EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Ett starkare ekonomiskt och politiskt partnerskap under 2000-talet

Europeiska kommissionen formulerar förslag till hur man ska utarbeta en gemensam strategi för förbindelserna mellan Europeiska unionen och USA med början i de ekonomiska aspekterna av partnerskapet. Det generella målet är att stimulera handeln och investeringarna över Atlanten liksom den ekonomiska tillväxten. Förslagen ska huvudsakligen ge ny skjuts åt och stärka det samarbete som finns inom ramen för det transatlantiska ekonomiska partnerskapet från 1998, men avser också att fördjupa partnerskapet genom nya initiativ.

AKT

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 18 maj 2005: Ett starkare partnerskap mellan EU och Förenta staterna och en öppnare marknad under 2000-talet [KOM(2005) 196 - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning]

SAMMANFATTNING

Europeiska kommissionen vill ge det ekonomiska partnerskapet mellan Europeiska unionen och USA en ny dimension. I den första fasen av ett heltäckande och omvärderat partnerskap som bl.a. ska omfatta en marknad utan hinder är de föreliggande förslagen i huvudsak koncentrerade på handel och investeringar där omfattningen av förbindelserna mellan EU och USA är den allra största i ett globalt perspektiv. År 2003 nådde handeln med varor och tjänster upp till nära 600 miljarder euro och gällde huvudsakligen direkta utländska investeringar.

Här finns en god grund som ska stimulera tillväxten och sysselsättningen samtidigt som man respekterar en hållbar utveckling och tar bort hindren för handel och investeringar. Kommissionens förslag har även som mål att skapa en ny ram som gör det möjligt att möta gemensamma utmaningar som exempelvis den internationella konkurrensen.

Förbättringar av hur det transatlantiska partnerskapet fungerar

Kommissionen lägger fram förslag som ska få det transatlantiska partnerskapet att fungera bättre på tre områden: regelgivning, kunskap och innovation samt gränskontroller.

Initiativen i fråga om regelgivningen bygger framför allt på ett politiskt samarbete som ska öppna möjligheter att fler sektorer ska omfattas av arbetet med att etablera en transatlantisk marknad. Målet med det politiska samarbetet är att skapa en väl definierad regelverk som säkerställer lojal konkurrens också för en större handelsvolym, och som innebär en hög skyddsnivå för konsumenterna.

En viss flexibilitet behövs dock på grund av svårigheterna med att tillämpa en enda modell på samtliga sektorer. Samarbetet kan också variera, alltifrån utbyte av information och etablering av mer eller mindre formella förbindelser till införande av bindande normer.

Andra initiativ på regelgivningsområdet som skulle stärka samarbetet mellan de två parterna bör också planeras för att undanröja handelshindren och därigenom gynna konkurrensförmågan. Följande avses:

  • Att underlätta investeringar, bl.a. genom att ta bort begränsningarna för utländskt ägande i USA.
  • Att anpassa konkurrenspolitiken på bägge sidor på grundval av samordnade tillämpningsåtgärder och utbyte av icke-konfidentiell information inom en lämplig ram.
  • Att öppna upp de offentliga upphandlingarna parterna emellan, även om företag från EU idag fortfarande stöter på hinder när de försöker få tillträde till den amerikanska marknaden. Detta förutsätter att parterna fördjupar sina relationer bilateralt genom att definiera tydliga ramar och multilateralt bl.a. i Världshandelsorganisationen (WTO).
  • Förhandlingarna om ett heltäckande avtal om luftfarten mellan EU och USA som för närvarande begränsas till ett regelverk som återspeglar 1940-talets politiska förhållanden och teknik. Ett sådant avtal skulle ge en stabil ekonomisk och juridisk grund för flyglinjerna över Atlanten.
  • Sjöfarten som står för 90 % av transporterna inom den totala internationella handeln. Ett stärkt samarbete behövs. Det skulle kunna omfatta frågor som havsrätt, informationsutbyte, sjöfartsskydd och miljöskydd.
  • Finansmarknaderna. Tillgången till kapital är grundläggande för investeringar och för innovation. Det är därför som funktionell likvärdighet måste uppmuntras och stärkas inom olika finansiella områden som t.ex. redovisningsstandarder eller försäkringar med siktet inställt på en verklig integration av de europeiska och amerikanska finansmarknaderna.
  • Människors fria rörlighet är mycket viktig. Den är inte oinskränkt, varken för privatpersoner, medborgare från vissa medlemsstater eller för företag och deras filialer. För de sistnämnda skulle en särskild status för "betrodda personer" (trusted persons) kunna underlätta det internationella resandet samtidigt som man iakttar oeftergivliga säkerhetskrav.
  • Ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer måste uppmuntras, särskilt inom ekonomiska sektorer.

