RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 6 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Strategi för förebyggande och återvinning av avfall

Arkiv

I denna strategi fastslås riktlinjer och beskrivs åtgärder som syftar till att minska den påfrestning som avfallsproduktion och avfallshantering utgör på miljön. Syftet med strategin är huvudsakligen att ändra lagstiftningen för att göra den lättare att tillämpa samt att förebygga avfall och främja en effektiv materialåtervinning.

RÄTTSAKT

Kommissionens meddelande av den 21 december 2005 med titeln "Att främja ett hållbart resursutnyttjande: En temainriktad strategi för förebyggande och materialåtervinning av avfall" [KOM(2005) 666 - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

I denna strategi fastslås Europeiska unionens riktlinjer och beskrivs de metoder som möjliggör en bättre avfallshantering.

Strategin syftar till att minska de negativa konsekvenser avfallet har på miljön under hela sin livscykel - från produktion till bortskaffande samt under återvinningsfasen. Återvinningstänkandet gör att avfall inte bara ses som en källa till miljöförstöring som måste begränsas utan också som en potentiell resurs som kan utnyttjas.

De målsättningar för gemenskapslagstiftningen som föregick antagandet av denna strategi gäller fortfarande. Man måste begränsa avfallet och främja att det återanvänds, återvinns och tillvaratas. Dessa målsättningar finns med i tillvägagångssättet som bygger på miljökonsekvenserna och resursernas livscykel.

Förbättring av den allmänna lagstiftningen

I strategin föreslås det att den nuvarande lagstiftningen förenklas. Detta kräver t.ex. att ramdirektivet om avfall slås samman med direktivet om farligt avfall och direktivet om spilloljor, att ramdirektivet om avfall och IPPC-direktivet inte överlappar varandra (t.ex. när det gäller utställande av tillstånd) och att de tre direktiven om avfall från titandioxidindustrin konsolideras.

Följande begrepp kommer att redas ut:

  • I det föreslagna ramdirektivet som åtföljer strategin (se anknytande rättsakter nedan) föreskrivs att miljökriterier fastställs för att avgöra när avfallets livscykel ska anses vara slut. Dessa kriterier kommer att sättas upp för vissa typer av avfall för vilka de nuvarande definitionerna skapar ett oklart rättsläge och administrativa kostnader.
  • En ny definition av tillvaratagande och bortskaffande föreslås för att främja bästa möjliga miljöpraxis. I detta syfte kommer effektivitetsnivåer att införas för att man ska kunna skilja åtgärder som syftar till tillvaratagande från dem som syftar till bortskaffande.
  • En definition av materialåtervinning införs i det föreslagna ramdirektivet om avfall.

Förebyggande av negativa konsekvenser av avfall

I strategin föreskrivs en begränsning av avfallsproduktionen. Strategin innehåller däremot inte några övergripande mål för avfallsbegränsning eftersom sådana mål inte nödvändigtvis innebär någon miljöförbättring. I själva verket har det visat sig att vissa tekniker för att minska avfallsvolymen är mer miljöförstörande än andra, även om de minskar avfallsvolymen avsevärt mer.

När det gäller att förebygga avfallsproduktion tas det i strategin huvudsakligen upp hur man kan minska miljökonsekvenserna av avfall och av produkter som kommer att bli till avfall. För att minskningen av miljöpåverkan ska vara effektiv måste den tillämpas vid varje steg i resursernas livscykel. Att använda de metoder som redan finns i den gällande gemenskapslagstiftningen, som spridningen av bästa tillgängliga teknik eller ekodesign för produkterna ( (ES) (DE) (EN) (FR)), är således viktigt för att lyckas.

I strategin föreslås dessutom en samordnad ram för specifika nationella insatser. I det föreslagna nya ramdirektivet om avfall är t.ex. medlemsländerna skyldiga att utveckla program för att förebygga avfallsproduktion. Dessa program innefattar specifika målsättningar för förebyggande som ska genomföras på den nivå som passar bäst och som måste ställas till allmänhetens förfogande.

Detta synsätt förutsätter ökad kunskap om vilka konsekvenser resursanvändningen har på produktionen och hanteringen av avfall samt en mer systematisk användning av prognoser och modeller.

