis handel i praktiken
Rättvisemärkta produkter ställs fortfarande till konsumenternas förfogande genom privata initiativ. Den konkreta verksamheten inom rättvis handel har utvecklats avsevärt under årens lopp.

Den traditionella rörelsen för rättvis handel
Begreppet har sitt ursprung inom icke-statliga organisationer. Filosofin vilar på noggrant angivna principer och tillämpades i början av alternativa handelsorganisationer som ofta var grundade av exempelvis kyrkor eller välgörenhetsorganisationer. Organisationerna deltar i alla skeden av verksamheten (lokalisering, produktion m.m.) och vinsten återinvesteras ofta i utvecklingsmålen. Produkterna är inte alltid märkta.

Märkningsinitiativ
Sedan slutet av 1980-talet har traditionella handelsföretag (snabbköpskedjor m.fl.) i allt större utsträckning deltagit i initiativ för rättvis handel och produkterna saluförs enligt traditionella metoder.

I samband med detta har man infört system för märkning av produkterna för att garantera deras äkthet. Det finns flera märkningar för rättvis handel ("Fairtrade Mark" m.fl.) och var och en har ett certifieringsorgan bakom sig som kontrollerar alla steg i produktionsprocessen för att se till att produkten följer principerna för rättvis handel. Certifieringsorganen fastställer också kriterier som ska uppfyllas för att en produkt ska kunna få en rättvisemärkning. Dessa harmoniseras också på internationell nivå. Alla märkningar ansluts till FLO (Fair Trade Labelling Organisations International) som sköter harmoniseringen inom EU och internationellt.

De producenter och importörer som har konstaterats uppfylla kriterierna för rättvis handel förs in i internationella register som har upprättats för detta ändamål. Programmen för rättvisemärkning finansieras genom importörernas registreringsavgifter och avgifter som handlarna betalar in. Avgifternas storlek beror på försäljningens omsättning och volym.

Europeiska unionen och rättvis handel
Rättvis handel står för en tämligen stor del av konsumtionen i Europa. År 1997 beräknades omsättningen inom EU med produkter från rättvis handel uppgå till mellan 200 och 250 miljoner euro. Elva procent av de europeiska medborgarna köpte sådana produkter och gjorda undersökningar visar att det finns en stor efterfrågan på dessa produkter.

EU har redan tagit initiativ som gäller rättvis handel, däribland resolutioner i Europaparlamentet och finansiering av icke-statliga organisationer, märkningsorganisationer och projekt i utvecklingsländer. EU har också infört principer för rättvis handel genom flera olika lagstiftningsinstrument, bland annat åtgärder inom Allmänna preferenssystemet. Vissa av föreskrifterna om utrikeshandel gynnar rättvisemärkta produkter genom att underlätta deras tillträde till gemenskapsmarknaden.

Världssamfundet
Världssamfundet har erkänt den rättvisa handelns stora betydelse för utvecklingen i de fattigaste länderna. Världshandelsorganisationen (WTO) har dragit slutsatsen att initiativen på detta område inte utgör något hinder för liberaliseringen av marknaderna eftersom de inte innebär importbegränsningar eller andra former av protektionism. De är alltså förenliga med världshandelns allmänna principer.

Kommentarer
Kommissionen ser vissa problem som man måste ta itu med för att initiativen för rättvis handel ska vara framgångsrika även i framtiden. Man bör skapa en bättre politisk samstämmighet mellan aktörer på olika nivåer, ge begreppet rättvis handel en juridisk definition och fastställa de kriterier som är förknippade med detta. Dessutom måste man få en bättre övervakning, verifiering och kontroll av rättvisemärkta produkter för att ge konsumenterna en trovärdig och verklig valmöjlighet. Det gäller också att stärka konsumenternas intresse för rättvis handel och fortsätta diskussionen med rörelsen för rättvis handel, exempelvis genom att grunda en institutionell plattform.

 
Senast ändrat den 22.04.2008
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början