RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Europeiska energistadgan

Genom energistadgefördraget upprättas en ram för internationellt samarbete mellan länderna i Europa och andra industrialiserade länder för att bland annat utveckla möjligheterna på energiområdet i länderna i Central- och Östeuropa och garantera en trygg energiförsörjning i Europeiska unionen. Protokollet om energieffektivitet och därtill hörande miljöaspekter syftar till att främja riktlinjer för energieffektivitet som är förenliga med hållbar utveckling och även till att främja en mer effektiv och sund användning av energi liksom samarbete när det gäller energieffektivitet.

RÄTTSAKT

Rådets och kommissionens beslut av den 23 september 1997 om Europeiska gemenskapernas ingående av energistadgefördraget och energistadgeprotokollet om energieffektivitet och därtill hörande miljöaspekter (98/181/EG, EKSG, Euratom).

SAMMANFATTNING

Bakgrund

Vid Europeiska rådets möte i Dublin i juni 1990 föreslog Nederländernas premiärminister att ett samarbete skulle inledas inom energiområdet med länderna i Östeuropa och före detta Sovjetunionen, för att stimulera den ekonomiska återhämtningen i dessa länder och samtidigt förbättra försörjningssäkerheten för Europeiska unionen. Rådet uppmanande kommissionen att undersöka möjligheterna att få till stånd ett sådant samarbete, och 1991 lade kommissionen fram förslaget om en europeisk energistadga. Förhandlingarna om stadgan inleddes i Bryssel i juli 1991 och ledde till att ett slutdokument undertecknades i Haag den 17 december 1991.

De 51 parter som undertecknat Europeiska energistadgan har förbundit sig att sträva efter de mål och följa de principer som fastställs i stadgan och att samarbeta inom ramen för ett rättsligt bindande grundläggande avtal, vilket sedan blev Europeiska energistadgefördraget. Syftet med detta fördrag är att främja industriellt samarbete mellan öst och väst genom att inrätta rättsliga garantier inom områden som investeringar, transit och handel. Europeiska energistadgefördraget och protokollet om energieffektivitet och därtill hörande miljöaspekter undertecknandes den 17 december 1994 i Lissabon av samtliga som undertecknade stadgan 1991, utom Förenta staterna och Kanada. Europeiska unionen och dess medlemsstater har undertecknat fördraget och protokollet.

Energistadgefördraget och energistadgeprotokollet om energieffektivitet och därtill hörande miljöaspekter godkänns genom detta beslut på Europeiska kol- och stålgemenskapens (EKSG), Europeiska gemenskapens (EG) och Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) vägnar.

I beslutet anges vilket förfarande som ska följas i det fall unionen måste inta en ståndpunkt inom energistadgekonferensen. Vidare anges hur en ståndpunkt ska antas på EKSG:s och Euratoms vägnar.

Europeiska energistadgefördraget

Syftet med fördraget är att upprätta en rättslig ram för att främja långsiktigt samarbete på energiområdet på grundval av de principer som anges i Europeiska energistadgan.

Fördragets viktigaste bestämmelser gäller skyddet för investeringar, handel med energimaterial och energiprodukter, transit och tvistlösning.

När det gäller gjorda investeringar ska de fördragsslutande parterna främja och skapa stabila, förmånliga och klara villkor för utländska investerare och tillämpa principen om mest gynnad nation eller samma system som tillämpas på det egna landets investerare, beroende på vad som är mest förmånligt. För nyinvesteringar ska dock principen om nationell behandling tillämpas i två etapper. Enligt fördraget ska den i ett första skede tillämpas i möjligaste mån. I nästa skede blir parterna, enligt villkor som ska fastställas i ett kompletterande fördrag som är under förhandling, juridiskt förpliktade att behandla alla investeringar likvärdigt med de nationella.

Handel med energimaterial och energiprodukter mellan de fördragsslutande parterna styrs av bestämmelserna i GATT. Det innebär att de som undertecknat fördraget måste följa bestämmelserna i GATT om handel med energimaterial och energiprodukter även om de inte är parter i GATT eller WTO.

Transit: Varje part ska vidta de åtgärder som krävs för att underlätta transit av energimaterial och energiprodukter enligt principen om fri transit och utan åtskillnad i fråga om materialets eller produkternas ursprung, destination eller ägare. Inte heller får parterna tillämpa prisdiskriminering som bygger på sådana skillnader eller framtvinga orimliga förseningar, begränsningar eller avgifter.

Parterna förbinder sig att se till att deras bestämmelser om transport av energiråvaror och energiprodukter och om utnyttjande av utrustning för energitransport inte innebär att material och produkter som transiteras behandlas mindre förmånligt än material och produkter från det egna området, om inte internationella avtal medger annat.

Det är förbjudet att avbryta eller begränsa flödet av energimaterial eller energiprodukter vid tvister om transitsätt innan det förfarande för tvistlösning som föreskrivs för sådana fall har fullföljts.

Enligt andra bestämmelser får inte de länder genom vilka energimaterial och energiprodukter transiteras förhindra att ny kapacitet byggs upp.

I fördraget finns omfattande föreskrifter om tvistlösningsförfaranden vid tvister dels mellan staterna, dels mellan enskilda investerare och den stat där investeringen gjorts. I händelse av tvist mellan en investerare och en stat får investeraren besluta att hänskjuta tvisten till internationell skiljedom. Vid tvister mellan stater kan en ad hoc-skiljedomstol tillsättas om tvisten inte kan lösas på diplomatisk väg. De skiljedomar som tvistlösningsförfarandet leder till är bindande.

I fråga om konkurrens, öppenhet, suveränitet, beskattning och miljö föreskrivs följande i fördraget:

Konkurrens: Varje part ska arbeta för att förhindra snedvridning av marknaden och undanröja konkurrenshinder inom handeln med energi. Parterna ska se till att deras lagstiftning kan motverka ensidigt och samordnat konkurrenshämmande beteende inom den ekonomiska verksamheten på energiområdet.

Öppenhet: De fördragsslutande parterna ska utse minst ett informationskontor dit man kan vända sig för att få upplysningar om allmänt tillämpliga lagar, förordningar, domstolsbeslut och administrativa beslut som gäller energimaterial och energiprodukter.

Suveränitet: Varje fördragsslutande part har suverän rätt till sina energiresurser, i enlighet med och med förbehåll för internationella rättsregler. Varje part har också rätt att besluta om vilka delar av deras geografiska områden som ska öppnas för prospektering och utvinning av energiresurser.

Miljö: Principen om att förorenaren betalar är integrerad i fördraget, där en marknadsinriktad prisbildning som fullständigt speglar miljökostnader och miljövinster förespråkas. De fördragsslutande parterna ska på ett ekonomiskt effektivt sätt minska skadliga miljöeffekter som kan uppstå inom eller utanför deras områden som en följd av verksamheter inom energicykeln i dessa områden, och de ska ta hänsyn till säkerhetsnormer.

Beskattning: Fördraget skapar inte några nya rättigheter eller skyldigheter i fråga om beskattning. Den direkta beskattningen ska fortsätta att styras av varje lands nationella lagstiftning eller tillämpliga bilaterala överenskommelser.

Statliga företag och företag med särskilda förmåner: Alla statliga företag eller instanser som en fördragsslutande part beviljar exklusiva eller särskilda förmåner ska följa de förpliktelser som den fördragsslutande parten har enligt fördraget.

I fördraget finns en skyddsklausul som syftar till att bevara den preferensbehandling som följer av fördragen om upprättande av Europeiska gemenskaperna. I bestämmelsen om avtal om ekonomisk integration (AEI) föreskrivs också att en fördragsslutande part som är part i ett AEI inte är skyldig att ge en annan fördragsslutande part som inte är part i samma AEI den preferensbehandling som kan följa av avtalet.

Alla fördragets bestämmelser är inte omedelbart tillämpliga för alla fördragsslutande parter efter fördragets ratificering och ikraftträdande. Länder som befinner sig i en ekonomisk övergångsperiod kan åberopa vissa övergångsbestämmelser.

I fördraget fastställs stadgekonferensens organisation, sammansättning och uppgifter samt finansiella bestämmelser för konferensen.

I fördraget föreskrivs också att varje fördragsslutande part efter en viss tidsfrist (fem år efter den dag fördraget träder i kraft) har rätt att frånträda fördraget.

Energistadgeprotokoll om energieffektivitet och därtill hörande miljöaspekter

Detta protokoll antogs i enlighet med bestämmelserna i fördraget som uttryckligen anger möjligheten att förhandla fram protokoll och förklaringar som syftar till att uppnå de mål och principer som anges i stadgan.

Syftet med protokollet är att

  • främja riktlinjer för energieffektivisering som är förenliga med en hållbar utveckling,
  • skapa villkor som uppmuntrar producenter och konsumenter att använda energi så ekonomiskt, effektivt och miljövänligt som möjligt,
  • utveckla samarbete inom området för energieffektivisering.

De anslutande parterna förbinder sig att utarbeta riktlinjer för energieffektivisering samt lagar och förordningar som bland annat främjar effektivt fungerande marknadsmekanismer, inklusive marknadsanpassad prisbildning.

Både energistadgefördraget och energistadgeprotokollet om energieffektivitet och därtill hörande miljöaspekter trädde i kraft den 16 april 1998.

HÄNVISNINGAR

Rättsakt Dag för ikraftträdande - Datum då rättsakten upphör att gälla Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna Europeiska unionens officiella tidning
Beslut 98/181/EG, EKSG och Euratom 23.09.1997 - EUT L 69, 9.3.1998

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rådets beslut 2001/595/EG av den 13 juli 2001 om Europeiska gemenskapens ingående av ändringen av de handelsrelaterade bestämmelserna i energistadgefördraget (Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 209, 2.8.2001)
Genom detta beslut godkänner Europeiska unionen ändringen av de handelsbestämmelser i energistadgefördraget som antogs preliminärt i juli 1998. Ändringen gäller att hänvisningar till GATT 1947 ska ersättas med hänvisningar till relevanta WTO-bestämmelser samt att handelsbestämmelser med en förteckning över energirelaterad utrustning ska införas. Dessa ändringar ligger i unionens intresse.

Energistadgekonferensen - regler

för genomförande av förlikning vid transiteringstvister [EGT L 11, 16.1.1999].

Senast ändrat den 30.01.2007
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början