RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Mot ett gemensamt miljöinformationssystem (SEIS)

Kommissionen fastställer de principer som krävs för att införa ett gemensamt miljöinformationssystem. Den analyserar fördelar och kostnader för att införa ett sådant system och går igenom vilka åtgärder som redan har vidtagits och vilka som återstår.

RÄTTSAKT

Kommissionens meddelande av den 23 januari 2008 till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Mot ett gemensamt miljöinformationssystem (SEIS) [KOM(2008) 46 slutlig – EUT C 118, 15.5.2008].

SAMMANFATTNING

Dagens miljöhot – särskilt klimatförändringen, förlusten av biologisk mångfald och förvaltningen av naturresurser – betyder att vi snabbt och lätt måste kunna få fram information om miljön. Tack vare ny teknik går det dessutom att få fram information i realtid, eller så gott som i realtid, vilket gör att man kan fatta snabbare beslut och till och med rädda liv.

I det här meddelandet beskriver kommissionen grunderna för ett integrerat europeiskt system för att utbyta uppgifter och information om miljön (SEIS – Shared Environmental Information System) för att svara på de behov och utmaningar som beskrevs ovan. Det här systemet skulle gradvis ersätta de nuvarande rapporteringssystemen med system som bygger på tillgång, utbyte och driftskompatibilitet. På så vis skulle man kunna förbättra och förenkla insamling, utbyte och användning av de uppgifter och den information som krävs för att utforma och genomföra miljöpolitiken och -åtgärderna.

Principen för SEIS

Inom SEIS anser kommissionen att informationen måste förvaltas på ett decentraliserat sätt, där den samlas in en enda gång och sedan delas mellan alla berörda parter och är lättillgänglig för slutanvändarna oavsett vilken nivå de befinner sig på (offentliga myndigheter och medborgare). Dessutom måste systemet ta hänsyn till eventuella begränsningar t.ex. på grund av att vissa uppgifter är konfidentiella. Utbyte och bearbetning av information bör ske genom gemensamma öppna källkodsprogram.

Webbplatsen ozonnätet (Ozone Web) som lanserades 2006 är ett konkret exempel på vilka tjänster ett öppet system för utbyte av miljöinformation kan erbjuda. På den här webbplatsen fick Europeiska miljöbyrån uppgifter i realtid från medlemsstaterna om ozonnivåerna i EU. Här kunde såväl experter som medborgare få reda på ozonnivåerna och få tillgång till uppgifter om läget lokalt eller i enskilda områden.

Fördelar och kostnader

SEIS kommer bland annat att ge följande fördelar:

  • Förenkling, effektivitet och flexibilitet i förfarandena (uppgifts- och informationsflöden) för att ge tillgång till den information som medlemsstaterna måste lämna i fråga om rapportering och övervakning, effektiv användning av uppgifter och information (snabbt tillgänglig och information behöver endast registreras en gång och kan sedan användas för flera ändamål) och minskad arbetsbörda för de myndigheter som ansvarar för uppgiftsinsamlingen.
  • Minskade kostnader för användarna, ökad användning av dessa uppgifter i utformningen av den offentliga politiken och ökad effektivitet i politiken, särskilt när det gäller att reagera på miljöproblem som anpassning till klimatförändringen, skydd av den biologiska mångfalden, resursförvaltning och miljökrishantering.
  • Ökat inflytande åt medborgarna och stimulans att reagera snabbt, särskilt i krissituationer.

När man bedömer kostnaderna för genomförandet av SEIS-principerna måste man ta hänsyn till att många relevanta verksamheter redan pågår och att den största utmaningen – och själva anledningen till att det krävs ett mer formellt politiskt åtagande om dessa principer – är att se till att dessa verksamheter anpassas till varandra på ett mer effektivt sätt. Trots detta kommer det säkerligen att krävas kompletterande investeringar för att genomföra SEIS fullt ut. Dessa kostnader berör framför allt genomförandet av Inspiredirektivet, upprättande av driftskompatibilitet mellan de nationella systemen och gemenskapssystemet för att samla in och bearbeta uppgifter samt integrera de nationella systemen i ett ”översystem”, insamling av nya uppgifter som inte samlas in i dag och som har visat sig nödvändiga för att utforma politiken, samt harmonisering av systemet för att övervaka och förvalta uppgifterna. Dessa investeringar kommer dock att uppvägas av att en bättre prioritering ska göras av datakraven, att administrationen blir effektivare och enklare och av att föråldrade skyldigheter upphävs.

Pågående initiativ och åtgärder

Det pågår redan olika insatser för att införa SEIS. Det pågår t.ex. flera åtgärder för att göra rapporteringskraven för luftkvalitet mer enhetliga inom ramen för den tematiska strategin för luftförorening, översynen av IPPC-direktivet och sambandet mellan luftföroreningar och klimatförändring. Andra initiativ handlar om att utbyte och användning av uppgifter och information måste hanteras på ett modernt sätt, t.ex. genom vatteninformationssystemet för Europa (WISE) (EN) på vattenområdet.

Olika verktyg kan också bidra till att stärka varandra, t.ex. infrastrukturen INSPIRE när det gäller tillgång och driftskompatibilitet i fråga om geografiska uppgifter, Århuskonventionen om allmänhetens tillgång till miljöinformation, Initiativet för global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) om global miljöövervakning, arbetsgruppen för jordobservation (GEO), som syftar till att bygga upp ett globalt system av jordobservationssystem (GEOSS), nätet för marin observation, forskningsverksamhet (särskilt eTEN, eContent och stödprogrammet inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation), interoperabelt tillhandahållande av alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare (IDABC), eller Europeiska miljöbyråns europeiska nätverk för miljöinformation och miljöövervakning (Eionet).

Dessutom bidrar ett flertal nationella, regionala och lokala initiativ till att genomföra SEIS.

Åtgärder som krävs

För att genomföra SEIS krävs det framför allt ett politiskt åtagande från medlemsstaterna så att man kan genomföra samordnade insatser i ett gemensamt integrerat projekt. Pågående verksamhet på europeisk, nationell och regional nivå måste samordnas. Kommissionen måste å sin sida prioritera Inspiredirektivet och GMES-initiativet så att dessa verksamheter kan stärka varandra.

De rättsliga bestämmelserna i fråga om att samla in och göra miljöinformation tillgänglig måste moderniseras, framför allt genom en översyn av direktiv 91/692/EEG om standardiserad rapportering, för att upphäva föråldrade bestämmelser och se till att alla de miljörapporteringskrav som gäller i dag omfattas. Dessutom bör informationskraven på särskilda områden bli mer enhetliga.

Europeiska miljöbyrån måste ge SEIS en central plats i sin verksamhet i fråga om miljöinformation. Bland annat måste verktyget Reportnet anammas fullständigt och anpassas till SEIS.

Genomförandet av SEIS bör få finansiellt stöd från gemenskapen, särskilt genom ramprogrammen för forskning, programmet Life+, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation samt strukturfonderna.

De nuvarande nationella övervakningssystemen bör harmoniseras och planeringen och genomförandet behöver samordnas.

Dessutom bör SEIS utvidgas till tredjeländer, särskilt kandidatländer och grannländer.

Senast ändrat den 05.09.2011
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början