Det här synsättet kompletterar tillvägagångssättet enligt t.ex. IPPC-direktivet, direktivet om den integrerade produktpolitiken och strategin om användandet av naturtillgångar. Ett sådant tillvägagångssätt gör det möjligt att minska miljöpåfrestningarna (utarmning av naturresurser och miljöförstöring) vid varje steg i resursernas livscykel, något som alltså innefattar avfallets produktion, uppsamling, användning och slutliga bortskaffande.

Främjande av avfallsåtervinning

Enligt strategin ska återvinning uppmuntras så att avfallet kan återinföras i det ekonomiska kretsloppet i form av kvalitetsprodukter, samtidigt som detta återinförande har en minimal negativ miljöpåverkan.

Man skulle med tiden kunna sätta upp återvinningsmål på lämpliga nivåer som tar hänsyn till varje materials egenskaper och i vilken utsträckning materialet kan återvinnas.

Materialåtervinning skulle kunna uppmuntras genom en lagändring som t.ex. skulle göra det möjligt att införa effektivitetskriterier för tillvaratagande, samt kriterier som skiljer avfall och produkter åt så att det blir möjligt att fastställa lägsta kvalitetskrav och att sprida god praxis mellan medlemsländerna.

Strategin innehåller också andra åtgärder, som t.ex. att utbyta information om nationella avgifter för deponering. Den innehåller också åtgärder som i förlängningen grundas på varje materials egenskaper och som så småningom kompletterar marknadsmekanismerna om dessa är otillräckliga för att garantera utvecklingen av materialåtervinning.

I strategin läggs särskild vikt vid biologiskt nedbrytbart avfall. I direktiv 1999/31/EG föreskrivs att två tredjedelar av allt biologiskt nedbrytbart avfall omdirigeras från deponering till andra återvinningssätt. Enligt strategin föreskrivs bland annat att kommissionen bör anta riktlinjerna och medlemsländerna godkänna förvaltningsstrategierna samt att frågan om biologiskt nedbrytbart avfall bör ingå i granskningen av IPPC-direktivet och av direktivet om användning av avloppsslam i jordbruket ( (ES) (DE) (EN) (FR)).

Bakgrund

Alla resurser på marknaden är dömda att förr eller senare bli till avfall och all produktion skapar någon form av avfall. I nuläget deponeras 49 % av allt kommunalt avfall inom EU, 18 % förbränns och 33 % återvinns eller komposteras.

Även om materialåtervinning och förbränning blir allt vanligare minskar inte de sammanlagda mängderna deponerat avfall, eftersom vi också producerar mer avfall. Dessutom är vissa ämnen särskilt farliga och förorenande och innebär stora risker för miljö och hälsa när de återinförs i det ekonomiska kretsloppet.

Den här strategin innebär nya möjligheter inom avfallshantering när det gäller att minska mängden deponerat avfall, att kompostera mer och utvinna mer energi av avfallet samt att förbättra materialåtervinningen på ett både kvantitativt och kvalitativt sätt. De viktigaste vinsterna förväntas bli ökad effektivitet och bättre kostnadseffektivitet tack vare den ökade miljömedvetenheten. Strategin förväntas också innebära minskade kostnader och färre hinder för materialåtervinning samt mindre föroreningar från olika typer av avfall och då särskilt från växthusgasutsläpp.

Strategin för förebyggande och återvinning av avfall är en av de sju temainriktade strategier som planeras i det sjätte miljöhandlingsprogrammet som antogs 2002.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om avfall av den 21 december 2005 [KOM(2005) 667 - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].
Förslaget syftar till en översyn av ramdirektivet om avfall. Det innefattar innehållet i direktivet om farligt avfall och direktivet om spillolja. Det innefattar även ett miljömål och klarlägger vissa begrepp (tillvaratagande, avfallslivscykelns slut). I förslaget läggs metoder fram som gör det möjligt att utarbeta miniminormer för kvalitet. Enligt förslaget uppmanas medlemsländerna att utveckla nationella program för förebyggande av avfall.

Kommissionens skrivelse av den 27 maj 2003 med titeln "Mot en temainriktad strategi för förebyggande och återvinning av avfall" [KOM(2003) 301 - Europeiska unionens officiella tidning C 76 av den 25 mars 2004].
Kommissionen formulerar grunderna för en europeisk strategi för förebyggande och återvinning av avfall och beskriver, med utgångspunkt i de framsteg som redan gjorts, de möjliga strategier som kommissionen önskar få igång en debatt om.

Senast ändrat den 31.01.2006

Se även

Ytterligare information finns på webbplatsen för kommissionens generaldirektorat för miljö (EN).

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början