RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 23 språk.
Nyligen tillagda språk:  BG - CS - ET - GA - LV - LT - HU - MT - PL - RO - SK - SL

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


WTO-avtalen

Genom detta beslut antas de rättsakter som är ett resultat av Uruguayrundans multilaterala handelsförhandlingar, vilka avslutades genom undertecknandet av slutakten vid mötet i Marrakech och upprättandet av Världshandelsorganisationen (WTO).

RÄTTSAKT

Rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar - vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet - av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986-1994) [Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 336 av den 23 december 1994].

SAMMANFATTNING

Slutakt innefattande resultaten av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan

Genom detta beslut godkänner rådet, på Europeiska gemenskapens vägnar och inom ramen för sina befogenheter, resultaten av förhandlingarna i Uruguayrundan vilka redovisas i slutakten från Marrakech, vilken företrädare för Europeiska gemenskapen och dess medlemsländer undertecknade i Marocko den 15 april 1994.

Slutakten från Marrakech innehåller en förteckning över multilaterala och plurilaterala avtal liksom ett antal beslut och ministerdeklarationer som förtydligar en del bestämmelser i vissa avtal. De multilaterala handelsavtalen är de bifogade avtal och rättsliga instrument som utgör en integrerad del av WTO-avtalen och som är bindande för alla länder som är medlemmar i WTO. De plurilaterala avtalen innebär, fastän de utgör en del av WTO-avtalen, varken rättigheter eller skyldigheter för de WTO-medlemmar som inte har godkänt dem (till exempel avtalet om offentlig upphandling).

Avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen omfattar flera bilagor som innehåller WTO-avtalen. I bilaga 1A anges de multilaterala avtalen rörande varuhandel. Det rör sig om följande avtal:

  • Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (GATT 1994) (i vilket GATT från 1947 har inlemmats).
  • Avtalet om jordbruk.
  • Avtalet om tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder.
  • Avtalet om textil och konfektion.
  • Avtalet om tekniska handelshinder.
  • Avtalet om handelsrelaterade investeringsåtgärder.
  • Avtalet om antidumpning.
  • Avtalet om tullvärdeberäkning.
  • Avtalet om kontroll före skeppning.
  • Avtalet om ursprungsregler.
  • Avtalet om importlicensförfaranden.
  • Avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder.
  • Avtalet om skyddsåtgärder.

Bilaga 1B till WTO-avtalet innehåller Allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS) och bilaga 1C avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPs), vilket bl.a. rör handel med varumärkesförfalskade varor.

Bilaga 2 innehåller överenskommelsen om regler och förfaranden för tvistlösning och bilaga 3 avtalet om handelspolitisk granskning.

Slutligen innehåller bilaga 4 de plurilaterala handelsavtalen. Det rör sig om följande avtal:

  • Avtalet om handel med civila flygplan.
  • Avtalet om offentlig upphandling.
  • Internationella mejerivaruavtalet.
  • Internationella nötköttsavtalet.

De två sista avtalen upphävdes i slutet av 1997.

Avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO)

Detta avtal har gjort det möjligt att skapa en gemensam institutionell ram för att främja de internationella handelsförbindelserna i enlighet med bestämmelserna i de avtal och rättsliga instrument som anges ovan.

WTO är i motsats till dess föregångare (GATT) en permament organisation och en juridisk person med allt vad det innebär. Alla länder som var medlemmar i GATT blev den 1 januari 1995 WTO:s ursprungsmedlemmar. Efter detta datum är alla länder som vill bli medlemmar tvungna att följa det förfarande som fastställs i avtalet om upprättande av WTO.

WTO:s medlemmar har fastställt följande mål:

  • Höjd levnadsstandard.
  • Full sysselsättning, ökad real inkomst och ökad faktisk efterfrågan.
  • Ökad produktion av och handel med varor och tjänster.
  • En hållbar utveckling och skydd av miljön.
  • Hänsyn till utvecklingsländernas behov.

WTO har till uppgift att

  • underlätta diverse handelsavtals genomförande, förvaltning och funktion,
  • skapa ett forum för de multilaterala handelsförhandlingarna,
  • lösa handelstvister genom ett organ för tvistlösning,
  • övervaka medlemmarnas nationella handelspolitik,
  • samarbeta med andra internationella organisationer för att säkerställa att utformningen av den ekonomiska politiken på global nivå samordnas.

