RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Strategi för utvidgningen 2006-2007: huvudfrågor och förmåga att integrera nya medlemmar

Arkiv

Denna utvidgningsstrategi ger uttryck för ett förnyat samförstånd om utvidgningen och ska sörja för att EU har tillräcklig förmåga att integrera nya medlemmar. Man stöder sig därvid på den nuvarande strategin, som byggs ut för att understödja länderna på vägen mot anslutning, bl.a. på grundval av erfarenheterna från den femte utvidgningen. Det ges också förslag på hur man kan öka allmänhetens stöd inför framtida utvidgningar.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 8 november 2006, "Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2006-2007 med en särskild rapport om EU:s förmåga att integrera nya medlemmar" [KOM(2006) 649 - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Denna utvidgningsstrategi ger uttryck för ett förnyat samförstånd om utvidgningen och ska sörja för att framtida utvidgningar inte hindrar EU från att fungera väl. Av den femte utvidgningen framgår att unionen kan fungera normalt samtidigt som den får en mer synlig och viktig roll internationellt.

Utvidgningarna bidrar till målet att skapa ett område med fred och stabilitet där gemensamma värderingar, välstånd och konkurrenskraft råder. De stimulerar ekonomin och stärker sammanhållningen inför de utmaningar som globaliseringen medför. Euroområdets gradvisa utbredning är ett tecken på detta (Slovenien deltar fr.o.m. den 1 januari 2007). Vidare har den fria rörligheten för arbetstagare från de nya medlemsstaterna medfört fördelar för de medlemsstater som inte har tillämpat några restriktioner, t.ex. Storbritannien (ökad nationalinkomst eller ett sätt att lösa problemet med brist på kvalificerad arbetskraft).

De tidigare utvidgningarna har förbättrat utvidgningsprocessen. Bulgarien och Rumänien, som under 2006 fortsatte att förbereda den anslutning som ägde rum den 1 januari 2007, tjänar som förebild för de kandidatländer och potentiella kandidatländer som slagit in på denna väg.

UTVIDGNINGSPROCESSEN

Utvidgningsstrategin bygger på följande tre principer, som fastställs i 2005 års strategi ( castellano deutsch english français ):

  • Konsolidering av åtaganden, dvs. unionen fullgör de åtaganden som gjorts, men är försiktig när det gäller att ingå nya åtaganden.
  • Tillämpning av strikta men rättvisa villkor, dvs. kandidatländerna förbereds så att de kan fullgöra sina skyldigheter vid anslutningen. Varje land behandlas individuellt på grundval av sina framsteg och bör förbli motiverat. Det är också viktigt att processen är öppen.
  • Kommunikation med allmänheten för att utvidgningen ska bli framgångsrik, dvs. sörja för att processen har medborgarnas stöd och är demokratiskt förankrad.

Strategin inför anslutningen stöder sig bl.a. på partnerskapen för anslutning och de europeiska partnerskapen, som fastställer prioriterade områden där framsteg bör göras. Ett europeiskt partnerskap föreslås för Montenegro och övriga partnerskap ses över i slutet av 2007.

Dessa partnerskap utgör ramen för det ekonomiska biståndet, som förvaltas av instrumentet för stöd inför anslutningen. Detta nya instrument för perioden 2007-2013 till stöd för kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna bör göra tilldelningen av medel från gemenskapen smidigare och effektivare, göra det möjligt att använda medlen på bästa sätt samt sörja för en bättre samordning med de internationella finansinstituten. Kommissionen kommer att lägga fram en flerårig budgetplan med de belopp som tilldelas olika länder och områden. Dess genomförande kommer gradvis att delegeras till kommissionens delegationer och därefter till de nationella myndigheterna när de är redo.

Europeiska byrån för återuppbyggnad bör upphöra med sin verksamhet före utgången av 2008, då dess främsta mål i Serbien, Montenegro och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har uppnåtts.

