RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Barcelonaförklaringen och Europa-Medelhavspartnerskapet

Denna förklaring är den akt som grundlägger ett övergripande partnerskap mellan Europeiska unionen (EU) och tolv länder vid södra Medelhavet. Partnerskapet syftar till att skapa ett gemensamt område för fred, stabilitet och välstånd i Medelhavsområdet genom en förstärkning av den politiska och säkerhetsmässiga dialogen, ett ekonomiskt, finansiellt, socialt och kulturellt samarbete.

RÄTTSAKT

Slutförklaringen (EN ) och arbetsprogrammet från Europa-Medelhavskonferensen i Barcelona den 27-28 november 1995.

SAMMANFATTNING

EU upprättar en ram för multilateralt samarbete med länderna i Medelhavsområdet. Partnerskapet representerar en ny fas i deras relationer. Det berör för första gången ekonomiska, sociala, mänskliga och kulturella aspekter samt gemensamma säkerhetsfrågor.

Partnerskapet konkretiserades genom antagandet av Barcelonadeklarationen av EU:s medlemsländer och från de tolv tredjeländerna i Medelhavsområdet: Algeriet, Cypern, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Malta, Marocko, Syrien, Tunisien, Turkiet och den palestinska myndigheten. Arabförbundet (EN) och Arabiska Maghrebunionen (FR) samt Mauretanien (i egenskap av medlem i Arabiska Maghrebunionen) var inbjudna att delta.

Partnerskapet grundar sig på en solidarisk anda med respekt för varje deltagares särart. Det kompletterar andra åtgärder och initiativ för fred, stabilitet och utveckling i området.

Politiskt och säkerhetsmässigt partnerskap

Partnerskapets första målsättning syftar till att främja utvecklingen av ett gemensamt område för fred och stabilitet i Medelhavsområdet. Detta mål bör uppnås genom multilateral politisk dialog, som komplement till de bilaterala dialogerna som föreskrivs i Europa-Medelhavsavtalen. Parterna förbinder sig därför att:

  • respektera de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, genom att tillämpa principerna i Förenta nationernas stadga (EN) (ES) (FR), i den allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter (EN) (ES) (FR) och i internationell rätt, liksom till att utbyta information på dessa områden;
  • att utveckla statsprinciperna om rättssäkerhet och demokrati inom sitt politiska system och samtidigt inom denna ram erkänna varje parts rätt att välja och fritt utveckla sitt eget politiska, socio-kulturella, ekonomiska och rättsliga system;
  • att respektera staternas suveränitet, likställda rättigheter och rättighet till självbestämmande;
  • respektera territoriell integritet och principerna om icke-inblandning i inre angelägenheter och avgörande av konflikter med fredliga medel;
  • att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet liksom narkotikahandel;
  • att främja regional säkerhet, avskaffande av massförstörelsevapen, ansluta sig till och följa en serie internationella och regionala arrangemang om icke-spridning av kärnvapen och avtal om kontroll av rustning och nedrustning.

Deltagarna stöder en rättvis, global och hållbar lösning av konflikter i Mellanöstern, genom att särskilt grunda sig på Förenta nationernas säkerhetsråds beslut.

Ekonomiskt och finansiellt partnerskap

En socioekonomiskt hållbar utveckling i jämvikt hos länderna i Medelhavsområdet bör utmynna i att en zon med delat välstånd i Medelhavsområdet bildas.

Reformerna borde göra det möjligt att upprätta en frihandelszon, som bör leda till ett progressivt undanröjande av tullhinder (skattemässiga eller inte) för handelsutbyten av tillverkade produkter. Parterna ser också en progressiv frigörelse av utbyten av jordbruksprodukter och tjänster.

Upprättandet av frihandelszonen i Europa-Medelhavsområdet är inramat av Europa-Medelhavsavtalen och av frihandelsavtal mellan länderna i Medelhavsområdet. Dessa avtal har slutits med respekt för Världshandelsorganisationens (WTO) (EN) (ES) (FR) regler.

Parterna ska fastställa prioriteringar för att underlätta upprättandet av frihandelsområdet:

  • anta tullregler om ursprungskumulation av varor, och anpassa reglerna om konkurrens, certifiering av ekonomiska aktörer och skydd av immateriella rättigheter;
  • utveckla marknadsekonomin, den privata sektorn, tekniköverföring och integrering av medelhavsländernas ekonomi;
  • anpassa och modernisera ekonomiska och sociala strukturer och stödja åtgärdsprogram till förmån för de mest behövande befolkningsgrupperna;
  • främja frihandel, harmonisera tullregler och tullförfaranden, undanröja omotiverade tekniska hinder för utbyten av jordbruksprodukter.

Dessutom syftar samarbete på det ekonomiska området mellan parterna till att:

  • främja privat sparande och investeringar, inklusive utländska direktinvesteringar;
  • uppmuntra regionalt samarbete mellan länderna i Medelhavsområdet;
  • skapa ett klimat som främjar industriellt samarbete och stöd till små och medelstora företag;
  • uppnå en hållbar förvaltning av miljön, energin, naturresurserna och fiskeresurserna;
  • främja kvinnors roll i ekonomin;
  • modernisera jordbruket.

Parterna bör också fastställa prioriteringar om samarbete om transportinfrastrukturer, utveckling av informationsteknik och modernisering av telekommunikationen.

Slutligen bör parterna öka sitt finansiella samarbete och EU bör öka sitt ekonomiska bistånd, till exempel genom lån från Europeiska investeringsbanken.

Socialt, kulturellt och mänskligt partnerskap

Parterna ska samarbeta mot målet att utveckla mänskliga resurser, främja förståelse mellan kulturer och utbyten mellan civila samhällen.

I detta sammanhang betonas i Barcelonaförklaringen och i arbetsprogrammet följande:

  • betydelsen av dialog mellan kulturer och religioner;
  • betydelsen av den roll medierna kan spela för att öka den ömsesidiga kunskapen om och förståelsen för andra kulturer;
  • kulturellt utbyte, språkstudier, genomförande av utbildningsprogram och kulturella program som visar respekt för den kulturella identiteten;
  • betydelsen av hälso- och sjukvårdssektorn och den sociala utvecklingen liksom respekten för de grundläggande sociala rättigheterna;
  • det civila samhällets väsentliga roll i Europa-Medelhavspartnerskapet och ett stärkande av instrumenten för ett samarbete mellan regionala och lokala myndigheter;
  • kampen mot illegal invandring samt för att bekämpa terrorism, narkotikahandel, internationell brottslighet och korruption.

Bakgrund

Barcelonaförklaringen föreskriver att Europeiska unionens och Medelhavspartnernas utrikesministrar ska mötas regelbundet. Dessa europa-medelhavsmöten (EN) (FR) förbereds av en Europa-Medelhavskommitté för Barcelonaprocessen, som dessutom har till uppgift att följa upp processen och prioriteringarna för samarbetet.

Senast ändrat den 08.09.2011
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början