RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Partnerskaps- och samarbetsavtal: Ryssland, Östeuropa, Sydkaukasus och Centralasien

Europeiska unionen (EU) har ingått tio partnerskaps- och samarbetsavtal med Ryssland och länderna i Östeuropa, Sydkaukasus och Centralasien. Avtalen syftar till att befästa demokratin och utveckla ekonomin i dessa länder genom samarbete inom en lång rad områden samt genom politisk dialog. Genom avtalen inrättas ett samarbetsråd för att se till att avtalen genomförs.

RÄTTSAKTER

Rådets och kommissionens beslut 1999/602/EG, 1999/614/EG, 1999/515/EG, 1999/490/EG, 1999/491/EG, 98/401/EG, 97/800/EG, 98/149/EG, 1999/593/EG och 2009/989/EG om ingående av ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, Republiken Azerbajdzjan, Georgien, Republiken Kazakstan, Republiken Kirgizistan, Republiken Moldavien, Ryska federationen, Ukraina, Republiken Uzbekistan respektive Republiken Tadzjikistan, å andra sidan.

SAMMANFATTNING

Sedan slutet av 1990-talet har Europeiska unionen (EU) ingått tio liknande partnerskaps- och samarbetsavtal med Ryssland och de nya självständiga staterna i Östeuropa, Sydkaukasus och Centralasien: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Kazakstan, Kirgizistan, Moldavien, Ukraina, Uzbekistan och Tadzjikistan.

Målen för dessa partnerskap är att

  • tillhandahålla en lämplig struktur för politisk dialog,
  • stödja ländernas ansträngningar att stärka demokratin och utveckla ekonomin,
  • stödja övergången till marknadsekonomi,
  • främja handel och investeringar.

Partnerskapen syftar också till att lägga en grund för ett rättsligt, ekonomiskt, socialt, finansiellt, civilt vetenskapligt, tekniskt och kulturellt samarbete. Partnerskaps- och samarbetsavtalet med Ryssland syftar även till att skapa de nödvändiga förutsättningarna för ett framtida inrättande av ett frihandelsområde.

Gemensamma mål för partnerskaps- och samarbetsavtalen

De allmänna principerna gäller respekten för demokrati, principerna i folkrätten och mänskliga rättigheter. Marknadsekonomi är också ett mål som fastställs i alla avtalen.

Genom avtalen inrättas en bilateral politisk dialog mellan EU och de olika länderna. Avtalen syftar till att främja en konvergens av ståndpunkterna i internationella frågor av gemensamt intresse och skapa samarbete för att öka stabiliteten, säkerheten och respekten för demokrati och mänskliga rättigheter. Dialogen ska äga rum på ministernivå inom samarbetsrådet, på parlamentarisk nivå inom ramen för den parlamentariska kommittén samt på högre tjänstemannanivå. Diplomatiska kanaler och expertmöten ska också utnyttjas inom ramen för den politiska dialogen.

När det gäller handel med varor ska EU och de tio nämnda länderna bevilja varandra ställning som mest gynnad nation. De ska också införa transiteringsfrihet för varor via eller genom sitt territorium. Vid tillfällig införsel av varor ska vardera parten bevilja den andra parten befrielse från importavgifter och tullar. Det får inte finnas några kvantitativa restriktioner för importen mellan parterna och handeln med varor ska ske till marknadsmässiga priser. I händelse av skada eller risk för skada på grund av import ska samarbetsrådet söka en lösning som är godtagbar för båda parter. När det gäller en part från länderna i Afrika, Västindien och Stilla havsområdet (AVS) omfattas inte vissa textilvaror och kärnmaterial av dessa bestämmelser. Bestämmelserna i partnerskaps- och samarbetsavtalen gäller emellertid för kol och stål.

Bland bestämmelserna om affärsverksamhet och investeringar finns villkor som gäller anställning, etablering och drift av bolag, gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster, löpande betalningar och kapital. Beträffande anställning åtar sig parterna att inom detta område förhindra diskriminering av medborgare från någon av parterna som är lagligen anställd inom den andra partens territorium. I avtalet med Ryssland fastställs initiativ för samordning på socialförsäkringsområdet.

När det gäller företag föreskriver avtalen att

  • etablering av bolag inom EU:s territorium ska ske på villkor som inte är mindre gynnsamma än för andra tredjeländer,
  • bolag med verksamhet på EU:s territorium ska ges en behandling som inte är mindre gynnsam än den som ges bolag från EU,
  • filialer ska kunna verka på samma villkor som filialer från tredjeländer,
  • villkoren för etablering och drift för europeiska bolag som etablerar sig i de nya oberoende staterna i f.d. Sovjetunionen inte ska vara mindre gynnsamma än villkoren för de bäst behandlade bolagen, såväl inhemska som från tredjeländer.

Dessa villkor gäller inte lufttransport, transport på inre vattenvägar och sjötransport. För Rysslands del gäller villkoren också vissa bank- och försäkringstjänster som nämns i bilaga 6 i partnerskaps- och samarbetsavtalet med Ryssland.

Parterna åtar sig att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att i efterhand tilltagande omfattning tillåta leveranser av tjänster över gränserna. För Rysslands del kan vissa sektorer som anges i bilagorna regleras på nationell nivå. Parterna ska effektivt tillämpa principen om obegränsat tillträde till den internationella sjöfartsmarknaden och sjötrafiken på kommersiella grunder.

