RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Deponering av avfall

I Europeiska unionen gäller stränga tekniska normer för deponier. Syftet är att förebygga eller minska avfallsdeponeringens skadliga effekter på miljön, särskilt på ytvatten, grundvatten, mark, luft och människors hälsa.

RÄTTSAKT

Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall [Se ändringsrättsakt(er)].

SAMMANFATTNING

Syftet med direktivet är att förebygga eller minska de skador som deponering av avfall vållar på miljön.

Direktivet, som delar in avfallet i olika kategorier (kommunalt, farligt, icke-farligt och inert avfall), ska tillämpas på alla deponier, vilket definieras som upplagsplatser för avfall på eller i jorden. Deponierna indelas i tre kategorier:

  • Deponier för farligt avfall.
  • Deponier för icke-farligt avfall.
  • Deponier för inert avfall.

Däremot ska direktivet inte tillämpas på följande:

  • Spridning av slam (inklusive avloppsslam och slam från muddringsverksamhet).
  • Användning av inert avfall vid restaurering och utfyllnadsarbete.
  • Deponering av icke-förorenad jord eller icke-farligt inert avfall som uppkommer vid prospektering och utvinning, behandling och lagring av mineraltillgångar samt vid drift av stenbrott.
  • Deponering av icke-farligt muddringsslam längs med mindre vattenvägar, från vilka det har muddrats, och av icke-farligt slam i ytvatten, inbegripet bottnen.

Det slås fast ett enhetligt förfarande för mottagande av avfall med syftet att alla risker ska undvikas:

  • Avfallet måste ha behandlats innan det får deponeras.
  • Farligt avfall som uppfyller direktivets kriterier måste föras till en deponi för farligt avfall.
  • Deponier för icke-farligt avfall måste användas för kommunalt avfall och icke-farligt avfall.
  • Deponierna för inert avfall ska användas endast för inert avfall.

Följande typer av avfall ska inte tas emot på deponierna:

  • Flytande avfall.
  • Brandfarligt avfall.
  • Explosivt eller oxiderande avfall.
  • Smittfarligt sjukvårdsavfall och annat kliniskt avfall.
  • Begagnade däck, med vissa undantag.
  • Varje annat slag av avfall som inte uppfyller de mottagningskriterier som bestämts i enlighet med bilaga II.

I direktivet anges ett förfarande för beviljande av drifttillstånd för en deponi. Ansökan om tillstånd ska åtminstone innehålla följande uppgifter:

  • Sökandens och eventuellt huvudmannens identitet.
  • En beskrivning av de slag och de totala mängder av avfall som ska deponeras.
  • Deponins kapacitet.
  • En beskrivning av platsen.
  • Föreslagna metoder för att förebygga eller minska förorening.
  • En plan för drift, övervakning och kontroll.
  • En avslutnings- och efterbehandlingsplan.
  • Sökandens ekonomiska säkerhet.
  • En miljökonsekvensbeskrivning, om detta krävs enligt rådets direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.

Medlemsländerna ska se till att befintliga deponier inte får förbli i drift annat än om de utan dröjsmål rättar sig efter direktivets bestämmelser.

Vart tredje år ska medlemsländerna lämna en rapport till kommissionen om genomförandet av direktivet.

På grundval av dessa rapporter ska kommissionen offentliggöra en gemenskapsrapport om genomförandet av direktivet (se "Anknytande rättsakter" nedan).

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Direktiv 1999/31/EG

16.7.1999

16.7.2001

EGT L 182, 16.7.1999

Ändringsrättsakt(er)Dag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Förordning (EG) nr 1882/2003

20.11.2003

-

EUT L 284, 31.10.2003

Förordning (EG) nr 1137/2008

11.12.2008

-

EUT L 311, 21.11.2008

Ändringar och rättelser av direktiv 1999/31/EG har införlivats i den grundläggande texten. Den konsoliderade versionen har endast informativt värde.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Information om öar och glesbebyggelser som medlemsstaterna undantagit enligt artikel 3.4 i direktivet om deponering av avfall [EUT C 316, 13.12.2005].

Rådets beslut 2003/33/EG av den 19 december 2002 om kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid avfallsdeponier i enlighet med artikel 16 i, och bilaga II till, direktiv 1999/31/EG [EUT L 11, 16.1.2003].

