RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Minskning av administrativa kostnader

Europeiska kommissionen har satt upp som mål att lätta de byråkratiska hinder som företag står inför. För detta ändamål, föreslår det att minska de administrativa kostnaderna med 25 % på fem år. En sådan sänkning borde generera en ökning av BNP med 1,5 %, vilket är nästan 150 miljarder euro.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, av den 24 januari 2007, ”Åtgärdsprogram för minskning av administrativa bördor i Europeiska unionen” [KOM(2007) 23 slutlig -ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

För att uppfylla ambitionen med den reviderade lissabonstrategin och programmet ”Bättre lagstiftning”, har kommissionen konstaterat att det är nödvändigt att sänka de administrativa kostnader * som uppbärs av företagen.. Faktum är, att företagen måste lägga mycket tid på att uppfylla vissa informationskrav, snarare än att lägga denna tid på sin huvudsakliga verksamhet.

De administrativa kostnaderna kommer från informationskrav i rättsakterna. Programmet för reduktion av administrativa kostnader baseras på dessa informationskrav. Det är faktiskt lättare att jämföra informationskraven än rättsakterna i sin helhet. Åtgärderna för att sänka de administrativa kostnaderna är begränsade till att förenkla informationskraven och ändrar inte de grundläggande principerna i grundlagstiftningen.

De administrativa kostnaderna härrör ur internationell rätt, ur gemenskapsrätt, ur nationell rätt eller ur regional rätt. Den internationella rätten liksom en del av gemenskapsrätten kräver införlivning på nationell nivå. Det rör sig alltså om en delad befogenhet som kan kräva ett understött partnerskap mellan Europeiska unionens institutioner och medlemsstaterna.

Att mäta de administrativa kostnaderna på EU-nivå

Det nuvarande åtgärdsprogrammet använder en gemenskapsmodell för att beräkna de administrativa kostnaderna. Denna modell baseras på SCM-metoden (standardkostnadsmodellen), och integrerar i några varianter i den. SCM har tagits fram av Nederländerna. Den avser att identifiera de informationskrav som finns i förordningarna, som kräver av företagen att de ställer en viss mängd information till förfogande för offentliga eller utomstående myndigheter. Den består också av en utvärdering av de interna och externa resurser som används av företagen för att ta fram den begärda informationen.

SCM-metoden tillämpas av ett nätverk av sjutton medlemsstater. Kommissionen har dock bedömt det som nödvändigt att utarbeta en riktig gemenskapsmodell för beräkningen av de administrativa kostnaderna (SCM EU). SCM EU är inspirerad av SCM, med skiljer sig särskilt genom urvalet av de grupper som är målgrupp för informationskraven. Denna är större och innefattar företag, den ideella sektorn, myndigheter och medborgare. SCM EU-modellen förnyar också huvudsakligen genom att utvärdera överregleringen *.

Åtgärdsprogrammet har satt som mål att mäta de administrativa kostnader som görs gällande av gemenskapslagstiftningen senast i november 2008. Ett mått av de administrativa kostnaderna på EU-nivå möter tre utmaningar:

  • specifikt identifiera alla informationskrav som härrör ur lagstiftande rättsakter. Programmet för minskning av administrativa kostnader baseras på informationskraven och inte på rättsakterna i sin helhet. Det är nödvändigt att göra en tydlig klassificering av informationskraven på både EU-nivå och nationell nivå;
  • harmonisering av de informationskrav som skall mätas Ett minimum av harmonisering är nödvändigt för att jämföra medlemsstaternas uppgifter och för att sätta upp gemensamma mål för sänkningen. Flera parametrar måste harmoniseras, varav några är: ursprungsklassificering av informationskraven, normalkostnadskvoterna, typen av administrativa åtgärder och den berörda befolkningstypen, definitionen av ett "effektivt företag", och till sist de berörda parterna. Av praktiska skäl, ska harmoniseringen till att börja med bara röra åtgärder som gäller företag;
  • urval av de informationskrav som skall mätas. Kommissionen föreslår av praktiska skäl att enbart mäta gemensamma förordningar och dirkektiv och de bestämmelser som antagits för införlivning i de nationella lagstiftningarna. Kommissionen föreslår också att begränsa informationskraven till att mäta följande prioriterade områden: företagsrätt, läkemedelslagstiftning, arbetsmiljö/arbetsrätt, stattelagstiftning och meromvärdesskatt, statistik, jordbruk och jordbruksstöd, livsmedelssäkerhet, transporter, fiske, finansiella tjänster, miljö, sammanhållningspolitik och till sist offentlig upphandling. Kommissionen avser prioritera åtgärder inom dessa områden där de administrativa kostnaderna är störst.

Att etablera en gemensam strategi för sänkning av de administrativa kostnaderna

Kommissionen föreslår först att som huvudmålsättning välja en miskning av kostnaderna med 25 % i hela EU. Detta mål ska vara uppnått inom fem år.

För att uppnå målet, planerar kommissionen att minska vissa kostnader i de områden där det är möjligt att genomföra en omelbar åtgärd. Några mindre förändringar i gällande lagstiftning skulle då möjliggöra att enkelt och snabbt få betydande resultat. Kommissionen har identifierat 11 sektorer där de administrativa kostnaderna kan minskas med 1,3 miljarder euro.

Medlemsstaterna ska också fatta beslut som gör det möjligt att sänka kostnaderna, eftersom en stor del av kostnaderna kommer direkt ur nationell och regional lagstiftning.

För att uppnå dessa mål, förestår kommissionen att utforma gemensamma principer för en minskning av de administrativa kostnaderna:

  • förlänga intervallen mellan obligatorisk rapportering så mycket som är möjligt;
  • se över om samma information begärs in flera gånger;
  • gynna informationsinsamling på Internet;
  • minska kraven på små och medelstora företag, genom att införa trösklar för information;
  • ringa in de aktörer som är mest utsatta för administrativa kostnader i vissa sektorer;
  • minska eller avskaffa informationskrav som rör rättsliga ålägganden som försvunnit eller ändrats sedan informationskravet infördes;
  • förtydliga komplicerad lagstiftning som kan bromsa affärsverksamhet.

Organisation

Kommissionen specificerar till sist programmets organisatoriska struktur. Den kommer till exempel att lägga ut mätningen av administrativa kostnader i gemenskapslagstiftningen på externa konsulter. De kommer att arbeta i nära samarbete med medlemsstaterna för att verkställa programmet.

Följande steg

Kommissionen anmodar medlemsstaterna att avsluta mätningen senast 2009, och att sätta upp nationella mål för miskning av de administrativa bördorna senast oktober 2008.

Den föreslår för Europeiska parlamentet och för rådet att snarast anta åtgärder som rör de prioriterade områdena.

Till sist ska den säkerställa regelbunden uppföljning av uppnådda framsteg under verkställandet av programmet.

Rättsaktens nyckelbegrepp
  • Administrativa kostnader: företagens, den ideella sektorns, myndigheternas och de enskilda medborgarnas kostnader för att följa lagfästa krav att tillhandahålla information om sin verksamhet eller produktion till myndigheter eller privata aktörer.
  • Överreglering överreglering sker då en myndighet införlivar en text och skapar eller utsträcker de åligganden som ursprungligen bestämts.

Detta faktablad är inte rättsligt bindande för Europeiska kommissionen. Informationen gör inte anspråk på att vara heltäckande eller på att utgöra en tolkning av texten i fördraget.

Senast ändrat den 12.02.2007
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början