Energi

Mot bakgrund av de allt starkare bevisen för klimatförändringarna och vårt ökade energiberoende har Europeiska unionen (EU) stärkts i sin föresats att bli världens första klimatneutrala kontinent och ekonomi, där den energi som förbrukas är säker, trygg, konkurrenskraftig, lokalt producerad och hållbar.

Den europeiska gröna given syftar till att anpassa EU:s klimat-, energi-, transport- och skattepolitik så att vi kan minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer fram till 2030. Målet är att uppnå klimatneutralitet senast 2050, vilket fastställs som en bindande skyldighet i den europeiska klimatlagen. Energimålen är tydliga: vi ska producera renare energi tack vare teknisk forskning och innovation och investera i renoverade, energieffektiva byggnader.

Dessa mål bygger på strategin för en energiunion (2015) som, tillsammans med förordning (EU) 2018/1999 om styrningen av energiunionen fastställer följande huvudmål för EU:s energipolitik:

Diversifiering av EU:s energikällor och energiförsörjning, från fossila bränslen till kärnkraft och förnybar energi (solkraft, vindkraft, biomassa, geotermisk energi, vattenkraft och tidvattenenergi) för att säkerställa energitrygghet.
Upprättande av en helt integrerad, effektiv inre energimarknad utan tekniska eller rättsliga hinder.
Ökad energieffektivitet och sammanlänkning av energinät samt minskade utsläpp.
Övergång till en koldioxidsnål ekonomi i linje med åtagandena i Parisavtalet.
Främjande av forskning om koldioxidsnål och ren energiteknik och prioritering av forskning och innovation för att driva på energiomställningen och öka konkurrenskraften.

Genom artikel 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt införs en särskild rättslig grund för energiområdet som bygger på delade befogenheter mellan EU och EU:s medlemsstater och främjar en gemensam energipolitik.

Se också: