RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Geologisk lagring av koldioxid

Europeiska unionen (EU) upprättar en rättslig ram för geologisk lagring av koldioxid (CO2) som är säker för miljön. Syftet med denna nya rättsliga ram är att förebygga och, då detta är omöjligt, i möjligaste mån minska negativa effekter av CO2-utsläpp och all risk för mänsklig hälsa.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006.

SAMMANFATTNING

Detta direktiv syftar till att upprätta en rättslig ram för miljösäker geologisk lagring av koldioxid i syfte att bidra till kampen mot klimatförändringar.

Direktivet gäller geologisk lagring av koldioxid inom medlemsländernas territorier, deras exklusiva ekonomiska zoner och deras kontinentalsocklar.

Direktivet gäller inte geologisk lagring av koldioxid i mindre kvantiteter än 100 kiloton.

Lagring av koldioxid i öppet vatten eller på en lagringsplats som befinner sig i ett lagringskomplex som sträcker sig utanför territoriet, de exklusiva ekonomiska zonerna eller medlemsstaternas kontinentalsocklar är förbjuden.

Val och undersökning av platser

En geologisk formation väljs endast som lagringsplats ifall där, under de föreslagna lagringsförhållandena, inte finns någon betydande risk för läckage eller betydande risk för miljön eller människors hälsa.

En geologisk formations lämplighet att användas som lagringsplats ska avgöras genom en beskrivning och bedömning av det potentiella lagringskomplexet och det omgivande området enligt de kriterier som anges i bilaga I till detta direktiv. Beskrivningen av en plats görs i tre steg:

  • Steg 1: insamling av uppgifter om platsen (geologi, hydrogeologi, seismicitet osv.) och dess omgivningar (befolkning, närhet till resurser eller skyddade områden osv.);
  • Steg 2: konstruktion av datormodeller med hjälp av de insamlade uppgifterna för att beskriva platsen i olika avseenden (geologisk struktur, geomekaniska och geokemiska egenskaper, tillgänglig volym osv.);
  • Steg 3: beskrivning av dynamiskt beteende i samband med lagring, beskrivning av känslighet och riskbedömning.

De undersökningar som eventuellt behöver göras för att välja en lagringsplats får inte utföras utan tillstånd. Tillståndet ges av behöriga myndigheter i varje medlemsland för den tid som krävs för att undersöka platsen. En förlängning kan alltid medges för att slutföra en undersökning. Innehavaren av ett undersökningstillstånd ska ha ensamrätt att undersöka det potentiella lagringskomplexet för koldioxid. Medlemsstaterna ska se till att komplexet inte används på ett sätt som är oförenligt med undersökningsverksamheten under tillståndets giltighetstid.

Lagringstillstånd

Ingen lagringsplats får brukas utan tillstånd. Ansökningar om lagringstillstånd ska ställas till varje medlemslands behöriga myndighet och ska innehålla vissa uppgifter om operatören, beskrivning av lagringsplatsen, även i säkerhetshänseende, den totala mängd CO2 som skall injiceras och sammansättningen av koldioxidflödet, förebyggande åtgärder, samt förslag till övervakningsplan, avhjälpande åtgärder och preliminär plan för underhåll efter stängning, bevis för den finansiella säkerheten osv.

Den behöriga myndigheten ska kontrollera att de tillämpliga kraven i direktivet och i annan relevant gemenskapslagstiftning har uppfyllts och att förvaltningen av platsen ligger i händerna på en tillförlitlig och tekniskt kompetent person. Medlemsländerna ska informera kommissionen om alla förslag till lagringstillstånd inom en månad från mottagandet. Kommissionen har sedan fyra månader på sig att ge ett icke bindande yttrande om förslagen. Den behöriga myndigheten ska beakta detta yttrande när beslut fattas och motivera sitt slutgiltiga beslut för kommissionen om det avviker från kommissionens yttrande.

Inga väsentliga förändringar får genomföras utan att ett nytt eller uppdaterat lagringstillstånd har utfärdats i enlighet med detta direktiv.

Den behöriga myndigheten ska granska situationen och uppdatera, eller som sista åtgärd, dra tillbaka lagringstillståndet:

  • vid läckage eller betydande störningar;
  • ifall villkoren i tillståndet inte respekterats, eller vid risk för läckage eller betydande störningar;
  • om verksamhetsutövaren underlåtit att uppfylla villkoren för tillståndet;
  • enligt vetenskapliga rön och teknisk utveckling; och
  • under alla omständigheter fem år efter att tillståndet gavs, sedan vart tionde år.

