RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Rättvis handel och icke-statliga handelsrelaterade system för hållbar utveckling

En rättvis handel är ett nödvändigt bidrag till hållbar utveckling. Europeiska unionen (EU) uppmuntrar mångfaldighet i systemen för certifiering och tilldelning av märken.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 5 maj 2009 med titeln: ”Att bidra till en hållbar utveckling: rättvis handel och icke-statliga handelsrelaterade system för hållbar utveckling” [KOM(2009) 215 slutlig - ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

Som en följd på meddelandet från 1999 om rättvis handel, lägger kommissionen fram en sammanfattning av den utveckling som skett i sektorn.

Faktum är, att sedan sess har en internationell unik märkning ersatt de nationella rättvisemärkningarna i medlemsstaterna. Införandet av denna märkning har gjort det möjligt att öka genomslaget och konsumenternas förtroende för produkterna som kommer ur denna handel. Under 2009 var mellan 60 % och 70 % av den försäljning i världen som härrör ur rättvis handel ämnade för Europeiska unionen (EU).

Sektorns tillväxt har gynnat uppkomsten av nya hålbarhetssystem. Rättvis handel * grundar sig på en utveckling av ekonomin, miljön och sociala förhållanden. Privata hållbarhetssystem som är knutna till handel * vilar på minst en av dessa tre pelare.

Definitionen av rättvis handel grundar sig på gemensamma grundläggande kriterier för ett integrerat angreppsätt för hållbar utveckling. Det rör sig om:

  • definitionen av ett rättvist pris som täcker produktions- och levnadskostnaderna på ett hållbart sätt liksom möjligheten att betala tillverkarna i förskott;
  • etablera långsiktiga förbindelser mellan tillverkare och distributörer;
  • insyn och spårbarhet genom hela leveranskedjan;
  • respekt för den internationella handelsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner. särskilt de som gäller bättre arbetsvillkor, rätten att bilda fackföreningar och arbetsförhållanden;
  • respekt för de mänskliga rättigheterna, miljön och traditionella metoder;
  • att förstärka produktionskapaciteten och utveckling av producenternas tillgång till marknaden;
  • öka medvetenheten hos aktörerna och konsumenterna för den rättvisa handelns funktionssätt och mål;
  • att etablera en certifieringsprocess;
  • regelbundna konsekvensanalyser av handeln.

Privata system knutna till handel ger också möjlihgeter till tillväxt och hållbar utveckling. Kommissionen bedömer att vissa åtgärder kan förbättra deras resultat. Det verkar nödvändigt att bibehålla de icke-statliga karaktären hos organisationerna som verkställer dessa system, att uppmuntra samverkan mellan olika system och att öka deras synlighet. Det handlar också om att nå en gemensam definition av grundkraven och att fastställa kriterier för utvärdering av genomslaget.

De privara hållbarhetssystemenär kompatibla med principerna i det internationella multilaterala handelssystemet. Internationella arbetsorganisationen (ILO) och EU:s gemensamma handelspolitik stöder integrationen av utvecklingsländer i världsekonomin. Beviljandet av rättvisemärken ska dock respektera de åtaganden som gjorts inom ramen för ILO som rör principerna om insyn och icke-diskriminering.

Offentliga upphandingar utgör 16 % av EU:s bruttonationalprodukt. Förfarandena för dessa ska bättre uppfylla priciperna för hållbar utveckling. Under 2009, lade kommissionen fram ett meddelande om miljövänliga upphandingar. En liknande vägledning om upphandingar med en social inriktning är också under utarbetande. Den förordar att det i offentliga anbud ska tas hänsyn till kriterier för rättvis handel.

Genom sina instrument för samarbete till utveckling, stöder EU icke-statliga organisationer som har verksamhet inom rättvis handel. Sålunda har EU, mellan 2007 och 2008, finansierat åtgärder, bland annat för att öka medvetenheten om rättvis handel, för totat 19,466 miljoner euro. Sådana åtgärder förs också inom ramen för stöd till utveckling av jordbrukssektorn, landsbygssektorn och handelssektorn, tack vare särskilda ramverk för hjälp som gynnar de traditionella bananproducenterna i AVS-ländernaoch de länder som skrivit under sockerprotokollet.

Under de kommande åren, ska ytterligare ansträngningar göra det möjligt att öka den hjälp som EU ger till utveckling av system för rättvis handel. Kommissionen föreslår att förbättra de nuvarande åtgärderna genom att utvärdera hjälpen, studera genomslaget och främja insynen i marknaden.

Nyckelbegrepp
  • Rättvis handel: term som tillämpas på organisationer vars funktionssätt uppfyller kraven som fastställts av internationella standardiseringsorgan och organisationer för bedömning av överensstämmelse som är medlemmar i Iseal alliance (den internationella alliansen för social och miljömässig ackreditering och märkning).
  • Privata handelsrelaterade system för hållbar utveckling: term som avser system för tilldelande av märken vars mål är att informera konsumenterna om att produkten tillverkats på ett hållbart sätt.
Senast ändrat den 11.09.2009
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början