Initiativ som rör kunskap och innovation kommer att bidra till tillväxten och integreringen av de europeiska och amerikanska ekonomierna. Här ingår:

  • Ny teknik. När det gäller den nya informations- och kommunikationstekniken måste samordningen av de normgivande myndigheterna stärkas mellan EU och USA, vid sidan av dialogen mellan EU och USA om informationssamhället, för att undvika nya hinder inom ett område som utvecklas snabbt. När det gäller rymdfrågor bör en strukturerad dialog påbörjas om nyckelområden som t.ex. Galileo och GPS samt om hur man kan undanröja hindren för en verklig transatlantisk marknad för rymdindustrin.
  • Skyddet av immateriella rättigheter, som är ett gemensamt grundläggande ekonomiskt mål för USA och EU. Förstärkningen av samarbetet inom detta område förutsätter interna och internationella ansträngningar för att bekämpa varumärkesförfalskning och pirattillverkning. Det förutsätter likaledes att WTO:s normer iakttas.
  • Forskning och utveckling. Forskning och utveckling är centrala beståndsdelar i den Lissabonagendan; de alstrar tillväxt och kommer att bli föremål för ett intensifierat samarbete mellan de två parterna inom sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling på områden som t.ex. industriella material, bränsleceller och bioteknik.
  • Energi. EU och USA borde samarbeta mer intensivt via den politiska dialogen för att bemöta de nya utmaningarna och hitta alternativ till de traditionella energikällorna, bl.a. genom att utveckla ren teknik och förnybara energikällor.
  • Högre utbildning och yrkesutbildning. Avtalet om högre utbildning och yrkesutbildning som löpte ut 2005 bör förnyas och stärkas för att utöka utbytet av lärare, forskare, studenter och för att fatta beslut om åtgärder gällande utbildningssystemens kvalitet och förenlighet.

Efter attentaten den 11 september 2001 har nya säkerhetsåtgärder införts beträffande gränskontrollerna. Kommissionen anser att man måste hitta en lämplig avvägning mellan kraven på ökad säkerhet och önskemålet om fortsatt öppen och säker handel och persontransport.

Samtidigt som handeln måste jämkas samman med säkerhetskraven bygger den transatlantiska marknaden väsentligen på principerna om ömsesidighet och ömsesidigt erkännande. Dessa principer kommer att vara tillämpliga på följande områden:

  • Genomförande av avtalet om utvidgat tullsamarbete på transportsäkerhetsområdet, t.ex. lösningar i form av en enda kontaktpunkt eller av e-tullkontor.
  • Utbyte av bästa praxis för att uppnå likvärdighet mellan det europeiska begreppet " godkänd ekonomisk aktör " och det amerikanska Trade Partnership Against Terrorism (C-TPAT).
  • Avskaffande av dubbelkontroller som uppstår när det finns parallella normer som ibland är motstridiga.
  • Minskning av riskerna för handelshinder i samband med genomförandet av den nya amerikanska lagen mot bioterrorism.
  • Utarbetande av internationella normer på säkerhetsområdet på grundval av säkerhetsnormer som överenskommits mellan EU och USA via Världstullorganisationen (EN) (FR), Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) och Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) [EN].
  • Bekämpning av företags- och finansbedrägeri, penningtvätt, skatteflykt, korruption och finansiering av terrorism.

Betydelsefulla politiska återverkningar

Det vore önskvärt att förnya den transatlantiska agenda (NAT) (EN) som upprättades 1995. Huvudmålen i den har uppnåtts på en rad punkter när det gäller omfånget på handeln mellan EU och USA. En regelbunden dialog har upprättats mellan samtalspartner som tidigare hade mycket litet att göra med varandra. Samarbetet har också intensifierats på det utrikespolitiska området.

Det ekonomiska samarbetet har dock haft en begränsad räckvidd, bl.a. när det gäller aktörernas deltagande på lagstiftnings- och normgivningsområdet. Likaledes har dialogen mellan EU och USA blivit lidande på grund av ett halvhjärtat politiskt engagemang och ibland av en dålig förståelse för EU.

Det är bakgrunden till att de olika ekonomiska initiativ som presenteras i meddelandet först kan omvandlas i resultat när det finns en reell politisk vilja som konkretiseras till exempel i form av:

  • Ett forum för samarbete på hög nivå på normgivningsområdet som skulle sammanträda inför toppmötena mellan EU och USA och utarbeta en årlig färdplan med målsättningar och prioriteringar.
  • En dialog mellan europeiska och amerikanska lagstiftare om prioriteringarna för samarbetet i fråga om normgivningen.
  • Ett samarbete för att ta upp gemensamma internationella politiska frågor, och rent av för att driva bilaterala förslag i internationella fora.
  • Ingående av bindande sektorsspecifika avtal.

En äkta dialog kräver att förbindelserna över Atlanten blir mer strategiskt orienterade och mer effektiva för att till fullo återspegla en gemensam vision om en internationell ordning som mer än idag präglas av demokrati, fred och välstånd. För detta skulle en ny transatlantisk förklaring kunna utarbetas som lyfter fram de gemensamma värderingarna och pekar ut prioriteringar för ett gemensamt agerande på grundval av EU:s och USA:s ömsesidiga ekonomiska beroende.