När det gäller löpande betalningar och kapital åtar sig parterna i enlighet med dessa avtal att tillåta alla löpande betalningar i samband med varurörelser och rörlighet för tjänster eller personer. Fri rörlighet för kapital ska också säkerställas när det gäller direkta investeringar samt dessa investeringars omvandling till likvida medel eller återföring till hemlandet av investeringarna och av eventuell vinst därav.

Alla avtalen, utom det med Republiken Moldavien, innehåller också ett kapitel om skydd av immateriell, industriell och kommersiell äganderätt och om lagstiftningssamarbete.

När det gäller ekonomiskt samarbete omfattar de flesta partnerskaps- och samarbetsavtalen liknande områden. De är inriktade på ekonomisk och social utveckling, utveckling av mänskliga resurser, stöd till företag (bland annat privatisering, investering och utveckling av finansiella tjänster), jordbruk och livsmedel, energi, transport, turism, miljöskydd, regionalt samarbete och penningpolitik. Det ekonomiska samarbetet syftar i huvudsak till att bidra till det ekonomiska reformarbetet och återhämtning och en hållbar utveckling i de nya oberoende staterna. Genom avtalen främjas ekonomiska och sociala reformer och omstrukturering av det ekonomiska systemet och handelssystemet.

Särskilda mål för partnerskaps- och samarbetsavtalen

Andra samarbetsområden som anges i avtalen är

  • samarbete om frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter (bara för Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Uzbekistan och Tadzjikistan),
  • samarbete för att förhindra olaglig verksamhet och förhindra och kontrollera illegal invandring, med initiativ om penningtvätt, kampen mot droger och illegal invandring (utom för Kazakstan, Kirgizistan, Ukraina och Moldavien),
  • kulturellt samarbete,
  • finansiellt samarbete på området för tekniskt bistånd.

Institutionella bestämmelser

Genom avtalen inrättas ett samarbetsråd som ska övervaka genomförandet av avtalen. Det sammanträder på ministernivå en gång om året. Rådet biträds av en parlamentarisk samarbetskommitté.

Avtalen sluts för en inledande period om tio år, men förnyas automatiskt från år till år efter denna period om inte någon av parterna invänder mot detta.

Varje avtal innehåller en rad bilagor och ett protokoll om ömsesidigt bistånd mellan myndigheter i tullfrågor, vilka utgör en del av texten.

Grannskapspolitik

EU införde 2003 den europeiska grannskapspolitiken (DE) (EN) (FR) för att undvika nya skiljelinjer mellan EU och dess grannar efter utvidgningen 2004. Den europeiska grannskapspolitiken syftar till att främja nära förbindelser mellan EU och dess partner för att skapa ett område präglat av stabilitet, välstånd och säkerhet. Tillsammans med partnerländerna i Medelhavsområdet utgör länderna i Östeuropa och Sydkaukasus, det vill säga Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien och Ukraina, de viktigaste partnerländerna i den europeiska grannskapspolitiken. Partnerskaps- och samarbetsavtalen utgör ramen för genomförandet av den europeiska grannskapspolitiken med varje partnerland i Östeuropa och Sydkaukasus.

HÄNVISNINGAR

RättsaktIkraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning
Beslut 1999/602/EG av den 31 maj 1999, Republiken Armenien

1.7.1999

-

EGT L 239, 9.9.1999

Beslut 1999/614/EG av den 31 maj 1999, Republiken Azerbajdzjan

1.7.1999

-

EGT L 246, 17.9.1999

Beslut 1999/515/EG av den 31 maj 1999, Georgien

1.7.1999

-

EGT L 205, 4.8.1999

Beslut 1999/490/EG av den 12 maj 1999, Republiken Kazakstan

1.7.1999

-

EGT L 196, 28.7.1999

Beslut 1999/491/EG av den 12 maj 1999, Republiken Kirgizistan

1.7.1999

-

EGT L 196, 28.7.1999

Beslut 98/401/EG av den 28 maj 1998, Republiken Moldavien

1.7.1998

-

EGT L 181, 24.6.1998

Beslut 97/800/EG av den 30 oktober 1997, Ryska federationen

1.12.1997

-

EGT L 327, 28.11.1997

Beslut 98/149/EG av den 26 januari 1998, Ukraina

1.3.1998

-

EGT L 49, 19.2.1998

Beslut 1999/593/EG av den 31 maj 1999, Republiken Uzbekistan

1.7.1999

-

EGT L 229, 31.8.1999

Beslut 2009/989/EG av den 29 januari 2009, Tadzjikistan

1.1.2010

-

EUT L 350, 29.12.2009

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Samtliga avtal som ingåtts mellan EU och länderna i Östeuropa, Sydkaukasus, Centralasien och Ryssland kan sökas i Fördragsbyråns databas inom Europeiska kommissionen (EN).

Förslag till rådets beslut om Europeiska gemenskapens ingående av interimsavtalet om handel och handelsrelaterade frågor mellan Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Turkmenistan, å andra sidan [KOM(2009) 287 slutlig – Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

TIDIGARE DOKUMENT

Meddelande från kommissionen av den 10 oktober 1995 – Utarbetande av en EU-strategi för relationerna med Centralasiens oberoende stater [KOM(1995) 206 slutlig – Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Framtidsutsikter för samarbetet inom vetenskap och teknik med de nya oberoende staterna (NOS) [KOM(1995) 190 slutlig – Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Senast ändrat den 29.09.2010
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början