Kommissionens beslut 2000/738/EG av den 17 november 2000 om ett frågeformulär för medlemsstaternas rapporter om genomförandet av direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall [EGT L 298, 25.11.2000].

Rapporter

Rapport från kommissionen av den 20 november 2009 om genomförandet av gemenskapens avfallslagstiftning direktiv 2006/12/EG om avfall, direktiv 91/689/EEG om farligt avfall, direktiv 75/439/EEG om spilloljor, direktiv 86/278/EEG om avloppsslam, direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall, direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall, och direktiv 2002/96/EG om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter för perioden 2004-2006 [KOM(2009) 633 slutlig – Ej offentliggjord i EUT].
Genomförandet av direktivet om avfallsdeponering fortsätter att vara otillfredsställande och avsevärda insatser krävs för att förbättra det. Tio år efter antagandet av direktivet har en del medlemsstater fortfarande inte införlivat och genomfört alla bestämmelser i direktivet. Det finns fortfarande ett stort antal illegala deponier som saknar de tillstånd som krävs enligt EU:s avfallslagstiftning. En stor del av medlemsstaterna har inte uppfyllt tidsfristen den 16 juli 2009, då alla undermåliga deponier som existerade före införandet av direktivet ska uppfylla direktivets krav (om inte särskilt undantag beviljats). Endast nio medlemsstater har rapporterat att de uppfyllt 2006 års mål för minskningen av det biologiskt nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier, och insamlingen av deponigas förefaller att vara otillräcklig.
År 2009 pågick överträdelseförfaranden mot medlemsstaterna avseende deponeringsdirektivet i 13 ärenden om icke-överensstämmelse och 11 ärenden om felaktig tillämpning. Till följd av medlemsstaternas systematiska underlåtenhet att genomföra EU:s avfallslagstiftning korrekt har kommissionen antagit ett strategiskt angreppssätt.

Rapport från kommissionen av den 19 juli 2006 om genomförande av gemenskapens avfallslagstiftning (direktiv 75/442/EEG om avfall, direktiv 91/689/EEG om farligt avfall, direktiv 75/439/EEG om spilloljor, direktiv 86/278/EEG om avloppsslam, direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall) för perioden 2001-2003 [KOM(2006) 406 slutlig – ej offentliggjord i EUT].
Enligt rapporten har flera medlemsstater utnyttjat de undantagsmöjligheter som direktivet erbjuder för vissa typer av avfall och deponier (till exempel rörande glesbebyggelser och underjordsförvar). I vissa länder kommer ett stort antal deponeringsanläggningar för icke-farligt eller inert avfall att före 2009 behöva nyutrustas eller läggas ned för att vara förenliga med direktivet. De flesta medlemsstater har antagit kriterier för mottagning av avfall i deponierna och en nationell strategi för minskning av biologiskt nedbrytbart avfall som går till deponier. Kommissionen har inlett flera överträdelseförfaranden på grund av förekomst av olagliga deponier eller underlåtenhet att uppfylla skyldigheten att se till att alla huvudmän vid en deponi lade fram omställningsplaner senast i juli 2002.

Rapport från kommissionen av den 30 mars 2005 om de nationella strategierna för minskning av biologiskt nedbrytbart avfall som går till deponier i enlighet med artikel 5.1 i direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall [KOM(2005) 105 - ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].
I januari 2004 hade kommissionen mottagit nationella strategier från tolv medlemsstater (Irland och Spanien hade inte lämnat in sina nationella strategier och Finlands strategi lämnades in för sent för att tas med i rapporten). Belgien och Förenade kungariket har lämnat in separata strategier för olika regioner. Efter anslutningen måste även de tio nya medlemsstaterna lämna in sina nationella strategier.
I rapporten betonas att främjandet av kompostering, återanvändning av papper och energiåtervinning finns med i alla strategier. I de flesta strategier betonas vikten av att använda källsorterat organiskt avfall för att få en kompost av hög kvalitet. Hur detaljerade strategierna är och vilka åtgärder som används för att uppnå målen varierar avsevärt. En del medlemsstater har valt rättsligt bindande åtgärder medan andra har valt frivilliga åtgärder och incitament. Analysen av strategierna visar att det är oklart om minskningsmålen för deponering kommer att uppnås i de medlemsstater som inte redan har uppnått dessa mål. Det ser ut som att det kommer att krävas ytterligare ansträngningar för att nå målen.

Senast ändrat den 24.02.2010
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början