EUROPA

SAMMANFATTNING

Detta direktiv är ett led inom ramen för meddelandet från 1997 om en gemensam strategi för att motverka försurning, som syftade till att för första gången fastställa nationella utsläppstak för vissa föroreningar.

Tillämpningsområde

Detta direktiv omfattar utsläpp inom medlemsstaternas territorium och deras exklusiva ekonomiska zoner av de föroreningar som kan härledas till människans verksamhet:

• utsläpp av svaveldioxid (SO₂);
• utsläpp av kväveoxider (NO_x);
• utsläpp av flyktiga organiska föreningar (VOC);
• utsläpp av ammoniak (NH₄).

Dessa föroreningar orsakar fenomen som försurning, eutrofiering och bildande av troposfäriskt ozon (som även kallas “oönskat ozon”, eftersom det i motsats till ozonet i stratosfären förekommer på låg höjd), vilka än orsakerna till föroreningen är.

Nationella utsläppstak

I direktivet föreskrivs att nationella utsläppstak ska införas senast 2010 för utsläpp av de fyra föroreningarna beskrivna under rubriken ovan. Dessa tak anges i bilaga I i direktivet.

Delmål avseende miljön

Utsläppstaken syftar till att i huvudsak uppnå följande delmål avseende miljön:

• Områden där kritiska belastningar för försurande föroreningar överskrids ska minskas med minst 50 procent i förhållande till läget 1990.
• Marknära ozonbelastning som överskrider den kritiska nivån för människors hälsa ska minskas med två tredjedelar jämfört med läget 1990. Ett absolut gränsvärde ska också fastställas. Världshälsoorganisationens riktvärde får inte överskridas mer än 20 dagar per år.
• Marknära ozonbelastning som överskrider den kritiska nivån för grödor och halvnaturlig växtlighet ska minskas med en tredjedel jämfört med läget 1990. Ett absolut gränsvärde ska också fastställas.

Nationella program

Medlemsstaterna är skyldiga att utarbeta program för att stegvis minska sina årliga nationella utsläpp före den 1 oktober 2002. Programmen ska vid behov ses över och uppdateras år 2006. De ska hållas tillgängliga för allmänheten och berörda organisationer och överlämnas till kommissionen.

Inventering av utsläpp

Medlemsstaterna ska dessutom utarbeta och årligen uppdatera de nationella utsläppsinventeringarna och utsläppsprognoserna för svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska föreningar och ammoniak. Dessa inventeringar och prognoser ska senast den 31 december varje år översändas till kommissionen och Europeiska miljöbyrån.

Rapporter

Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet avlägga en rapport (2004, 2008 och 2012) om de framsteg som har gjorts i samband med genomförandet av de nationella utsläppstaken, delmålen avseende miljön samt de långsiktiga målen i detta direktiv. Rapporterna ska innehålla en ekonomisk bedömning om kostnadseffektivitet, nytta, effekter på konkurrenskraft och socioekonomiska effekter för varje medlemsland av att införa nationella utsläppstak.

Kommissionen ska rapportera till rådet och Europaparlamentet om i vilken omfattning utsläpp från internationell sjöfart bidrar till försurning och eutrofiering, och till att marknära ozon bildas inom gemenskapen. Den ska även föreslå åtgärder som kan vidtas för att minska utsläppen inom dessa områden.

Samarbete med tredjeländer

Medlemsstaterna och kommissionen ska samarbeta med berörda tredjeländer och internationella organisationer i syfte att utbyta information och förbättra förutsättningarna för att minska utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska föreningar och ammoniak.