RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Livsmiljöer (Natura 2000)

Europeiska unionen (EU) strävar efter att bibehålla den biologiska mångfalden genom att bevara livsmiljöer samt vilda djur och växter på medlemsländernas territorium. Ett ekologiskt nätverk av särskilda skyddsområden, kallat "Natura 2000", har inrättats för detta ändamål. Nätverkets sammanhållning främjas genom aktiviteter såsom kontroll och övervakning, återinförande av inhemska arter, införande av främmande arter samt forskning och utbildning.

RÄTTSAKT

Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter [Se ändringsrättsakter].

SAMMANFATTNING

Den ständiga försämringen av livsmiljöer och hoten mot vissa arter hör till de mest angelägna problemen i Europeiska unionens miljöpolitik. Syftet med detta direktiv ("habitatdirektivet") är att bidra till att den biologiska mångfalden bibehålls i medlemsländerna genom att en gemensam ram fastställs för bevarande av livsmiljöer för växter och djur som är av gemenskapsintresse.

Genom ”habitatdirektivet” inrättas det europeiska ekologiska nätverket som kallas Natura 2000. Nätverket är det största ekologiska nätverket i världen. Det består av särskilda bevarandeområden, som utses av medlemsländerna enligt bestämmelserna i direktivet. Dessutom inkluderar det särskilda skyddsområden som upprättats enligt ”fågeldirektivet” 2009/147/EG.

Direktivets bilaga I och II innehåller uppgifter om för vilka livsmiljöer och arter som det behövs särskilda bevarandeområden för att ska dessa kunna bevaras. En del av dem betecknas som prioriterade livsmiljötyper och arter (som riskerar att försvinna). Bilaga IV innehåller en förteckning över djur- och växtarter som behöver särskilt skydd.

De särskilda bevarandeområdena utses i tre etapper. På grundval av kriterierna i bilagorna sammanställer varje medlemsland en förteckning över områden där det finns livsmiljöer och vilda växt- och djurarter. Därefter fastställer kommissionen utifrån dessa nationella förteckningar och i överenskommelse med medlemsländerna en förteckning över områden av gemenskapsintresse för var och en av EU:s nio biogeografiska regioner (alpin region, atlantisk region, Svartahavsregion, boreal region, kontinentalregion, makaronesisk region, medelhavsregion, pannonisk region och stäppregion). Senast inom sex år efter det att platsen valts ut som ett område av gemenskapsintresse, ska det berörda medlemslandet utse denna till särskilt bevarandeområde.

Om kommissionen anser att ett område med en prioriterad livsmiljötyp eller art har förbigåtts i en nationell förteckning, föreskrivs i direktivet att ett samrådsförfarande ska inledas mellan det berörda medlemslandet och kommissionen. Om samrådet inte leder till ett tillfredsställande resultat kan kommissionen föreslå att rådet utser platsen till område av gemenskapsintresse.

Medlemsländerna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att livsmiljöer bevaras i de särskilda bevarandeområdena och att undvika att de förstörs eller att arterna störs väsentligt. I direktivet anges möjligheten för gemenskapen att medfinansiera bevarandeåtgärderna.

Det åligger vidare medlemsländerna att:

  • främja skötsel och förvaltning av de inslag i naturen som är väsentliga för vilda arters flyttning, spridning och genetiska utbyte;
  • införa särskilt strikta skyddssystem för vissa hotade växt- och djurarter (bilaga IV) och undersöka om det är önskvärt att återinföra dessa arter på deras territorium;
  • förbjuda användning av alla icke-selektiva metoder för insamling, fångst eller dödande för vissa växt- och djurarter (bilaga V).

Vart sjätte år ska medlemsländerna rapportera om de åtgärder som vidtagits för tillämpningen av direktivet. Kommissionen ska utarbeta en sammanfattande rapport på grundval av dessa rapporter.

Efter anslutningen av de nya medlemsländer den 2004 och 2007 har bilagorna till detta direktiv ändrats med hänsyn till den biologiska mångfalden i dessa länder. Utvidgningen har medfört nya utmaningar för den biologiska mångfalden liksom nya inslag, bland annat tre nya biogeografiska regioner (Svartahavsregionen, pannonisk regionen och stäppregionen).

Nätverket Natura 2000 motsvarar idag omkring 18 % av EU:s landterritorium.

