RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Skärpta krav för utsläpp från lätta motorfordon

Europeiska unionen (EU) har som mål att sänka gränserna för utsläpp av förorenande utsläpp från vägmotorfordon. Skärpningarna är störst för partiklar och kväveoxider. Den aktuella förordningen innehåller också bestämmelser om tillgång till information om underhåll och reparation av de aktuella fordonen samt bestämmelser om ekonomiska incitament i form av skattelättnader.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon [Se ändringsrättsakt(er)].

SAMMANFATTNING

För att begränsa föroreningarna från vägfordon införs genom den här förordningen EU-krav för utsläpp från motorfordon och berörda reservdelar (normerna Euro 5 och Euro 6). Genom förordningen införs också åtgärder för att förbättra tillgången till information om reparationer av fordon och för att se till att fordon som uppfyller de aktuella normerna kommer snabbare i produktion.

Berörda fordon

Förordningen omfattar fordon i kategorierna M1, M2, N1 och N2 enligt bilaga II till direktiv 70/156/EG med en referensmassa av högst 2 610 kg. Här ingår bl.a. personbilar, skåpbilar, nyttofordon för person- eller varutransporter samt specialfordon, t.ex. ambulanser. Fordonen kan vara utrustade med tändstiftsmotorer – som drivs med bensin, naturgas eller gasol (LPG) – eller dieselmotorer (motorer med kompressionständning).

Förutom ovannämnda fordon, som alltid omfattas av förordningen, får konstruktörerna begära att typgodkännanden, som har lämnats i enlighet med förordningen, får utvidgas till att omfatta även fordon med en referensmassa i intervallet 2 610–2 840 kg vilka är avsedda för person- eller varutransporter.

Förordningen syftar till att i största möjliga utsträckning begränsa vägfordonens skadliga påverkan på miljön och människors hälsa. Därför täcker den ett flertal olika förorenande ämnen: kolmonoxid (CO), icke-metankolväten (NMHC), totalkolväten (THC), kväveoxider (NOx) och partiklar (PM). Kraven omfattar utsläpp från avgasrör, utsläpp genom avdunstning samt vevhusgaser.

Utsläppsgränser

Det fastställs gränsvärden för alla ovannämnda typer av utsläpp och för alla ovannämnda fordonstyper. Gränsvärdena anges i bilaga I till förordningen.

Euro 5-normen

Utsläpp från dieselfordon:

  • kolmonoxid: 500 mg/km;
  • partiklar: 5 mg/km (en sänkning med 80 % jämfört med Euro 4-normen);
  • kväveoxider (NOx): 180 mg/km (en sänkning med drygt 20 % jämfört med Euro 4-normen);
  • summa av totalkolväten och kväveoxider: 230 mg/km.

Utsläpp från fordon med bensin-, naturgas- eller gasoldrift:

  • kolmonoxid: 1 000 mg/km;
  • icke-metankolväten: 68 mg/km;
  • totalkolväten: 100 mg/km;
  • kväveoxider (NOx): 60 mg/km (en sänkning med 25 % jämfört med Euro 4-normen);
  • partiklar (enbart för fordon med direktinsprutade bensinmotorer för mager förbränning [lean burn]): 5 mg/km (ett helt nytt gränsvärde som inte fanns i Euro 4-normen).

För skåpbilar och andra lätta nyttofordon avsedda för varutransporter är utsläppsgränserna fastställda på tre nivåer: en för fordon med referensmassa mindre eller lika med 1 305 kg, en för fordon med referensmassa över 1 305 kg men mindre eller lika med 1 760 kg, och en för fordon med referensmassa över 1 760 kg. Gränserna på den sista nivån gäller också för varutransportfordon i kategori N2.

Euro 6-normen

För alla fordon med dieselmotorer gäller att utsläppen av kväveoxider måste minskas kraftigt när Euro 6-normen träder i kraft. T.ex. så sätts gränsen för utsläpp från fordon i kategori M (persontransporter) och kategori N1/klass I (varutransporter) till 80 mg/km (en ytterligare sänkning med drygt 50 % jämfört med Euro 5-normen). Gränsvärdet för summan av utsläpp av totalkolväten och kväveoxider från dieselfordon sänks också. För t.ex. fordon i kategori M (persontransporter) och kategori N1 klass I (varutransporter) sänks gränsen till 170 mg/km.

Tillämpning av normerna

Från det att Euro 5- och Euro 6-normerna träder i kraft skall medlemsstaterna vägra meddela typgodkännanden och förbjuda registrering, försäljning eller ibruktagande av nya fordon som inte uppfyller utsläppsgränserna. En övergångsperiod på ett år gäller för fordon avsedda för varutransporter (kategori N1, klasserna II och III samt kategori N2) och fordon som konstruerats för att uppfylla särskilda samhälleliga behov. Följande tidtabell gäller för förordningen:

  • euro 5-normen tillämpas från den 1 september 2009 i fråga om typgodkännanden och kommer att tillämpas från den 1 januari 2011 i fråga om registrering och försäljning av nya fordonstyper;
  • euro 6-normen skall tillämpas från den 1 september 2014 i fråga om typgodkännanden och från den 1 september 2015 i fråga om registrering och försäljning av nya fordonstyper.

