RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Viktiga frågor som rör EU:s konkurrenskraft

EU:s konkurrenskraft måste förbättras och därför är det viktigt att industrin får nya impulser. Kommissionen betonar än en gång att detta bör vara en politisk prioritet för EU. Den föreslår därför en debatt om den europeiska industrins resultat och framtid i syfte att underlätta och leda arbetet i rådet (konkurrenskraft).

RÄTTSAKT

Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 21 november 2003 "Viktiga frågor som rör EU:s konkurrenskraft - på väg mot en integrerad strategi" [KOM(2003) 704 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Konkurrenskraften bestäms av produktivitetstillväxten. En konkurrenskraftig ekonomi kännetecknas därför av en varaktig och hög produktivitetstillväxt.

Många olika faktorer påverkar konkurrenskraften direkt. Exempelvis har kapaciteten att främja forskning, innovation och företagande, men också att stimulera investeringar och konkurrenssituationen samt att ta vara på de fördelar som en utvidgad inre marknad erbjuder, direkt inflytande på utvecklingen av EU:s konkurrenskraft.

Frågor för ett konkurrenskraftigare EU

En konkurrenskraftig europeisk industri är en förutsättning för att EU ska kunna uppnå de sociala och miljömässiga målen och på så sätt garantera en bättre livskvalitet för sina medborgare.

Konkurrenskraften idag

Produktivitetstillväxten i Europa är för närvarande långsammare än tidigare. Denna nedgång innebär minskad konkurrenskraft, vilket är mycket oroväckande. Detta riskerar nämligen att påverka EU:s industriella utveckling och den europeiska industrins kapacitet att genomföra strukturomvandlingar.

Det finns idag inget som talar för att Europa skulle genomgå en reell avindustrialisering, men strukturomvandlingarna som pågår ger dock upphov till vissa problem.

EU visar således tecken på svagheter inom flera viktiga områden, bl.a. inom forskning och utveckling, innovation, informations- och kommunikationsteknik och företagande, men också inom utveckling av ny kompetens.

För att vara konkurrenskraftig på en global marknad med allt starkare konkurrens måste EU alltså bli mer konkurrenskraftigt. EU måste därför särskilt uppmuntra investeringar inom forskning och utveckling, IT, omorganisering av arbetet och utbildning, eftersom dessa är viktiga element i övergångsprocessen. Det är viktigt att den europeiska industrin tar tag i problemen på ett tidigt stadium och bättre förbereder sig för de utmaningar som omvandlingarna medför.

Vad kan göras för att säkra konkurrenskraften?

Det är av avgörande betydelse att EU genomför en analys av konkurrenskraften. Denna analys ska omfatta dels en horisontell ekonomisk analys, dels en detaljerad analys av konkurrenskraften inom olika sektorer. På så sätt kartläggs de viktigaste frågorna som hänger samman med konkurrensen generellt sett, men också de särskilda problem som finns inom vissa industrisektorer. Analysen kommer också att göra det möjligt att fastställa vilka åtgärder EU bör vidta.

Alla politikområden inom EU bör verka för ökad konkurrenskraft. Det är därför nödvändigt att utnyttja synergieffekterna mellan viss EU-politik (industripolitik, politik som rör forskning och utveckling, konkurrenspolitik, strategier för den inre marknaden, skattepolitik, arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik, miljöpolitik, transport- och energipolitik samt regionalpolitik) för att uppnå bättre resultat när det gäller konkurrensen både på EU-nivå och på nationell nivå.

EU-institutionerna och medlemsländerna bör fungera som "konkurrenskraftens väktare". De har ansvaret för att anta och genomföra den lagstiftning som är en förutsättning för ekonomisk tillväxt. De bör dessutom göra systematiska konsekvensanalyser. De bör med andra ord se till att fullt ut beakta konsekvenserna av de politiska besluten för konkurrenskraften.

Bakgrund

Detta meddelande är ett svar på en uppmaning från Europeiska rådets vårmöte 2003 om att utarbeta en strategi för konkurrenskraften. Mer generellt ingår det i debatten om industripolitikens bidrag till förbättring av industrins konkurrenskraft som inleddes med kommissionens meddelande av den 11 december 2002.

Senast ändrat den 30.06.2005
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början