Anslutningsförhandlingarna omfattas av en förhandlingsram och följer ett bestämt förlopp. Grundförutsättningen är att länderna antar och genomför gemenskapens regelverk samt godtar de politiska målen i fördragen. Anslutningsförhandlingar har inletts med Kroatien och Turkiet, och bör vara ett incitament för dem att fortsätta med sina reformer samt att upprätta goda grannskapsförbindelser.

Riktmärken * för förhandlingar om varje kapitel i regelverket är ett nytt redskap som införts som en följd av erfarenheterna från den femte utvidgningen. De syftar till att uppmuntra kandidatländerna att genomföra reformer i ett tidigt skede. Det har för varje kapitel fastställts "öppningsriktmärken" respektive "stängningsriktmärken" som måste respekteras. Om riktmärkena inte har nåtts kan förhandlingarna avbrytas tills vidare, eller återupptas för kapitel som preliminärt stängts.

Dessutom äger politiska och ekonomiska dialoger rum mellan EU och kandidatländerna för att befästa processen. Resultaten av dessa dialoger integreras i förhandlingarna.

När det gäller västra Balkan utgör ländernas resultat när det gäller att uppfylla de skyldigheter som fastställs i stabiliserings- och associeringsavtalet, bl.a. i fråga om handel, en viktig del i utvärderingen av ansökan om medlemskap. EU kommer stegvis att införa regeln om diagonal sammanslagning i fråga om gällande ursprungsregler i stabiliserings- och associeringsavtalet för att stimulera handel och regionala investeringar. WTO-medlemskap spelar här en viktig roll, även om Bosnien och Hercegovina, Montenegro och Serbien måste göra stora ansträngningar för att bli medlemmar i WTO (EN).

EU bekräftade i Salzburg 2006 åter ländernas europeiska perspektiv och uppmanade dem till större regionalt samarbete (en stabiliserande faktor), ekonomisk utveckling och försoning. Det bör upprättas en ram för samarbete. Energigemenskapen (EN) och det gemensamma europeiska luftrummet (EN) har förverkligats och förhandlingar pågick 2006 om ett regionalt frihandelsavtal.

EU planerar att förenkla reglerna för visering (utom för Kroatien) och återtagande (utom för Albanien) genom att sluta avtal i syfte att främja kontakter mellan människor (studenter, forskare). EU kommer också att koncentrera sig på nyckelområden såsom energi, transport och ekonomiskt samarbete.

Allmänhetens stöd för utvidgningen är av central betydelse. Det behövs därför bättre information om fördelarna med utvidgningen. Öppenheten och insynen måste öka genom att fler av de viktiga arbetsdokumenten offentliggörs (allmänna rapporter, gemensamma förhandlingspositioner osv.) och genom att användarvänlig och mer specifik information görs tillgänglig på webbsidorna. Informationen bör sammanställas av samtliga aktörer: medlemsstaterna, de regionala och lokala myndigheterna och det civila samhället med stöd från kommissionen, dess representationer och delegationer samt Europaparlamentet.

Det är också viktigt med ömsesidig förståelse. Den främjas genom den dialog mellan de civila samhällena som inleddes 2005. Dialogen främjar framför allt kontakter mellan människor på områdena kultur, utbildning och forskning.

FÖRMÅGA ATT INTEGRERA NYA MEDLEMMAR

På begäran av Europeiska rådet vid dess möte i juni 2006 bedöms i rapporten (FR) (pdf ) EU:s förmåga att integrera nya medlemmar på medellång och lång sikt. Europeiska rådet fastställde vid sitt möte i Köpenhamn 1993 (DE) (ES) (EN) (FR) att EU:s förmåga att integrera eller ta upp nya medlemmar måste bedömas inför varje utvidgning, så att integrationen blir harmonisk och smidig. Kommissionen kommer i alla faser av anslutningsprocessen att utarbeta konsekvensbedömningar och därvid ta hänsyn till varje lands särdrag på samma sätt som den gjorde i sina yttranden om medlemskapsansökningarna och under förhandlingarna.

