RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Programmet Marco Polo II

Godstransporter på vägar är i hög grad beroende av fossila bränslen som starkt bidrar till produktionen av koldioxid. Trafikstockningar är också ett problem som måste lösas. I detta sammanhang är det viktigt att i större utsträckning använda intermodala transporter för att bidra till att de befintliga resurserna utnyttjas på ett bättre sätt genom att närsjöfart, järnväg och transport på inre vattenvägar integreras i logistikkedjan. Syftet med programmet Marco Polo II (2007-2013) är därför att flytta över de varor som transporteras på vägar till andra mer miljövänliga transportsätt.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1692/2006 av den 24 oktober 2006 om inrättande av det andra Marco Polo-programmet om beviljande av ekonomiskt gemenskapsstöd till förbättring av godstransportsystemets miljöprestanda (Marco Polo II) och om upphävande av förordning (EG) nr 1382/2003 [Se anknytande rättsakt(er)].

SAMMANFATTNING

Målen för programmet Marco Polo II är desamma för det första Marco Polo-programmet. Det är utformat för att minska trafikstockningar och öka det intermodala transportsystemets miljöprestanda för att på så sätt bidra till ett effektivt och hållbart transportsystem som skapar ett mervärde för Europeiska unionen (EU) utan negativ inverkan på den ekonomiska, sociala eller territoriella sammanhållningen. Marco Polo II innehåller dock även nya bestämmelser.

Programmet Marco Polo II har ett mer omfattande geografiskt tillämpningsområde. Programmet innehåller åtgärder som omfattar minst två EU-länders territorium eller minst ett EU-lands och ett närbeläget icke-EU-lands territorium.

Följande åtgärder kan komma i fråga:

  • katalysatoråtgärder: åtgärder som är inriktade på att komma till rätta med betydande strukturella hinder för EU:s godstransportmarknad vilka motverkar väl fungerande marknader, hämmar närsjöfartens, järnvägens eller de inre vattenvägarnas konkurrenskraft, eller försämrar effektiviteten i transportkedjor där dessa transportsätt ingår. Åtgärderna är inriktade på att förbättra synergierna inom järnvägssektorn, inre vattenvägar och närsjöfart - däribland höghastighetsleder till sjöss - genom bättre användning av befintlig infrastruktur;
  • trafikomställningsåtgärder: åtgärder som är inriktade på att överföra godstrafik från väg till närsjöfart, järnväg, inre vattenvägar eller till en kombination av transportsätt. Målet är att vägtransporterna ska vara så korta som möjligt;
  • åtgärder för gemensamt lärande: åtgärder som är inriktade på att förbättra samarbetet för att strukturellt optimera de arbetsmetoder och förfaranden som tillämpas i godstransportkedjan, med beaktande av logistikens behov;
  • höghastighetsleder till sjöss: en idé som introducerades genom vitboken från 2001 om den gemensamma transportpolitiken. Syftet med höghastighetsleder till sjöss är att överföra en del av godstrafiken på väg direkt till närsjöfart eller till en kombination av närsjöfart och andra transportsätt där vägtransporterna är så korta som möjligt. Höghastighetsleder till sjöss kan till exempel inrättas mellan Frankrike och Spanien för att förebygga flaskhalsar i vägtrafiken i Pyrenéerna;
  • trafikundvikande åtgärder: innovativa åtgärder som är inriktade på att integrera transporterna i företagens produktionslogistik så att en hög procentandel godstransporter på väg kan undvikas, utan att produktionskapaciteten eller sysselsättningen för den skull påverkas negativt.

Kommissionen undersöker dessutom möjligheterna att ge stöd för anläggning eller modifiering av kringliggande infrastruktur som är nödvändig och tillräcklig för att ett projekt ska kunna genomföras.

Åtgärder måste lämnas in av företag eller konsortier som är etablerade i EU-länder eller deltagande länder, vilket innefattar länder som kandiderar för tillträde till EU och EFTA, EES och närliggande icke-EU-länder under vissa förhållanden. Företag som är etablerade utanför de deltagande länderna kan associeras med ett projekt, men kan inte få stöd från EU genom programmet. Stödberättigade sökande ska ingå i ett konsortium bestående av minst två företag som är etablerade i minst två olika medlemsländer eller i minst ett EU-land och ett närbeläget tredjeland. Startstöd till åtgärder ska dessutom vara öppet, objektivt och tydligt avgränsat. Det ekonomiska gemenskapsstödet är baserat på antalet omställda tonkilometer från vägtransport till andra sjö- eller markburna transporter eller antalet fordonskilometer på väg som kan undvikas. Målet är att belöna projekt av hög kvalitet. Under urvalsförfarandet ska åtgärder undvikas som kan leda till snedvridning av konkurrensen.

I programmet uppmärksammas särskilt känsliga områden och storstadsområden. Kommissionen bedömer inlämnade åtgärdsförslag med hänsyn till åtgärdernas bidrag till att minska vägtrafikstockningar, deras relativa miljöfördelar och deras övergripande hållbarhet.

Det ekonomiska EU-stödet till de olika åtgärderna är begränsat till högst 35 % av de totala utgifter som är nödvändiga för att uppnå åtgärdens mål och som uppstått på grund av denna. För åtgärder för gemensamt lärande är detta tak fastställt till 50 %. Programmet Marco Polo II förfogar över ett mer omfattande tillämpningsområde än föregångaren samt en större budget på 400 miljoner euro.

Kommissionen ska senast den 30 juni 2007 lägga fram en utvärdering om det första Marco Polo-programmets resultat för perioden 2003-2006.

Bakgrund

Programmet Marco Polo II omfattar perioden 2007-2013 och utgör en utvidgad version av det första programmet, vilket infördes 2003 och där efterfrågan i praktiken var för stor och medlen alltför knappa. Under det första Marco Polo-programmets fyra urvalsförfaranden mottog kommissionen projektförslag till ett stödbelopp på 468 miljoner euro, medan den totala budgeten uppgick till 100 miljoner euro.

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Förordning (EG) nr 1692/2006

14.12.2006

-

EUT L 328, 24.11.2006

Ändringsrättsakt(er)Dag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Förordning (EG) nr 923/2009

10.10.2009

-

EUT L 266, 9.10.2009

Efterföljande ändringar och rättelser av förordning (EG) nr 1692/2006 har inarbetats i grundförordningen. Denna konsoliderade version har endast ett informationsvärde.

Senast ändrat den 29.06.2011
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början