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Direktiv 92/43/EEG

10.6.1992

10.6.1994

EGT L 206, 22.7.1992

Ändringsrättsakt(er)Dag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Direktiv 97/62/EG

29.11.1997

31.12.1997

EGT L 305, 8.11.1997

Förordning (EG) nr 1882/2003

20.11.2003

-

EUT L 284, 31.10.2003

Direktiv 2006/105/EG

1.1.2007

1.1.2007

EUT L 363, 20.12.2006

Ändringar och fortlöpande korrigeringar av direktiv 92/43/EEG har införlivats i grundtexten. Denna konsoliderade version har endast ett informationsvärde.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Tillämpning av lagstiftning

Rapport från kommissionen av den 13 juli 2009 till rådet och Europaparlamentet om bevarandestatus för livsmiljöer och arter i enlighet med artikel 17 i direktivet om bevarande av livsmiljöer [KOM(2009) 358 slutlig – Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].
I denna rapport bedöms tillämpningen av direktivet om livsmiljöer för perioden 2001-2006 i 25 medlemsstater. Denna rapport ger en översikt över situationen för den biologiska mångfalden i EU. Den är även en referenspunkt för att bedöma den framtida utvecklingen för de mest utsatta arterna och livsmiljöerna.
Resultatet visar att en gynnsam bevarandestatus inte har kunnat nås för många livsmiljöer och arter som omfattas av habitatdirektivet. Vissa typer av livsmiljöer (i synnerhet gräsland, våtmarker och kustmiljöer) är i särskilt ogynnsamt skick. Förstörelsen av livsmiljöer i gräsland är huvudsakligen förknippad med intensiva jordbruksmetoder. Våtmarksmiljöerna dräneras och hotas även av klimatförändringen. Kustmiljöerna hotas av turismen och stadsutvecklingen. Vissa tecken på återhämtning har observerats för vissa arter (exempelvis varg, europeiskt lodjur, bäver och utter). Trots detta krävs ytterligare ansträngningar för att upprätta sunda, hållbara populationer.
De bevarandeåtgärder som omfattas av direktivet liksom även finansiering och andra instrument inom ramen för sektoriella strategier, kan ha positiv verkan. Framstegen måste fortsätta. Nätverket Natura 2000 bör fortsätta att utvecklas: återställande åtgärder bör planeras för vissa områden. Nätverket och områden bör styras effektivt och erhålla adekvata resurser.
Slutligen har många medlemsstater inte satsat tillräckliga resurser på övervakning av statusen för arter och livsmiljöer inom deras territorier. Så länge det saknas tillförlitliga uppgifter är det emellertid inte möjligt att bedöma bevarandeåtgärdernas effekter.

Biogeografiska regioner

Enligt habitatdirektivet ska kommissionen, i samförstånd med berörda medlemsländer, upprätta en lista över områden av EU-intresse för var och en av de nio biogeografiska regionerna.

Lista över områden i den alpina regionen
Beslut 2011/62/EU [EUT L 33, 8.2.2011].

Lista över områden i den atlantiska regionen
Beslut 2011/63/EU [EUT L 33, 8.2.2011].

Lista över områden i Svartahavsregionen
Beslut 2009/92/EG [EUT L 43, 13.2.2009].

Lista över områden i den boreala regionen
Beslut 2011/84/EU [EUT L 40, 12.2.2011].

Lista över områden i den kontinentala regionen
Beslut 2011/64/EU [EUT L 33, 8.2.2011].

Lista över områden i den makaronesiska regionen
Beslut 2009/1001/EG [EUT L 344, 23.12.2009].

Lista över områden i Medelhavsregionen
Beslut 2011/85/EU [EUT L 40, 12.2.2011].

Lista över områden i den pannoniska regionen
Beslut 2011/86/EU [EUT L 40, 12.2.2011].

Lista över områden i stäppregionen
Beslut 2008/966/EG [EUT L 344, 20.12.2008].

Finansiering av Natura 2000

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 15 juli 2004 - Finansieringen av Natura 2000 [KOM(2004) 431 – Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].
Genom inrättandet av Natura 2000 kommer förvaltningen av de utvalda områdena att bli den prioriterade åtgärden för skyddet av den biologiska mångfalden i EU. Det kommer att krävas en finansiering som är tillräcklig för att man ska kunna försäkra sig om att nätverket Natura 2000 uppnår de fastställda målen. Finansieringen måste också anpassas till lokala särdrag.
Kommissionen anser att detta nät kan tillföra betydande fördelar, både ekonomiskt (utveckling av ekosystemtjänster, tillhandahållande av livsmedel och träprodukter, verksamhet i och/eller i anslutning till området såsom turism etc.) och socialt (större möjligheter till diversifiering av arbetstillfällen, ökad stabilitet i den sociala strukturen, förbättrade levnadsvillkor, skydd av kultur- och naturarvet etc.). Ett nytt meddelande om finansieringen av nätverket Natura 2000 borde ha antagits innan slutet av 2011.

Senast ändrat den 01.09.2011
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början