RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 14 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


För en mer konkurrenskraftig försvarsindustri

Medlemsländerna bestämmer själva över skyddet av sina väsentliga försvars- och säkerhetsintressen. En strategi på EU-nivå är dock nödvändig för sektorns överlevnad. Kommissionen redogör här för en rad rekommendationer för att förbättra den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 5 december 2007 med titeln En strategi för en starkare och mer konkurrenskraftig försvarsindustri i EU [KOM(2007) 764 slutlig – ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) har behov av en stark europeisk försvarsindustri. Denna sektors resultat och konkurrenskraft hämmas dock av inadekvata politiska och rättsliga ramar, vilket leder till byråkrati och dubbelarbete, står i vägen för innovation och medför höga priser. Det handlar t.ex. om olika nationella regelverk för upphandling och långsamma förfaranden för utfärdande av tillstånd för handel med materiel och komponenter med försvarsanknytning i EU, bristande informationsutbyte osv. Allt detta hindrar sektorns konkurrenskraft. För att förbättra situationen för EU:s försvarsindustri lägger kommissionen fram ett antal rekommendationer.

Förbättra den inre marknaden för försvarsmateriel

För att få den inre marknaden för försvarsmateriel att fungera bättre föreslår kommissionen för medlemsländerna att två direktiv ska antas. Det första syftar till att underlätta överföringar av försvarsmateriel inom EU (DE) (EN) (FR) genom att avskaffa onödig administration. Hindren för handelsutbytet med dessa produkter i EU kan därmed undanröjas, framför allt genom en avsevärd förenkling av de nationella förfarandena för tillståndsgivning – kostsamma och utdragna administrativa förfaranden som verkar avskräckande för vissa företag. Det andra direktivet syftar till att ge öppnare och mer konkurrenskraftiga försvarsupphandlingar (DE) (EN) (FR). Medlemsländerna använder sig alltför ofta av artikel 296 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Denna artikel ger dem rätt att åsidosätta EU-bestämmelserna om deras väsentliga säkerhetsintressen hotas. Direktivet kommer att möjliggöra en effektiv konkurrens inom EU på medlemsländernas försvarsmarknader.

Vid sidan av dessa lagstiftningsinitiativ föreslår kommissionen en lång rad åtgärder, bl.a. följande:

  • Användning av gemensamma standarder för att underlätta öppnandet av försvarsmarknaderna.
  • Undersökning av det befintliga systemet för informationssäkerhet som möjliggör utbyte av känslig information mellan medlemsstaterna och företag i EU, så att nyttan med ett EU-system kan bedömas.
  • Inledning av en undersökning om kontroll av strategiska försvarsresurser.
  • Användning av de rättsliga instrument som står till kommissionens förfogande för att säkra rättvis konkurrens på försvarsmarknaderna.

Förbättra den övergripande samordningen

Kommissionen vill, i samklang med Europeiska försvarsbyrån, främja en ökad övergripande samordning med medlemsländerna och mellan medlemsländerna, så att de vapensystem som de väpnade styrkorna i EU behöver kan produceras med bästa möjliga resultat och kostnadseffektivt. Samordningen mellan medlemsländerna kan förbättras på tre områden: harmonisering av efterfrågan på försvarsmateriel, forskning och teknisk utveckling samt stöd till små och medelstora företag.

Det ligger i medlemsländernas intresse att samordna sina investeringar och harmonisera efterfrågan för att åstadkomma synergieffekter. Harmoniseringen kan ske genom tidsmässig samordning av utvecklingsprogram och upphandling och genom insamling av information om medlemsländernas investeringar.

Försvarssektorn är teknikintensiv. Forskningsinvesteringarna i EU är dock fragmenterade, vilket leder till dubbelarbete och slöseri med de knappa resurserna. Det är därför önskvärt att samordna forsknings- och nätverksresurser på alla nivåer. Försvarsforskningen gynnar också andra områden och skapar tillväxt inom civila sektorer. Den civila sektorn bidrar också i stor utsträckning till försvarssektorn. Kommissionen rekommenderar följaktligen att man kartlägger synergierna mellan militära och civila forskningsprogram, på både nationell och europeisk nivå. Kommissionen driver för övrigt ett särskilt program för säkerhetsforskning.

Slutligen bör de små och medelstora företagens ställning stärkas. De kommer att kunna dra nytta av de två ovannämnda direktiven men även av andra initiativ, t.ex. sjunde ramprogrammet för forskning, koden för bästa praxis och den e-portal som tagits fram av Europeiska försvarsbyrån.

Stödja processen för anpassning och modernisering i EU genom kompletterande politiska åtgärder

Vid sidan av industripolitiken kan även annan politik ha en stimulerande effekt på försvarssektorn. Öppnandet av utländska marknader, exempelvis, är av stor betydelse för den europeiska industrins konkurrenskraft. För att få ökat tillträde till den amerikanska marknaden – i dag är det praktiskt taget obefintligt – måste EU:s försvarsindustri hålla jämna steg med amerikanska företag när det gäller innovation och kvalitet. Man får inte heller bortse från nya aktörer från de framväxande ekonomierna. Konkurrensutmaningarna och villkoren för tillträde till deras marknader bör analyseras.

En ytterligare marknadsintegration inom försvarssektorn kan dessutom föra med sig strukturförändringar och omstruktureringar. Dessa strukturförändringar måste föregripas och hanteras, exempelvis genom en aktiv dialog mellan arbetsmarknadens parter. Strukturfonderna och i synnerhet Europeiska socialfonden gör det möjligt att hantera dessa förändringar i finansiellt hänseende.

Slutligen bör marknadsstyrningen inom den europeiska försvarsindustrin förbättras. För att de åtgärder för att förbättra konkurrenskraften som beskrivs i meddelandet ska kunna utnyttjas till fullo måste en strukturerad dialog inledas med alla berörda parter, framför allt medlemsländernas behöriga organ och Europeiska försvarsbyrån. EU bör dessutom inrätta en tankesmedja på europeisk nivå för att skapa sig en klarare bild av utmaningar och nyckelfrågor inom försvarssektorn.

Senast ändrat den 14.03.2008
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början