WTO:s högsta instans är en Ministerkonferens, bestående av en företrädare för varje medlemsland, som sammanträder minst en gång vartannat år. Mellan dessa sammanträden sköter Allmänna rådet, som består av företrädare från alla medlemsländer, WTO:s verksamhet och övervakar att avtalen och ministerbesluten efterlevs. Allmänna rådet sammanträder dessutom för att sköta verksamheten för Tvistlösningsorganet och det handelspolitiska granskningsorganet, vilket införts genom avtalet om handelspolitisk granskning.

Allmänna rådet leder tre underordnade organ, Varuhandelsrådet, Tjänstehandelsrådet och Rådet för handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter. Vidare finns det ett antal kommittéer som är beroende av Allmänna rådet men som inte lyder under dessa tre råd, såsom kommittéerna för handel och utveckling, för handel och miljö och för regionala avtal. Slutligen finns det två kommittéer som har i uppdrag att förvalta de två plurilaterala avtalen om handel med civila flygplan och om offentlig upphandling.

Allmänna rådet utser en generaldirektör som leder WTO:s sekretariat.

I princip ska WTO fatta sina beslut genom enhällighet. Om det inte går att uppnå enhällighet ska besluten fattas med en majoritet av rösterna. Varje medlem i WTO har en röst. Europeiska gemenskaperna, som är fullvärdig medlem i WTO, har samma antal röster som antalet av deras medlemsländer som är medlemmar i WTO. I avtalet preciseras att antalet röster för Europeiska gemenskaperna och deras medlemsländer i inget fall ska överstiga antalet medlemsländer i Europeiska gemenskaperna.

Varje medlem i WTO har rätt att för ministerkonferensen lägga fram förslag på ändringar av bestämmelserna i WTO:s olika multilaterala handelsavtal.

Överenskommelsen om regler och förfaranden för tvistlösning

WTO:s förfarande för tvistlösning är en viktig del i det multilaterala handelssystemet. Det är baserat på artiklarna XXII och XXIII i GATT 1994 och på de regler och förfaranden som utarbetats senare och som finns i överenskommelsen om regler och förfaranden för tvistlösning, vilken införlivats i WTO-avtalet.

Tvistlösningssystemet gäller för alla multilaterala handelsavtal och tillämpas på handel med varor och tjänster och på frågor som gäller immateriella rättigheter som följer av TRIPs-avtalet. Det gäller dessutom tvister inom ramen för det plurilaterala avtalet om offentlig upphandling. Vissa av dessa avtal innehåller bestämmelser om tvistlösning som endast gäller avtalet i fråga och som kan komplettera eller ändra bestämmelserna i den övergripande överenskommelsen.

Tvistlösningssystemet förvaltas i enlighet med överenskommelsen av ett Tvistlösningsorgan, vilket upprättats genom överenskommelsen. Alla WTO:s medlemmar kan delta i tvistlösningsorganets sammanträden. När Tvistlösningsorganet handlägger tvister inom ramen för ett plurilateralt handelsavtal får dock endast de medlemmar som är part i det berörda avtalet delta i beslutsprocessen eller de åtgärder som Tvistlösningsorganet inför avseende tvister inom ramen för det berörda avtalet.

Tvistlösningsförfarandet inleds då en medlem till en annan medlem gör en framställan om samråd angående en viss fråga. Samrådet ska inledas inom 30 dagar från den dag då framställan gjordes. Om samrådet inte leder till att tvisten löses får en medlem begära att Tvistlösningsorganet upprättar en panel som vanligen består av tre oberoende experter för att lösa frågan. Parterna kan även frivilligt komma överens om att utnyttja andra medel för att lösa tvisten inbegripet bona officia, förlikning, medling och skiljedom.

Efter att parterna hörts ska panelen lägga fram en rapport till Tvistlösningsorganet. Panelen ska avsluta sitt arbete inom sex månader eller i brådskande fall inom tre månader. Rapporten ska tas upp till beslut av Tvistlösningsorganet 20 dagar efter det att den har delgivits medlemmarna. Den ska antas inom 60 dagar efter att den delgivits, såvida inte Tvistlösningsorganet enhälligt beslutar att inte anta den eller om en av parterna anmäler att man kommer att överklaga.

