Fördraget om Europeiska unionen – att gå med i EU

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen

Artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen

VILKET SYFTE HAR ARTIKLARNA 49 OCH 2 I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN?

• Artikel 49 utgör den rättsliga grunden för att en europeisk stat ska kunna gå med i EU.
• Artikel 2 innehåller de värderingar som EU bygger på.

VIKTIGA PUNKTER

Behörighet

Det ansökande landet måste

• vara en europeisk stat,
• respektera och ställa sig bakom värdena i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), nämligen respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstatsprincipen, respekt för mänskliga rättigheter, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, samt respekt för ett samhälle med mångfald och för icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män.

Det ansökande landet måste också uppfylla EU:s anslutningskriterier. Dessa brukar kallas för Köpenhamnskriterierna, eftersom de fastställdes av Europeiska rådet i Köpenhamn i juni 1993. Följande kriterier ingår:

• Stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter.
• En fungerande marknadsekonomi och förmåga att hantera konkurrensen och marknadskrafterna i EU.
• Förmåga att ta på sig och genomföra de skyldigheter som följer av EU-medlemskapet på ett effektivt sätt, däribland målen för den politiska unionen och den ekonomiska och monetära unionen.

Vid Europeiska rådets möte i Madrid i december 1995 tillades att kandidatlandet måste kunna tillämpa EU-lagstiftningen och se till att den EU-lagstiftning som införlivats i den nationella lagstiftningen genomförs effektivt genom lämpliga administrativa och rättsliga strukturer.

EU förbehåller sig rätten att avgöra när kandidatlandet har uppfyllt anslutningskriterierna. Dessutom måste EU för sin del kunna integrera nya medlemsländer.

Förfarande

• 1.

  Ansökan

  En formell ansökan lämnas in till Europeiska unionens råd av ett europeiskt land som uppfyller kriterierna i artikel 2 i EU-fördraget. Rådet informerar Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten om ansökan.

• 2.

  Yttrande från Europeiska kommissionen

  Efter samråd med Europeiska unionens råd avger Europeiska kommissionen ett yttrande om det aktuella landets ansökan om EU-medlemskap.

• 3.

  Kandidatstatus

  För att ett land ska få status som kandidatland måste detta beviljas enhälligt av Europeiska unionens råd efter kommissionens yttrande. Dessutom måste det godkännas av Europeiska rådet.

• 4.

  Förhandlingar

  Förhandlingar inleds efter ett enhälligt beslut i Europeiska unionens råd.

  Förhandlingarna sker under regeringskonferenser mellan EU-ländernas och kandidatlandets regeringar. EU:s regelverk är uppdelat i politikområden så att förhandlingarna kan organiseras på ett effektivt sätt. (Det finns just nu 35 politikområden eller ”kapitel”.)

  Europeiska unionens råd får fastställa öppnings- eller avslutningsriktmärken för alla kapitel och interimistiska (mellanliggande) riktmärken för vissa kapitel. Beslut om att fastställa riktmärken grundar sig på en genomgångsrapport från genomgången av enskilda kapitel. Ett kapitel kan endast avslutas preliminärt om kandidatlandet visar att det redan har genomfört regelverket för det kapitlet – eller att det kommer att genomföra det senast dagen för anslutningen och uppnår riktmärken där sådana har fastställts.

  Under föranslutningsfasen övervakar kommissionen kandidatlandets insatser för att genomföra regelverket. Den bistår också kandidatländerna under processen genom instrument för föranslutningsstöd, såsom Taiex.

  Övergångsbestämmelser – parterna diskuterar också om (och i så fall hur) vissa regler kan införas gradvis, så att det anslutande landet eller EU:s medlemsstater (EU-länderna) får tid att anpassa sig. Detta diskuteras huvudsakligen under förhandlingarnas sista skeden.

  Kommissionen informerar Europeiska unionens råd och Europaparlamentet under hela processen, särskilt genom de årliga utvidgningspaketen som består av ett övergripande strategidokument i form av ett meddelande om utvidgningspolitiken samt landsrapporter. Dessa dokument diskuteras i Europaparlamentet som lämnar sina synpunkter i resolutioner som antagits av kammaren. Kandidatländerna utarbetar också årliga nationella program där de bedömer sina egna framsteg med att genomföra de olika kapitlen i regelverket.

• 5.

  Anslutning

  När alla kapitel har avslutats slutgiltigt kan anslutningsförhandlingarna slutföras. Därefter utarbetas och färdigställs ett anslutningsfördrag under en konferens med EU:s medlemsstater. Anslutningsfördraget måste sedan godkännas enhälligt av Europeiska unionens råd. Det måste även få Europaparlamentets godkännande. Fördraget undertecknas sedan av var och en av EU:s medlemsstater och av anslutningslandet. Innan anslutningsfördraget träder i kraft måste det ratificeras av varje EU-medlemsstat och av anslutningslandet i enlighet med deras respektive konstitutionella förfaranden.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• Villkor för medlemskap (Europeiska kommissionen)
• Steg mot medlemskap (Europeiska kommissionen).

HUVUDDOKUMENT

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionen – Avdelning VI – Slutbestämmelser – Artikel 49 (f.d. artikel 49 FEU) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 43).

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionen – Avdelning I – Gemensamma bestämmelser – Artikel 2 (EUT C 202, 7.6.2016, s. 17).

Senast ändrat 17.01.2020