RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Produktivitet: nyckeln till konkurrenskraft för medlemsstaternas ekonomier och företag

1) SYFTE

Att göra politiska beslutsfattare uppmärksamma på de otillräckliga resultat som EU redovisat de senaste åren när det gäller ökad arbetsproduktivitet, orsakerna till detta och vilken inverkan det kommer att få på de mål som Europeiska rådet satte upp i Lissabon i mars 2000. Meddelandet begränsas till en analys av innovation samt andra centrala frågor som hänger samman med detta.

2) RÄTTSAKT

Kommissionens meddelande av den 21 maj 2002. Produktivitet - nyckeln till konkurrenskraft för medlemsstaternas ekonomier och företag [KOM (2002) 262 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

3) SAMMANFATTNING

Definition

Formellt sett motsvarar arbetsproduktivitet den kvantitet arbete som krävs för att producera en enhet av en bestämd vara. Inom makroekonomin mäter man arbetsproduktivitet genom att dividera bruttonationalprodukten (BNP) med antalet anställda.

Produktivitetstillväxten beror på det fysiska kapitalets kvalitet, förbättringar i arbetskraftens kvalifikationer, tekniska framsteg och nya sätt att organisera dessa produktionsfaktorer. Historiskt sett har produktivitetstillväxten varit den främsta källan till ekonomisk tillväxt.

Bakgrund

Meddelandet har utarbetats mot bakgrund av den strategi som Europeiska rådet i Lissabon antog år 2000 att göra Europeiska unionen till «världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning». Den senaste tidens produktivitetstillväxt i EU räcker inte för att man före år 2010 ska kunna nå de ekonomiska, sociala och miljömässiga mål som fastställdes i Lissabonstrategin.

Den senaste tidens avmattning av produktivitetstillväxten i EU är synonym med försämrad konkurrenskraft. Företag kommer bara att vara konkurrenskraftiga om de kan uppnå hållbar tillväxt i arbets- och totalfaktorproduktiviteten, så att de kan konkurrera ut andra företag när det gäller kostnaden per producerad enhet och icke-kostnadsmässiga faktorer.

En avmattning av produktiviteten förhindrar också en ökning av levnadsstandarden.

Investering i informations- och kommunikationsteknik (IKT) är numera en avgörande faktor för produktivitetstillväxt .

Överblick

Under den andra hälften av nittiotalet gick arbetsproduktiviteten i EU tillbaka (den sjönk med i genomsnitt 1,9 % under perioden 1990-95 till 1,2 % under perioden 1995-2001) men sysselsättningen ökade markant (från en nedgång på 0,6 % under perioden 1990-95 till 1,2 % under perioden 1995-2001). Trots konjunkturavmattningen under det andra halvåret 2000 ökade sysselsättningen med 1,8 % under 2000.

Olikheterna mellan medlemsstaterna är markanta. Således har produktiviteten ökat konstant i Österrike, Grekland och Irland sedan 1990 och närmat sig den i USA. Detta speglar förmodligen dessa länders vilja att efter anslutningen till EU utnyttja de fördelar som fullbordandet av den inre marknaden ger.

Informations- och kommunikationsteknikens roll

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är själva kärnan i kunskapssamhället och ett viktigt komplement till FoU-verksamheten. Ett gemensamt kännetecken för de medlemsstater som under de senaste åren haft en ökande produktivitet och en produktivitetstillväxt i nivå med USA är att de använder IKT i allt större utsträckning. Med andra ord är produktivitetstillväxten nära knuten till användning och spridning av IKT. Produktivitetsklyftan mellan EU och USA under de senaste åren beror till viss del på att det satsas mindre på IKT i EU.

IKT:s roll i ett företag är huvudsakligen att bearbeta information och på så sätt minska de samordningskostnader som präglar en decentraliserad ekonomi. Företagen drar nytta av förbättringar i organisationen av tillverkning och distribution och bättre lagerstyrning.

Utvecklingen av EU:s tillverkningsindustri under de senaste åren

I motsats till sjuttio- och åttiotalet var produktivitetstillväxten för tillverkningsindustrin i EU under nittiotalet lägre än i USA.

Utvecklingen i kapitalintensiva sektorer (textilfiber, papper och pappersmassa, konstfiber, järn och stål, icke-järnmetaller osv.) var däremot positiv.

Också i teknikintensiva branscher (läkemedel, kemiska produkter, kontorsmaskiner och datorer, elektronik och TV och radio, medicinteknisk utrustning osv.) var tillväxten under samma period stark.

Om en jämförelse görs mellan EU och USA, kan man dock konstatera att teknikintensiva branscher utgjorde ungefär 35 % av tillverkningsindustrins förädlingsvärde i USA vilket kan jämföras med ungefär 24 % i EU. Dessa siffror speglar informations- och kommunikationsteknikens relativt svaga ställning jämfört med andra industrier i EU.