Skyldigheter under drift, vid stängning och efter stängning

Inget avfall eller annan substans får tillsättas en CO2-ström i syfte att undanskaffa avfallet eller substansen. Halterna av substanser som oavsiktligen finns i CO2-strömmen får inte överstiga nivåer som skulle kunna vara skadliga för lagringsplatsen eller infrastrukturen eller utgöra en betydande miljörisk. Operatören ska kunna styrka att CO2-strömmen uppfyller dessa kriterier och hålla ett register över de levererade CO2-strömmarna.

Operatören ska övervaka injektionsanläggningen, lagringskomplexet och i tillämpliga fall omgivningen, i enlighet med den övervakningsplan som godkänts av den behöriga myndigheten. Övervakningen syftar bl.a. till att jämföra koldioxidens faktiska och modellerade beteende och upptäcka betydande störningar, migration av CO2 och läckage av CO2 och effekter på den omgivande miljön och befolkningen. Övervakningsplanen ska uppdateras minst vart femte år.

Minst en gång om året ska operatören lämna vissa upplysningar till den behöriga myndigheten, bl.a. resultaten av övervakningen av lagringsplatsen, kvantitet och beskrivning av CO2-strömmarna och bevis på att den ekonomiska säkerheten har bibehållits.

Den behöriga myndigheten ska genomföra rutininspektioner (minst en gång om året) och andra inspektioner (t.ex. om läckage konstaterats, vid betydande störningar, ifall bestämmelserna i tillståndet inte uppfylls eller vid allvarliga klagomål som rör miljön eller människors hälsa) av lagringsplatserna. Rapporten om varje inspektion ska lämnas till operatören och göras tillgänglig för allmänheten.

Vid läckage eller betydande störningar ska operatören genast meddela den behöriga myndigheten och vidta de avhjälpande åtgärder som krävs enligt den plan för avhjälpande åtgärder som godkänts av den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten kan kräva att operatören vidtar ytterligare åtgärder och, om operatören inte agerar, själv vidta avhjälpande åtgärder på operatörens bekostnad.

Lagringsplatsen ska stängas om villkoren för detta enligt tillståndet har uppfyllts, på operatörens begäran eller om den behöriga myndigheten beslutar om detta efter att ha återkallat lagringstillståndet. Efter stängning ska operatören behålla ansvaret för lagringsplatsen, även för att försluta platsen och avlägsna injektionsanläggningarna. Operatören omfattas dessutom av samma skyldigheter som under driften, enligt den preliminära plan för underhåll m.m. efter stängning som godkänts av den behöriga myndigheten. Ansvaret ska därefter överföras till den behöriga myndigheten, om och när alla tillgängliga uppgifter visar att den lagrade koldioxiden kommer att förbli helt och varaktigt innesluten, att en minimiperiod har förflutit och att de finansiella skyldigheterna har fullgjorts, att platsen har förslutits och injektionsanläggningarna avlägsnats. Efter att ansvaret överflyttats upphör rutininspektionerna och övervakningen kan minskas till en nivå som gör det möjligt att upptäcka läckage eller betydande störningar. Om ett tillstånd återkallas ska den behöriga myndigheten påta sig de ovannämnda skyldigheterna och indriva alla kostnader för detta hos den tidigare operatören tills villkoren för en definitiv överföring av ansvaret till den behöriga myndigheten har uppfyllts (när alla tillgängliga uppgifter tyder på att den lagrade koldioxiden kommer att förbli fullständigt och varaktigt innesluten).

Övriga bestämmelser

En ekonomisk säkerhet eller motsvarande ska ställas av operatören innan ansökan om lagringstillstånd lämnas in, för att garantera att alla skyldigheter i samband med drift och stängningsförfaranden samt efter stängning av lagringsplatsen fullgörs.

Medlemsländerna ska se till att potentiella användare får rättvist och öppet tillträde till transportnät för koldioxid och lagringsplatser för koldioxid. Medlemsländerna ska också se till att det finns tvistlösningsförfaranden, samarbeta med varandra i gränsöverskridande frågor, föra ett register över stängda lagringsplatser och rapportera det till kommissionen samt vart tredje år (första gången senast den 30 juni 2011) lämna en rapport till kommissionen om tillämpningen av detta direktiv.

Bakgrund

Detta direktiv ingår i det energi- och klimatförändringspaket som kommissionen lanserade i början av 2008.

HÄNVISNINGAR

Rättsakt Dag för ikraftträdande Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna Europeiska unionens officiella tidning

Direktiv 2009/31/EG

25.06.2009

25.6.2011

EUT L 140, 5.6.2009

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen av den 23 januari 2008: Mot 20–20 till 2020 – Europas möjligheter i samband med klimatförändringarna [KOM(2008) 30 slutlig – ej offentliggjort i EUT].
I januari 2008 antog kommissionen en rad sammanhängande och övergripande åtgärder för att förverkliga de mål som EU våren 2007 fastställt till 2020 i fråga om klimatförändring och förnybar energi.

Senast ändrat den 17.02.2011
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början