RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Inre marknaden för gas

Genom den fullständiga öppningen av de nationella gasmarknaderna som åstadkoms genom direktiv 2003/55/EG har en verkligt konkurrensutsatt inre marknad för gas skapats i EU. I praktiken har företagskunder fritt kunnat välja gasleverantör sedan den 1 juli 2004, och privatkunder sedan den 1 juli 2007. Marknadsöppningen är nära förknippad med mål som servicekvalitet, samhällsomfattande tjänster, konsumentskydd och försörjningstrygghet.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 98/30/EG.

SAMMANFATTNING

Genom direktiv 2003/55/EG öppnas de nationella gasmarknaderna helt för konkurrens, och därigenom skapas en verklig inre marknad för gas i EU.

Tack vare denna inre marknad för gas ökar konkurrensen och förbättras servicekvaliteten, samtidigt som konsumenterna garanteras jämlika priser. Det har också blivit möjligt att införa regler om samhällsomfattande tjänster, förbättra sammanlänkningen och öka försörjningstryggheten.

Marknadstillträde

Genom direktiv 2003/55/EG införs icke-diskriminerande tillträde för tredje part till transport- och distributionsnäten och till anläggningar för flytande naturgas. Detta har lett till att nya leverantörer har kunnat ta sig in på marknaden, så att konsumenterna fritt kan välja gasleverantör.

För att den inre marknaden för gas ska fungera väl måste alla företag, även de allra minsta (t.ex. de som investerar i förnybara energikällor) kunna tillträda marknaden. Jämlika konkurrensvillkor måste skapas, för att förebygga att exempelvis de etablerade aktörerna skapar monopol eller använder rovdriftsmetoder.

Man har gått stegvis tillväga för att ge företagen möjlighet att anpassa sig, samtidigt som konsumenternas intressen tillvaratas. Sedan den 1 juli 2004, har företagskunderna rätt att välja leverantör. Privatkunderna har haft denna möjlighet sedan den 1 juli 2007.

Tillträde till lageranläggningar omfattas av särskilda bestämmelser som innebär att tillträdet antingen kan förhandlas eller regleras.

Utnyttjande av näten: systemansvariga

I varje medlemsstat har det utsetts systemansvariga för transportnät, lager, flytande naturgas samt för distributionsnät. De systemansvariga ska driva, underhålla och utveckla transport- och distributionsanläggningarna och anläggningarna för lagring av flytande naturgas. De har ansvar för anläggningarnas säkerhet, tillförlitlighet, effektivitet och sammanlänkning och ska respektera miljökraven.

De systemansvariga ska se till att alla användare utan diskriminering och på ett öppet sätt får tillträde till näten. Tillträdesavgifterna ska vara objektiva och jämlika.

De systemansvariga får inte favorisera vissa företag, som t.ex. sådana företag som de eventuellt kan vara knutna till. För att undvika diskriminering vid nättillträde och ge lika tillträdesvillkor för nya användare måste vertikalt integrerade företag skilja sin transport- och distributionsverksamhet från den övriga verksamheten (som produktion och försörjning) både juridiskt och funktionellt. En sådan åtskillnad innebär emellertid inte att ägandet måste separeras.

De systemansvariga är dessutom skyldiga att till andra systemansvariga tillhandahålla de uppgifter som krävs för en säker och effektiv drift av de sammankopplade näten.

Skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och kundskydd

Den inre gasmarknaden kan bara fungera om konsumenterna aktivt deltar och utnyttjar sin rätt att fritt välja leverantör. Därför är det ytterst viktigt att informera konsumenterna om deras rättigheter och garantera dem ett gott skydd.

I direktiv 2003/55/EG fastställs gemensamma miniminormer för en hög konsumentskyddsnivå (rätt att byta leverantör, öppenhet i fråga om avtalsvillkoren, allmänna upplysningar, mekanismer för tvistlösning osv.). Särskilt försöker man där skydda de mest sårbara konsumenterna tillräckligt (exempelvis genom bestämmelser som ska förhindra avbrott i gasleveransen).

Gasförsörjning betraktas som en tjänst av allmänt intresse som befolkningen mot betalning har rätt till. Därför ges medlemsstaterna i direktivet möjlighet att införa skyldighet att tillhandahålla offentliga tjänster och på så sätt garantera försörjningen och uppnå målen för ekonomisk och social sammanhållning, säkra priset och kvaliteten på gasleveranserna och skydda miljön.