Tjänstesektorns utveckling under de senaste åren

Problemet med EU:s svaga produktivitetstillväxt under de senaste åren är särskilt allvarligt i tjänstesektorn. Produktiviteten i den här sektorn är dock svårare att mäta under en ekonomisk fas som kännetecknas av snabba tekniska förändringar. Även om tjänsteandelen av EU:s BNP ökar, räcker den implicita sysselsättningstillväxten inte för att sysselsättningssiffrorna i EU ska öka.

En jämförelse mellan tjänstesektorns storlek i EU och den i USA utfaller till EU:s nackdel. Detta är ytterligare ett tecken på EU:s eftersläpning inom området för IKT eftersom tjänstesektorn i stor utsträckning använder IKT.

Inom tjänstesektorn är produktivitetsskillnaderna markanta. Det finns vissa tecken på att de medlemsstater som tidigt liberaliserade och avreglerade tjänstesektorn, som t.ex. Förenade kungariket och Finland, hade snabbare produktivitetstillväxt än andra medlemsstater.

Humankapital

Kvalificerad arbetskraft är av avgörande betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitetstillväxt. Humankapitalets kvalitet baseras på utbildning och livslångt lärande. Under de senaste åren har en brist på IT-kunskaper konstaterats i den arbetsföra befolkningen och detta har förmodligen hindrat snabb spridning av IKT i medlemsstaterna.

Samtidigt har efterfrågan på traditionella kvalifikationer minskat under de senaste åren. Numera efterfrågas alltmer modern högkvalificerad arbetskraft, vilket speglar ändringar i arbetets innehåll. Den ökade efterfrågan på för högkvalificerad arbetskraft har dock inte inneburit att utbildningsnivån för dem som träder in på arbetsmarknaden har höjts i motsvarande grad.

Paradoxalt nog förefaller det som om kompetensunderskottet blivit mindre akut efter att den s.k. dot.com-bubblan brustit. Men med tanke på att de tekniska förändringarna ökar kommer behovet av kvalifikationer också att stiga. Därför krävs en gemensam politik på en rad olika områden, t.ex. utbildning, forskning, rörlighet för att säkerställa att den kommande efterfrågan på kvalifikationer kan mötas på ett varaktigt sätt.

Företagspolitik och konkurrenspolitik

I EG-fördraget understryks att företagspolitik och konkurrenspolitik kompletterar varandra. Syftet med Lissabonmålet är att skapa en politik som främjar företagstillväxt och innovation, samtidigt som den säkerställer att marknadsaktörerna följer enhetliga regler. En effektiv konkurrens gör att företag uppmuntras att söka effektivitetsförbättrande lösningar som leder till produkt- och processinnovation. Företagspolitiken i sin tur undanröjer brister i marknadernas funktion och gör det möjligt för fler företag att delta i marknadstransaktionerna, vilket ökar antalet potentiellt innovativa företag.

Även om företags- och konkurrenspolitiken kompletterar varandra har varje politikområde sina egna prioriteringar. Ett tillvägagångssätt måste väljas som sörjer för balans mellan politiken på dessa två områden, och bland annat grundas på följande faktorer:

  • Lämplig beskrivning av produkten eller tjänsten och den geografiska marknaden.
  • Samarbete mellan företag inom området innovation.
  • Stimulans till företag att omstrukturera sig eller att fusionera.
  • Utvärdering av de effekter som teknisk utveckling och innovation har på framtida konkurrensvillkor.
  • Bedömning av legitimiteten hos vissa statliga stöd.

Företagspolitik och hållbar utveckling

Företagen spelar en viktig roll när det gäller att skapa inkomster och sysselsättning och de bidrar till hållbar utveckling på det ekonomiska och sociala området samtidigt som de belastar miljön. Det går dock att kombinera ekonomisk tillväxt med minskad förorening av miljön. Ett exempel på detta är tillverkningsindustrins minskade energikonsumtionen och utsläpp av försurande gaser, ozonnedbrytande gaser samt av växthusgaser.

Trots de betydande kostnader som miljöförbättringarna har inneburit för tillverkningsindustrin har dessa åtgärder också stimulerat konkurrensen och den ekonomiska tillväxten genom att produktionen har förbättrats och nya marknader skapats.

Slutsatser

Ekonomisk tillväxt är beroende av en starkare produktivitetstillväxt. Framsteg inom området för IKT och innovation och en arbetskraft som är mer anpassad till industrins behov är några förutsättningar som är avgörande för att företagen ska kunna öka sin produktivitet.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Förslag av den 6 april 2005 till Europaparlamentets och rådets beslut om upprättande av ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007-2013) [KOM(2005) 121 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Senast ändrat den 23.06.2006
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början