För att bidra till att gränsvärdena uppfylls tidigare än bestämt får en medlemsstat införa skattelättnader under förutsättning att de

  • gäller alla nya fordon som säljs på medlemsstatens marknad och som uppfyller gränsvärdena i denna förordning innan de börjar gälla;
  • upphör när gränsvärdena börjar gälla;
  • för alla typer av motorfordon inte överskrider summan av kostnaden för den utrustning som installeras för att uppfylla gränsvärdena och kostnaden för installationen av utrustningen.

Övriga skyldigheter för biltillverkarna

Förutom att uppfylla ovannämnda utsläppsgränser är biltillverkarna skyldiga att garantera att de utsläppsbegränsande anordningarna håller för en sammanlagd körsträcka av 16 000 mil. Dessutom skall under fem år eller upp till 10 000 mil kontroll ske av att fordonen uppfyller kraven.

Kommissionen fastställde förfaranden, provningsmetoder och krav på följande områden:

  • utsläpp från avgasrör. Här ingår bl.a. provningscykler, utsläpp vid låga utomhustemperaturer, tomgångsutsläpp, röktäthet (opacitet) samt efterbehandlingssystemens korrekta funktion och regenerering;
  • vevhusgaser och utsläpp genom avdunstning;
  • fordonsburna diagnossystem (OBD-system) och prestanda hos utsläppsbegränsande anordningar vid drift;
  • livslängd hos utsläppsbegränsande anordningar, reservdelar till utsläppsbegränsande anordningar, kontroll av att anordningarna uppfyller kraven vid drift samt kontroll av att tillverkningen och den tekniska kontrollen av fordonen uppfyller kraven;
  • bränsleförbrukning och utsläpp av koldioxid;
  • hybridfordon;
  • utvidgning av typgodkännanden; krav avseende små biltillverkare;
  • krav för provningsutrustning;
  • referensbränslen (t.ex. bensin, gasol, naturgas och biobränslen);
  • mätning av motoreffekten

Det skall vara lätt att skaffa sig tillgång till information om reparation och underhåll av fordon, och det skall vara klart angivet hur man kommer åt den. Det är en nödvändig förutsättning för att säkerställa fri konkurrens på den inre marknaden i fråga om informations- och reparationstjänster. För detta ändamål måste biltillverkarna garantera att fristående företag på ett enkelt sätt via internet har obegränsad standardiserad tillgång – framför allt i enlighet med OASIS-standarden – till uppgifter om reparation och underhåll av fordon, utan att dessa företag diskrimineras i förhållande till märkesverkstäder och auktoriserade återförsäljare. Denna skyldighet omfattar även fordonsburna diagnossystem och delar till dem samt diagnosverktyg och provningsutrustning liksom enheter för standardutrustning för arbete eller de tidsrymder som krävs för att utföra underhålls- och reparationsåtgärder. Avgifter för tillgång till uppgifter får tas ut under förutsättning att priset är skäligt och står i proportion till tjänsterna. Oberoende reparatörer har dock tillgång till information i registren gratis och på samma villkor som officiella återförsäljare eller märkesverkstäder.

Konstruktörerna ska också lämna uppgifter om reparation och underhåll av fordonen, liksom om transaktioner.

Bakgrund

Kraven för förorenande utsläpp blev strängare från den 1 januari 2005 genom Euro 4-normen, men EU anser att det är nödvändigt att skärpa kraven ytterligare, samtidigt som man måste ta hänsyn till skärpningens effekter på marknaderna och biltillverkarnas konkurrensförmåga, liksom till de direkta och indirekta kostnader som företagen drabbas av.

Den slutliga versionen av den aktuella förordningen fastställdes efter ett omfattande samråd med berörda parter. Tyngdpunkten ligger på minskning av utsläpp av partiklar och kväveoxider (NOx), framför allt från dieselfordon, något som bör leda till märkbara förbättringar av hälsoförhållandena. Viktigt att framhålla är att kväveoxider och kolväten är ozonbildande ämnen.

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Förordning (EG) nr 715/2007

2.7.2007

-

EUT L 171, 29.6.2007

Ändringsrättsakt(er)Dag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Förordning (EG) nr 692/2008

31.7.2008

-

EUT L 199, 28.7.2008

Förordning (EG) nr 595/2009

7.8.2009

-

EUT L 188, 18.7.2009

Förordning (EU) nr 566/2011

19.6.2011

-

EUT L 158, 16.6.2011

Förordning (EU) nr 459/2012

4.6.2012

-

EUT L 142, 1.6.2012

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 av den 23 april 2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon [EUT L 140, 5.6.2009].

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa [EUT L 152, 11.6.2008].

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (Ramdirektiv) (Text av betydelse för EES) [EUT L 263, 9.10.2007].

Senast ändrat den 29.03.2013
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början