Detta funktionella begrepp innebär att unionen kan fortsätta att fördjupas samtidigt som den utvidgas. Integrationsförmåga "handlar om huruvida EU kan ta emot nya medlemmar vid en viss tidpunkt eller under en viss period utan att äventyra de politiska och strategiska mål som fastställs i fördragen".

Integrationsförmåga handlar om tre viktiga faktorer för vilka kommissionen fastställer en bedömningsmetod:

  • EU:s förmåga att bibehålla takten i den europeiska integrationen. För att EU ska kunna fungera effektivt är det nödvändigt att göra institutionella (språk, beslutsprocesser etc.) och budgetrelaterade anpassningar. EU bör dessutom fortsätta att föra en ambitiös gemensam politik, särskilt genom att fastställa övergångsperioder, undantag och andra skyddsåtgärder för de nya medlemsstaterna. Det bör göras uppskattningar av utvidgningens effekter på politikområden såsom den gemensamma jordbruks- och sammanhållningspolitiken och på strategiska områden såsom energipolitiken och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
  • Kandidatländerna måste uppfylla de strikta kraven för att kunna fullgöra sina skyldigheter som medlemsstater och anpassa sig till gemenskapspolitiken. Detta mål eftersträvas i processen inför anslutningen, som går ut på att ständigt förbättra förberedelsernas kvalitet. Det kommer i framtiden att finnas en närmare koppling mellan framsteg i fråga om politiska reformer och förhandlingstakten totalt sett, men dagen för anslutningen kommer att fastställas på grundval av slutförandet av förhandlingarna.
  • Bättre kommunikation för att sörja för processens demokratiska legitimitet och för att förbereda medborgarna för kommande utvidgningar (se ovan). Det är i detta sammanhang också viktigt att villkoren uppfylls noga och att hänsyn tas till integrationsförmågan.

HUVUDFRÅGOR FÖR 2007

Eftersom huvudfrågorna rör säkerheten och stabiliteten i EU måste unionen vara engagerad under hela processen.

Efter den femte utvidgningen förblir den viktigaste frågan en heltäckande lösning på Cypernproblemet och öns återförening under FN:s ledning. EU stöder denna process och bidrar till att få slut på öns isolering (antagande av förordningen om gröna linjen, som garanterar fri rörlighet på hela ön, och av stödprogrammet till förmån för den turkcypriotiska gemenskapen).

När det gäller kandidatländerna har Kroatien och Turkiet inlett anslutningsförhandlingar och uppfyller överlag Köpenhamnskriterierna. Båda dessa länder har genomfört reformer - Turkiet dock i långsam takt. Kommissionen rekommenderar att länderna fortsätter med dessa strävanden och att de ökar reformtakten.

Kroatien måste inrikta sig på att anpassa sin lagstiftning till gemenskapens regelverk, på reform av rättsväsendet och den offentliga förvaltningen samt på korruptionsbekämpning och ekonomisk reform. Regionalt samarbete och goda grannförbindelser är också viktiga frågor, då de bilaterala problemen ännu inte har lösts. Frågan om minoriteters rättigheter och flyktingars återvändande kommer att uppmärksammas särskilt.

Turkiet måste göra ytterligare ansträngningar när det gäller yttrandefriheten (bl.a. upphäva artikel 301 i strafflagen), religionsfriheten, kvinnors rättigheter, minoriteters rättigheter och fackliga rättigheter, stärka den civila demokratiska kontrollen av militären och harmonisera tillämpningen av lagstiftning och rättspraxis. Den ekonomiska och sociala situationen i den sydöstra delen av landet och den kurdiska befolkningsgruppens rättigheter bör förbättras. Dessutom bör Turkiets förbindelser med samtliga medlemsstater normaliseras genom att tilläggsprotokollet till Ankaraavtalet tillämpas i sin helhet och utan diskriminering och genom att hindren för den fria rörligheten för varor undanröjs (förklaring från Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater av den 21 september 2005). Kommissionen kommer att ge Europeiska rådet rekommendationer om detta i december 2006 (FR)(pdf ).

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien har status som kandidatland sedan december 2005, vilket innebär såväl ett erkännande av de reformer som landet genomfört som ett incitament till ytterligare ansträngningar för att uppnå medlemskap. Landet bör öka takten på sina reformer, särskilt inom polis- och domstolsväsendet, och påskynda korruptionsbekämpningen, tillämpningen av associerings- och stabiliseringsavtalet i sin helhet samt genomförandet av Ohridavtalet.

De potentiella kandidatländerna gör framsteg på vägen mot anslutning i enlighet med den färdplan ( castellano deutsch english français ) som kommissionen fastställde 2005. Tillnärmningen mellan EU och dessa länder kommer att förstärkas genom upprättandet av stabiliserings- och associeringsavtal. EU har undertecknat ett stabiliserings- och associeringsavtal med Albanien. I avvaktan på att detta träder i kraft kommer ett interimsavtal om handelsfrågor att tillämpas från och med den 1 december 2006. För Bosnien och Hercegovina, Montenegro (oberoende sedan folkomröstningen i juni 2006) och Serbien kommer förhandlingarna om ett stabiliserings- och associeringsavtal att vara avhängiga av att länderna till fullo samarbetar med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (EN).

Det är viktigt att dessa länder stärker sina institutioner, och de bör inrikta sig på politisk, rättslig och ekonomisk reform samt på bekämpning av korruption och organiserad brottslighet. Bosnien och Hercegovina bör befästa sitt europeiska perspektiv genom att genomföra de politiska - särskilt konstitutionella - och ekonomiska reformer som behövs. Prioriteringarna för Montenegro fastställs i det europeiska partnerskapet och landet bör inleda de reformer som behövs för att bygga upp en stat. Serbien står alltjämt inför stora utmaningar, däribland Kosovos status. Sedan Montenegros oberoende, som Serbien hade en konstruktiv inställning till, har Serbien emellertid gjort framsteg på vägen mot ekonomisk integration med EU och bör hinna ikapp de andra länderna genom stabiliserings- och associeringsavtalet. Landets nya författning bör främja ett starkare styre. Serbien har kunnat bibehålla sin makroekonomiska stabilitet, fortsätta med privatiseringarna och locka till sig utländska investerare. De pågående viseringslättnaderna och landets deltagande i gemenskapsprogram torde främja denna tendens.

EU engagerar sig i Kosovo, där det bistår FN:s uppdrag i Kosovo (ES)(EN)(FR) och stöder processen med att lösa frågan om Kosovos status, som leds av FN:s generalsekreterares särskilde utsände Martti Ahtisaari. Omfattande reformer (rättsstaten, ekonomin och den offentliga förvaltningen, minoriteters rättigheter) är nödvändiga.

Rättsaktens nyckelbegrepp
Riktmärken: Dessa är avsedda att förbättra förhandlingarnas kvalitet genom att ge kandidatländerna incitament till att genomföra de nödvändiga reformerna i ett tidigt skede i processen. Riktmärkena är mätbara och kopplade till centrala delar av det berörda kapitlet i regelverket. Riktmärkena för att öppna ett kapitel rör i allmänhet åtgärder för att förbereda den framtida anpassningen (t.ex. strategier och handlingsplaner) eller uppfylla avtalsgrundande skyldigheter som motsvarar föreskrifter i gemenskapens regelverk. Riktmärkena för att stänga ett kapitel rör främst lagstiftningsåtgärder, offentliga förvaltningsorgan och rättsliga myndigheter eller krav på faktiska resultat när det gäller genomförandet av regelverket. För kapitlen på det ekonomiska området rör de också kriteriet att landet ska vara en fungerande marknadsekonomi.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 3 maj 2006, "Läget två år efter utvidgningen -- En ekonomisk framgångshistoria" [KOM(2006)200 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Meddelande från kommissionen till rådet av den 29 november 2006, "Anslutningsförhandlingar med Turkiet" [KOM(2006) 773 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Denna sammanfattning tjänar endast som information. Avsikten är inte att tolka eller ersätta rättsakten.

Senast ändrat den 17.04.2008
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början