RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 10 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner

De flesta betalningarna vid handelstransaktioner inom Europeiska unionen (EU) görs efter en kortare eller längre tidsperiod, där leverantören ger kunden en viss tidsperiod att betala fakturan. Det händer dock ofta att fakturor är obetalade efter förfallodatum, vilket påverkar företagens likviditet och ekonomiska förvaltning negativt. För att begränsa dessa olägenheter, fastställer detta direktiv en ram för betalningstider vid handelstransaktioner.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EU av den 16 februari 2011 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (Text av betydelse för EES).

SAMMANFATTNING

Direktivets syfte är att bekämpa sena betalningar * vid handelstransaktioner * för att bidra till god funktion på den inre marknaden och stärka företagens konkurrenskraft, i synnerhet för små och medelstora företag.

Direktivet rör alla typer av betalning som görs som ersättning vid handelstransaktioner mellan offentliga myndigheter och företag liksom mellan företag. Det kan göra undantag för:

  • skulder som är föremål för ett insolvensförfarande mot geldenären,
  • förfaranden som syftar till omstrukturering av skulder,
  • transaktioner gentemot konsumenter,
  • intressen i samband med andra typer av betalningar (till exempel betalningar som görs enligt lagstiftningen om checkar och växlar, eller betalningar av skadestånd, inbegripet betalningar från försäkringsbolag).

Transaktioner mellan företag

Vid försenad betalning är borgenären berättigad till ränta, förutsatt att denne uppfyllt sina avtalsenliga och lagstadgade skyldigheter och att det förfallna beloppet * inte mottagits på det överenskomna datumet. Borgenären ska ta emot dessa räntor från dagen efter den förfallodag eller den betalningsperiod som fastställts i avtalet.

När det rör handelstransaktioner mellan ekonomiska aktörer stipulerar direktivet att de, med hänsyn till sin kontraktsfrihet, ska betala sina fakturor inom 60 dagar utom ifall de uttryckligen kommit överens om annat och om det inte är grovt oskäligt gentemot borgenären.

Om kontraktet inte preciserar ett datum för förfallodagen, har borgenären också rätt till ränta om det gått 30 kalenderdagar efter den dag då geldenären mottog fakturan eller en likvärdig begäran om betalning och borgenären ännu inte fått det förfallna beloppet.

Borgenären kan också få ersättning från geldenären för indrivningskostnader.

Transaktioner mellan företag och offentiga myndigheter

Vid försenad betalning, och då geldenären är en offentlig myndighet, är borgenären berättigad till ränta, förutsatt att denne uppfyllt sina avtalsenliga och lagstadgade skyldigheter och att det förfallna beloppet inte mottagits på det överenskomna datumet.

Då geldenären är en offentlig myndighet, behöver inte dagen för mottagande av fakturan bli föremål för något avtalsvillkor. Betalningsperioden för en faktura ska inte överskrida:

  • 30 dagar efter mottagande av fakturan,
  • 30 dagar efter dagen för mottagande av varorna eller tjänsterna om det råder osäkerhet om dagen för mottagande av fakturan.

Medlemsstaterna får förlänga tidsgränserna upp till maximalt 60 dagar under vissa förhållanden.

Den lagstadgade räntan vid sen betalning ska vara minst åtta procentenheter över Europeiska centralbankens referensränta. Offentliga myndigheter kan inte fastställa lägre räntesatser för sen betalning.

Oskäliga avtalsvillkor och bruk

Ett avtalsvillkor gäller inte om det orsakar skada eller är oskäligt för borgenären, till exempel om den undantar betalning av ränta för försenad betalning eller ersättning för indrivningskostnader.

För att undvika sådana oskäliga bruk ska medlemsstaterna garantera öppenhet om rättigheter och skyldigheter som följer av detta direktiv och offentliggöra de lagstadgade räntor som gäller vid sen betalning.

Medlemsstaterna har också möjlighet att uppmuntra inrättandet av uppförandekoder som fastställer betalningsfrister.

Indrivning av fordringar

Borgenären kan väcka talan eller ge in en ansökan vid en domstol ifall inte skulden bestrids.

Detta direktiv upphäver direktiv 2000/35/EG.

Rättsaktens nyckelbegrepp
  • Sena betalningar: betalning som inte skett inom den avtalsenliga eller lagstadgade tidsfristen.
  • Handelstransaktioner: transaktioner mellan företag eller mellan företag och offentliga myndigheter som leder till leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster mot ersättning.
  • Förfallet belopp: det kapitalbelopp som skulle ha betalts inom den avtalsenliga eller lagstadgade betalningstiden, inbegripet tillämpliga skatter, tullar, avgifter och övriga pålagor som specificeras i fakturan eller i en likvärdig begäran om betalning.

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Direktiv 2011/7/EU

15.3.2011

16.3.2013

EUT L 48, 23.2.2011

Senast ändrat den 27.06.2011

Se även

  • Generaldirektoratet för näringsliv – Bekämpandet av sena betalningar (DE) (EN) (FR)
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början