Tillsynsmyndigheter

Oberoende tillsynsmyndigheter i varje medlemsstat är en viktig förutsättning för att den inre gasmarknaden ska kunna fungera väl. De ska bland annat se till att principen om icke-diskriminering respekteras, kontrollera öppenhet och konkurrens, prissättning och prisberäkning. Tillsynsmyndigheterna fungerar dessutom som skiljedomare.

Genom beslut 2003/796/EG samlade en europeisk grupp de nationella tillsynsmyndigheterna för att underbygga utvecklingen av den inre gasmarknaden och se till att bestämmelserna i direktiv 2003/55/EG tillämpas enhetligt i alla medlemsstater (gruppen av tillsynsmyndigheter för el och gas ERGEG) skapades därigenom.

Undantag

Direktivet medger, eller kan i enlighet med vissa bestämmelser i direktivet medge, undantag i vissa situationer:

  • För isolerade marknader, om en medlemsstat exempelvis inte är direkt sammankopplad med andra medlemsstater och det bara finns en enda yttre huvudleverantör.
  • För nya marknader, dvs. marknader där medlemsstatens första kommersiella leverans inom ramen för det första långsiktiga avtalet om leverans av naturgas har skett för mindre än tio år sedan.
  • För geografiskt begränsade områden i medlemsstaterna, exempelvis till följd av gasnätets omfång eller mognadsgrad i det berörda området, eller lönsamheten för de investeringar som skulle behövas för att tillämpa direktivet.
  • Vid kapacitetsbrist.
  • När infrastrukturkapaciteten eller ny infrastruktur håller på att utvecklas.
  • Om tillträde till markanden förhindrar tillhandahållandet av allmännyttiga tjänster.
  • Till följd av att ett gasföretag har allvarliga ekonomiska problem, exempelvis till följd av sina take-or-pay-åtaganden (klausuler i ett gasköpsavtal som å ena sidan ålägger leverantören att tillhandahålla fastställda gasmängder och å andra sidan ålägger kunden att betala gasen, oberoende av om den har utnyttjats).

Medlemsstaterna kan också tillfälligt vidta skyddsåtgärder vid plötsliga marknadskriser, hot mot människors hälsa och säkerhet eller mot utrustning och anläggningar, eller om nätets integritet är hotad.

Övervakning och försörjningstrygghet

Varje år sammanställer kommissionen en rapport (EN), i vilken man bedömer framstegen med införandet av konkurrensutsatta el- och gasmarknader utgående från de uppgifter som medlemsstaternas förvaltningar och tillsynsmyndigheter lämnat in.

Försörjningstryggheten måste förstärkas genom att man garanterar tillräckliga investeringar i transportnäten för att undvika avbrott i gasförsörjningen. Samtidigt måste jämvikten mellan tillgång och efterfrågan övervakas i de olika medlemsstaterna, liksom sammanlänkningskapaciteten och nätens underhåll. Genom denna övervakning kan man förutse vilka åtgärder som kan komma att behövas vid försörjningsproblem.

Tillämpningsområde

Direktiv 2003/55/EG avser gasmarknaden, och med gas avses naturgas och flytande naturgas, biogas, gas från biomassa och all annan sorts gas som tekniskt sett låter sig transporteras via nätet för naturgas.

Därför måste medlemsstaterna utan att göra avkall på kvalitetskraven och tekniska normer och säkerhetskrav garantera icke-diskriminerande tillträde till gasnätet för biogas och gas från biomassa, samt andra typer av gas.

Bakgrund

En förutsättning för en verklig, konkurrenskraftig inre marknad för energi i EU är att det skapas en inre marknad för gas, parallellt till den inre marknaden för el. Den inre marknaden för gas inrättades till en början genom direktiv 98/30/EG, som sedan upphävdes och ersattes med direktiv 2003/55/EG.