WTO:s tvistlösningssystem ger alla parter som deltar i ett panelförfarande möjlighet att överklaga. Ett överklagande är dock begränsat till rättsliga frågor i panelrapporten och till rättsliga tolkningar som gjorts av panelen. Överklagandet behandlas av ett permanent överprövningsorgan som består av sju medlemmar och som utses av Tvistlösningsorganet för en mandatperiod på fyra år. Tre av dessa ska stå till förfogande i varje enskilt fall. Överprövningsorganets rapport ska villkorslöst godtas av parterna i tvisten och antas av Tvistlösningsorganet, såvida det inte finns enhällighet mot att rapporten antas.

Tvistlösningsorganet ska övervaka genomförandet av rekommendationer eller utslag och alla frågor som inte funnit en lösning ska kvarstå på Tvistlösningsorganets sammanträdesdagordning till dess frågan lösts. Dessutom har det fastställts tidsfrister för genomförandet av rekommendationerna i panelrapporterna. Om en part inte kan genomföra rekommendationerna inom rimlig tid ska denna inleda förhandlingar med den klagande i syfte att komma fram till en ömsesidigt godtagbar kompensation. Om dessa förhandlingar inte ger resultat kan Tvistlösningsorganet ge den klagande tillstånd att upphäva medgivanden eller skyldigheter gentemot den andra parten. Kompensationen och upphävandet av medgivanden är endast provisoriska lösningar i avvaktan på att den berörda medlemmen genomför Tvistlösningsorganets rekommendationer.

WTO:s medlemmar har förbundit sig att inte i något fall själva avgöra om överträdelser av skyldigheterna inom ramen för WTO-avtalet föreligger eller upphäva medgivanden. De ska tillämpa överenskommelsens regler och förfaranden för tvistlösning.

I överenskommelsen för tvistlösning tas hänsyn till den speciella situationen för utvecklingsländerna och de minst utvecklade länder som är medlemmar i WTO. Utvecklingsländerna kan välja ett snabbare förfarande, begära att tidsgränser förlängs eller begära kompletterande juridiskt bistånd. WTO:s medlemmar uppmanas att ta särskild hänsyn till situationen för u-landsmedlemmar.

Avtalet om handelspolitisk granskning

Avtalet om handelspolitisk granskning infördes provisoriskt inom ramen för GATT 1989 med anledning av halvtidsöversyn av Uruguayrundan. Detta avtal har därefter utgjort en integrerad del i WTO-systemet och gäller alla områden som omfattas av WTO-avtalen (varor, tjänster och frågor rörande immateriella rättigheter).

Syftet med den handelspolitiska granskningen är bland annat att uppnå större insyn i och kunskap om WTO-medlemmarnas handelspolitik samt att uppmuntra medlemmarna att bättre efterleva de regler som gäller för det multilaterala handelssystemet och därigenom främja ett smidigt fungerande system.

Alla WTO-medlemmar granskas inom ramen för den handelspolitiska granskningen. De fyra medlemmar som har den största andelen av världshandeln (för tillfället Europeiska gemenskapen, USA, Japan och Kanada), ska granskas vartannat år, de nästföljande 16 medlemmarna vart fjärde år och övriga medlemmar vart sjätte år. En längre tidsintervall kan fastställas för de minst utvecklade länderna. I praktiken har en viss flexibilitet införts vad gäller granskningsrytmen (upp till sex månaders avvikelse). Enligt en överenskommelse från 1996 ska granskningen av de fyra största handelsaktörerna varannan gång utgöra en interimsgranskning.

Granskningen görs av ett handelspolitiskt granskningsorgan och grundas på en allmän politisk rapport tillhandahållen av den berörda medlemmen och en rapport sammanställd av WTO:s sekretariat. För att utarbeta rapporten söker sekretariatet den berörda medlemmens medverkan men det är helt ansvarigt för de uppgifter som läggs fram och åsikter som kommer till uttryck. Sekretariatets och medlemslandets rapporter ska offentliggöras efter granskningsmötet, liksom protokollet från mötet och de avslutande anmärkningarna från ordföranden för det handelspolitiska granskningsorganet.

För ytterligare information, vänligen se webbplatsen för GD Handel (EN) och WTO.

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdande - Datum då rättsakten upphör att gällaSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning
Beslut 94/800/EG22.12.1994-EGT L 336, 23.12.1994

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet - om att blåsa nytt liv i förhandlingarna inom ramen för utvecklingsagendan från Doha - EU:s perspektiv [KOM(2003) 734 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens offieciella tidning].

 
Senast ändrat den 21.04.2008
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början