RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Metallindustrins konkurrenskraft

I det här meddelandet anges flera faktorer som påverkar metallindustrins konkurrenskraft. I denna mycket energiintensiva bransch avtar konkurrenskraften eftersom reglerna är strängare i EU än i omvärlden. Kommissionen skisserar några riktlinjer för hur metallindustrin och de berörda aktörerna bör satsa på konkurrenskraftig, miljövänlig energiförsörjning och på innovation.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om metallindustrins konkurrenskraft – Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi [KOM(2008) 108 slutlig – Ej offentliggjord i EUT].

SAMMANFATTNING

Metallindustrin har mycket stor betydelse för tillverkningsindustrins olika grenar, t.ex. bilindustrin, verkstadsindustrin, varvsbranschen och flyg- och rymdindustrin. Metallindustrins omsättning i EU uppgick 2005 till omkring 316 miljarder euro, och den sysselsatte omkring 1,1 miljoner personer.

Metallindustrin omstrukturerar för att minska sina kostnader och öka sin produktivitet och satsar på innovation och nya tillämpningar, men trots det tappar den mark i konkurrensen på världsmarknaden.

Branschens konkurrenskraft och råvaruberoende

Branschens konkurrenskraft har drabbats av de starka prisökningarna på gas och el. Metallindustrin är oerhört energikrävande: energikostnaden utgör normalt mer än 10 % och i vissa fall så mycket som 37 % av produktionskostnaden. Eftersom branschen släpper ut mycket koldioxid har den också en betydande miljöpåverkan.

Frågan om tillgång till råvaror är avgörande för sektorn, som är beroende av import av malm och koncentrat från länder utanför EU. Det här beroendet kan dock minskas genom återvinning, som kräver mindre energi. Användningen av återvunnet skrot har ökat betydligt, och står idag för 40–60 % av EU:s metallproduktion.

Utvecklingen i flera framväxande ekonomier har dock stärkt efterfrågan och bidragit till stigande priser på metall och metallindustriprodukter, samtidigt som de har medverkat till ett rekordhögt tryck på priser och råvaruförsörjning.

Fem huvudfrågor för branschens framtid

Kommissionen konstaterar att olika faktorer påverkar den här branschens konkurrenskraft och lägger därför fram ett integrerat tillvägagångssätt som bygger på fem huvudfrågor för metallindustrins framtid. I det här meddelandet beaktas det offentliga samråd som hölls i september 2006.

Kommissionen kommer i samarbete med de berörda parterna och länder utanför EU att bedöma alternativen för att bemöta farhågorna för konkurrenskraften på grund av kommande åtgärder mot klimatförändringar och för miljömålen, bl.a. genom åtgärder som rör

Myndigheterna uppmanas att satsa på initiativ för energiförsörjning till konkurrenskraftiga priser i enlighet med

Kommissionen vill förbättra villkoren för långsiktig tillgång till råvaror både i och utanför EU, särskilt med stöd av ett offentligt samråd från 2008.

Kommissionen uppmanar metallindustrin att fortsätta att satsa på forskning, utveckling och innovation för att öka konkurrenskraften genom bl.a. följande

  • Det långsiktiga programmet Ulcos för energibesparing och ultralåga koldioxidutsläpp vid stålproduktion (EN),
  • Strategiska forskningsprogram som utarbetas av de olika europeiska teknikplattformarna, t.ex. den för stål (Estep) (EN),
  • Öka tillgången till kvalificerad arbetskraft.

Slutligen tänker kommissionen fortsätta att använda alla till buds stående medel för att motverka handelspraxis som bryter mot internationella handelsavtal. Kommissionen kommer särskilt att motsätta sig att dess handelspartner inför exportavgifter på metaller och råvaror.

Bakgrund

Det här meddelandet är en del av den integrerade näringspolitiken, som omfattar övergripande och sektoriella åtgärder.
Politiken överensstämmer också med rådets slutsatser av den 14–15 maj 2001 om en strategi för hållbar utveckling inom näringspolitiken.

Senast ändrat den 03.06.2008
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början