Bakgrund

Meddelandet är ett led i den "förklaring om stärkande av det ekonomiska partnerskapet" (EN) (pdf) som antogs under toppmötet mellan EU och USA i Dromoland Castle (Irland) år 2004 då de berörda parterna lade fram idéer om möjliga sätt att fördjupa den transatlantiska ekonomiska integreringen. Ett omvärderat och starkare partnerskap är sålunda ett sätt att ge ny kraft åt förbindelserna mellan EU och USA.

Kommissionen föreslår att en ekonomisk förklaring antas och att en politisk uppföljning görs för att åtagandena, och särskilt de bindande överenskommelserna, verkligen ska förverkligas.

Som ett första steg i utarbetandet av en gemensam ekonomisk förklaring inledde kommissionen dessutom ett offentligt samråd 2004 för att ringa in de områden som är föremål för detta meddelande.

ANKNYTANDE AKTER

Förklaring av EU och Förenade staterna av den 20 juni 2005 under toppmötet i Washington: "Initiativ avsett att stärka den transatlantiska ekonomiska integrationen och tillväxten" [EN] (pdf)

EU och USA bekräftar sin vilja att undanröja hindren för handel och investeringar och att främja tillväxt och innovation. Man vill på detta sätt stödja en ökad integration av den transatlantiska marknaden och erbjuda fler möjligheter för företagen.

I förklaringen väger de båda parterna in tio punkter där det fortsatt finns behov av insatser och som det initiativ som bifogas förklaringen närmare redogör för. Man önskar

  • att uppmuntra samarbete i fråga om normgivning och normer genom att föreskriva samarbets- och samordningsmekanismer för att förbättra kvaliteten på regelverket och minska olikheterna. Att utbyta erfarenheter och uppmuntra ett gemensamt utnyttjande av kunskaper med hjälp av en dialog på hög nivå enligt färdplanen för samarbetet mellan EU och USA om normgivning (EN), men också med hjälp av en instans på hög nivå där de båda parternas normgivande myndigheter ingår,
  • att främja öppna och konkurrenskraftiga kapitalmarknader i syfte att säkra transatlantiska finansmarknader som fungerar harmoniskt. De viktigaste insatsområdena är kampen bl.a. mot finansiella bedrägerier och penningtvätt samt reformen av finansmarknaderna och förbättringen av dialogen om de makroekonomiska och strukturella frågor som är av gemensamt intresse,
  • att uppmuntra innovation och teknisk utveckling som är källan till tillväxt och välstånd genom att stärka samarbetet t.ex. inom grundforskningen och forskning som rör rymden, nanoteknik, transporter, IT-säkerhet eller datorer. Initiativen skulle omfatta sektorer som är kopplade till den högre utbildningen och yrkesutbildningen, till handel, information och kanske också den medicinska sektorn,
  • att främja handel, utveckling och säkerhet genom att stärka tullsamarbetet för att garantera säkerheten för personer och varor under transitering. Här erbjuder Världstullorganisationen redan ett tillfredsställande ramverk av normer för säkerheten för världshandeln. Dessutom bör samarbetet mellan de båda parterna även fördjupas genom nya säkerhetsnormer bl.a. vad gäller lufttransport av varor, ett bättre samarbete i fråga om forskning och utveckling av säkerhetsteknik, en utökad överensstämmelse mellan EU-begreppet "godkänd ekonomisk aktör" och USA:s program Trade Partnership Against Terrorism (C-TPAT), enklare turist- och tjänsteresor (initiativ gällande "förtroendepersoner") samt en ömsesidig visumbefrielse för kortare besök,
  • att främja energieffektiviteten, energisäkerheten, de förnybara energikällorna samt den ekonomiska utvecklingen samt gynna ny ren energiteknik för en hållbar och samordnad politik. De båda parterna bekräftar även sitt stöd till utvecklingsländerna på detta område,
  • att skydda immateriella rättigheter genom att aktivt bekämpa pirattillverkning och varumärkesförfalskning med hjälp av internationella normer och genom att försäkra sig om att patentnormerna verkligen följs,
  • att underlätta investeringar genom att användbar, fullständig och lätt åtkomlig information om investeringspolitik och -regler och genom att slopa de befintliga hindren,
  • att stärka samordningen av konkurrenspolitiken och tillämpningen av konkurrensreglerna, bl.a. genom att utbyta konfidentiella upplysningar, vilket för närvarande inte sker,
  • att stärka samordningen och samarbetet i fråga om offentlig upphandling,
  • att uppmuntra samarbetet på tjänsteområdet, bl.a. vad gäller luftfart och det ömsesidiga erkännandet av yrkeskvalifikationer.

Det praktiska genomförandet av dessa olika punkter sköts av de båda parternas förvaltningsansvariga på hög nivå som tar fram arbetsprogram. Utvärderingen av hur arbetsprogrammen tillämpats sker under toppmötena mellan EU och USA. Vid sidan av detta uppmuntras också ett samarbete mellan lagstiftarna och samråd med berörda parter för att bidra till stärkandet av partnerskapet.

Senast ändrat den 19.06.2006

Top