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdande - Datum då rättsakten upphör att gällaSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning
Direktiv 2003/55/EG

4.8.2003

1.7.2004

EGT L 176, 15.7.2003

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om rapport om framstegen i arbetet med att upprätta den inre el- och gasmarknaden (KOM(2009) 115 slutlig - inte offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].
Rapporten behandlar införlivandet av det andra åtgärdspaketet för den inre energimarknaden. Stora insatser gjordes för att upprätta en genuin konkurrens, främst inom ramen för regionala initiativ. Gaspriserna har emellertid höjts kraftigt under det första kvartalet 2008 och den funktionella åtskillnaden av nätoperatörernas (som blev obligatorisk i samtliga medlemsstater den 1 juli 2007), har inte genomförts på ett systematiskt sätt.Medlemsstaterna fortsätter också att i stor omfattning tillämpa undantag inom området. För övrigt har kommissionen lite statistik över gasanvändarnas byte av leverantör, vilket gör en utvärdering av konkurrensen på marknaden svår.

Den interna gasmarknaden är fortfarande alltför splittrad. För att kunna åtgärda denna splittring är det därför nödvändigt att prioritera marknadsintegration, utveckla infrastrukturen samt förstärka den gränsöverskridande handeln. Slutligen avråder rapporten kraftfullt från prisreglering, eftersom detta är ett hinder för konkurrensen och avskräcker andra potentiella leverantörer från att försöka ta sig in på marknaden.

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 19 september 2007 om ändring av direktiv 2003/55/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas [KOM(2007) 529 slutlig – ej offentliggjort i EUT].
Ett tredje lagstiftningspaket föreslås för att fullborda öppningen av de europeiska energimarknaderna för konkurrens och skapa den inre marknaden för energi.

Den inre marknaden för energi uppvisar fortfarande funktionsproblem som inte kan lösas effektivt med de nuvarande reglerna. Detta konstaterar kommissionen i sin sektorsenkät. Förslagen till det tredje lagstiftningspaketet utgår från meddelandet Utsikterna för den inre gas- och elmarknaden och syftar till följande:

  • Avskillnad av produktions- och försörjningsverksamheten från förvaltningen av transportnäten, antingen genom åtskilt ägande (ett enda företag skulle inte längre samtidigt få äga transportnätet och sköta energiproduktionen och -försörjningen) eller genom oberoende systemansvariga (vertikalt integrerade företag skulle kunna förbli ägare till näten under förutsättning att förvaltningen i praktiken sköts av ett helt oberoende företag eller organ).
  • Det krävs också bestämmelser om att aktörer från tredjeländer måste respektera dessa krav på åtskillnad om de vill köpa in sig på en större andel av ett europeiskt nät.
  • Ökade befogenheter och oberoende för nationella tillsynsmyndigheter, och samarbete mellan dessa i ett samarbetsorgan för tillsynsmyndigheter på energiområdet som har behörighet att fatta bindande beslut och utdöma påföljder.
  • En mer formell sammanslutning av de europeiska grupperna av systemansvariga för transportnäten, i syfte att förbättra samordningen och utarbeta gemensamma marknadsföreskrifter och tekniska föreskrifter.En bättre fungerande marknad, bland annat genom större öppenhet, faktisk tillgång till lageranläggningar och till terminaler för flytande naturgas.

Kommissionen föreslår fem rättsaktsutkast för att ändra direktiven 2003/54/EG och 2003/55/EG om - respektive gasmarknaden och förordningarna (EG) nr 1228/2003 och 1775/2005 om villkor för tillträde till nät (FR) för gränsöverskridande elhandel respektive villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten, och för att skapa ett samarbetsorgan för tillsynsmyndigheter på energiområdet.
Medbeslutandeförfarandet (COD/2007/0196)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 10 januari 2007 om utsikterna för den inre el och gasmarknaden [KOM(2006) 841 slutlig - ej offentliggjort i EUT].

Meddelande från kommissionen av den 10 januari 2007 om untredning i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 1/2003 av de europeiska gas- och elsektorerna (Slutrapport), [KOM(2006) 851 – ej offentliggjort i EUT].

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1775/2005 av den 28 september 2005 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten [EUT L 289, 3.11.2005].

Kommissionens beslut 2003/796/EG av den 11 november 2003 om inrättande av Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för el och gas [EUT L 296, 14.11.2003].

Senast ändrat den 28.05.2009

Se även

Ytterligare uppgifter finns under rubriken "gas" på GD Energi och transports webbplats (EN).

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början