Lettland - Politiska kriterier

Prioriteringar på kort sikt:

• Att vidta åtgärder för att underlätta naturalisationsförfarandet och integrera icke-medborgare bättre, inbegripet statslösa barn.
• Att förbättra utbildningen i lettiska för icke-lettisktalande.

Utvärdering (oktober 1999)

De kortsiktiga prioriteringarna har delvis uppfyllts.

Sedan medborgarskapslagen liberaliserats hösten 1998 skedde en snabb ökning av antalet ansökningar om naturalisation, även om antalet ansökningar för statslösa barn fortfarande är litet. Programmet för utbildning i lettiska fortsätter och är framgångsrikt, men det råder fortfarande stor brist på språklärare. Lettland måste under kommande år avsätta mer medel för språkutbildning.

Utvärdering (november 2000)

Språklagen stämmer överens med internationella bestämmelser och med Europaavtalet. Det lettiska programmet för språkutbildning har börjat genomföras, och regeringen kommer att avsätta ytterligare medel för språkutbildning i framtiden. Dokumentet om integrering i det lettiska samhället har antagits, men ännu inte börjat genomföras.

Utvärdering (november 2001)

Lettland har ändrat bestämmelserna om genomförande av språklagen för att klargöra förhållandet mellan språkkunskaper och yrkesutövande. Språklagen bör enbart tillämpas i den mån som det krävs för att tillgodose ett legitimt allmänt intresse och med hänsyn till proportionalitetsprincipen. Man har infört direkta offentliga anslag till språkutbildningsprogrammet. Prioriteringen i fråga om lettiska språket har i hög grad uppfyllts.

Utvärdering (oktober 2002)

Lettland har gjort stora framsteg i reformen av den offentliga förvaltningen. Förvaltningen går framåt i fråga om kompetens och stabilitet. Insatserna för att säkra tillräckliga personalresurser, utbildning av tjänstemän och tillräckliga finansiella medel bör fortsätta. Även om man har gjort framsteg i arbetet att reformera rättssystemet, återstår det att fullborda landets lagstiftning bland annat genom att anta en ny strafflag. Några framsteg kan inte konstateras när det gäller att lindra domstolarnas arbetsbörda och eliminera eftersläpningen i rättsskipning och verkställande av domar. Lettland har gjort framsteg i kampen mot korruptionen. Samma sak gäller de mänskliga rättigheterna, skyddet av minoriteter och integreringen av icke-medborgare i det lettiska samhället. Stödet till integrationsprocessen har ökat, bland annat när det gäller språkutbildning och informationskampanjer.

Utvärdering (november 2003)

Se faktabladen om antagandet av gemenskapens regelverk.

Prioriteringar på medellång sikt:

• Att påskynda integrationen av icke-medborgare genom enklare naturalisationsförfaranden, även för statslösa barn.

Utvärdering (oktober 1999)

Förfarandena för ansökan om naturalisation har förenklats ytterligare (minskat antal frågor i historieprovet, sänkta avgifter för flera grupper av sökande) i enlighet med OSSE:s rekommendationer. Genom att bevilja ytterligare medel våren 1999 har regeringen tagit itu med det största olösta problemet, nämligen naturalisationsstyrelsens och dess filialers kapacitet att ta emot och behandla de allt fler ansökningarna om naturalisation.

Utvärdering (november 2000)

Det fanns inga framsteg att rapportera om i fråga om denna prioritering.

Utvärdering (november 2001)

Programmet för integrering i det lettiska samhället har utvidgats med nya förslag, och man har inrättat en stiftelse som ska ansvara för att välja ut och finansiera projekt. Det råder fortfarande brist på språklärare, och regeringen måste avsätta ytterligare medel för att lösa detta problem. Denna prioritering har delvis uppfyllts.

Utvärdering (oktober 2002)

Förenklingen av naturalisationsförfarandet hade inte framskridit nämnvärt. Tillräckliga finansiella medel måste avsättas för att främja en bättre integration och en bättre språkutbildning.

Utvärdering (november 2003)

Se faktabladen om antagandet av gemenskapens regelverk.

Som en följd av undertecknandet av anslutningsfördraget den 16 april 2003 gick Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern med i Europeiska unionen den 1 maj 2004.

HÄNVISNINGAR

Beslut 98/263/EG av den 30 mars 1998Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 121, 23.4.1998

Beslut 1999/854/EG av den 6 december 1999Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 335, 28.12.1999

Yttrande från kommissionen KOM(97)2004 slutligEj offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Rapport från kommissionen KOM(98) 703 slutligEj offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Rapport från kommissionen KOM(1999) 506 slutligEj offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Rapport från kommissionen KOM(2000) 706 slutligEj offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Rapport från kommissionen KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001)1749Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Rapport från kommissionen KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002)1405Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Kommissionens rapport KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003) 1203Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning

Fördraget om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning L 236, 23.9.2003]

Senast ändrat den 19.11.2004