RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Grönbok om trygg energiförsörjning

Arkiv

Kommissionen tar upp de viktigaste frågor som är knutna till Europas ständigt växande energiberoende: utmaningar knutna till klimatförändringarna och den inre energimarknaden, åtgärder i fråga om utbudet eller efterfrågan på energiresurser, den förnybara energins och kärnenergins plats osv.

RÄTTSAKT

Kommissionens grönbok av den 29 november 2000: "Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning" [KOM(2000) 769 slutlig - Inte offentliggjord i EUT].

SAMMANFATTNING

Europiska unionens beroende av energi utifrån växer ständigt. Idag tillgodoses 50 % av EU:s energibehov med import, och om inget görs till 2020 eller 2030 kommer denna siffra att stiga till 70 %. Detta extrema beroende innebär ekonomiska, sociala, ekologiska och fysiska risker för EU. Energiimporten står för 6 % av den totala importen och i geopolitiska termer kommer 45 % av oljeimporten från Mellanöstern och 40 % av naturgasimporten från Ryssland. EU har dock ännu inte tillgång till alla de medel som krävs för att påverka världsmarknaden. Denna svaghet framstod tydligt vid de kraftiga höjningarna av oljepriserna i slutet av år 2000.

En lösning som förespråkas i grönboken skulle vara att utarbeta en strategi för trygg energiförsörjning som kan minska de risker som är knutna till detta beroende av extern energi.

Nya utmaningar

Under arbetet med att lösa problemet kommer EU också att ställas inför många utmaningar som det alltså är viktigt att beakta vid utformningen av strategin. De två viktigaste utmaningarna är följande:

  • Miljöfrågorna som påverkar valet av energikällor, framför allt kampen mot klimatförändringar.
  • Förverkligandet av den inre marknaden som ger efterfrågesidan en ny betydelse och som kan leda till politiska motsättningar. Exempelvis kan prissänkningar motverka kampen mot klimatförändringarna. Här är det upp till företagen att hitta effektiva kompromisser.

En europeisk strategi

Energipolitiken har idag fått en EU-dimension: Medlemsstaterna är beroende av varandra både när det gäller kampen mot klimatförändringarna och förverkligandet av den inre marknaden. Detta har dock inte lett till motsvarande nya befogenheter på gemenskapsnivå. Gemenskapen kan ingripa via sin behörighet på flera områden, som den inre marknaden, harmonisering, miljö och beskattning.

Frånvaron av politiskt samförstånd om en gemensam energipolitik begränsas emellertid möjligheterna att ingripa. Det bör undersökas om det vore fördelaktigt att utvidga gemenskapens befogenheter i energifrågor, så att EU bättre kan styra utvecklingen på enerigområdet. Tanken är att väcka debatt kring dessa frågor, snarare än att föreslå en färdig strategi för försörjningstryggheten.

En långsiktig energistrategi

Enligt grönboken bör det främsta målet för energistrategin vara att värna om befolkningens välstånd och en väl fungerande ekonomi, genom att garantera fortlöpande fysisk tillgång till energiprodukter på marknaden till priser som är överkomliga för alla konsumenter. Dessutom måste man ta hänsyn till miljöfrågorna och strävan efter en hållbar utveckling. Det handlar inte om att maximera oberoendet på energiområdet eller att få ner beroendet till ett minimum - det gäller att minska de risker som hänger samman med detta beroende. Debatten måste ta hänsyn till de energiresurser som utnyttjas i nuläget. EU är starkt beroende av fossila bränslen som olja (som är den dominerande energikällan). Det krävs insatser för att åtgärda detta problem.

I grönboken drar kommissionen upp riktlinjerna för en långsiktig energistrategi. Enligt strategin bör EU göra följande:

  • Balansera utbudspolitiken med tydliga åtgärder till förmån för efterfrågesidan.

Handlingsutrymmet är relativt stort på efterfrågesidan jämfört med möjligheterna att öka utbudet i gemenskapen. Man måste försöka stävja den ökande efterfrågan bland annat genom att uppmuntra till en verklig förändring av konsumenternas beteende till exempel med hjälp av skatteåtgärder. På utbudssidan bör man prioritera kampen mot den globala uppvärmningen, bland annat genom att främja ny förnybar energi. Ett sätt att göra detta är att använda lönsamma energikällor för att finansiera utvecklingen av förnybara energikällor.

  • Analysera kärnkraftens bidrag på medellång sikt.

Om ingenting görs kommer bidraget från kärnkraften att bli ännu mindre i framtiden. När man granskar kärnkraftens framtida bidrag är det viktigt att frågor som den globala uppvärmningen, försörjningstryggheten och den hållbara utvecklingen tas upp i debatten. Oavsett slutsatserna i denna diskussion måste forskningen kring teknik för säker avfallshantering fullföljas aktivt.

  • Överväga att förstärka systemet med strategiska lager och nya importvägar för den ökande importen av kolvätebränslen.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen till Europeiska rådet och Europaparlamentet av den 10 januari 2007, " En energipolitik för Europa" [KOM(2007) 1 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].
Tack vare en ny energipolitik är EU på väg mot en energisnål ekonomi där den energi som förbrukas är säkrare, mer konkurrenskraftig och mer hållbar. I sin nya energipolitik lägger EU tonvikten vid de faktorer som syftar till att garantera en trygg energiförsörjning.

Rådets direktiv 2006/67/EG av den 24 juli 2006 om en skyldighet för medlemsstaterna att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter (kodifierad version) [EUT L 217, 8.8.2006].
Medlemsstaterna är skyldiga att lägga upp och underhålla ett minimilager av råolja som motsvarar minst 90 dagars genomsnittlig, daglig inhemsk förbrukning under det föregående kalenderåret.

Meddelande från kommissionen av den 11 september 2002 med titeln "Den inre marknaden för energi: Samordnade åtgärder för en tryggad energiförsörjning" [KOM(2002) 488 slutlig - Inte offentliggjord i EUT].
Kommissionen betonar att en integrerad energimarknad kommer att göra medlemsstaterna mer beroende av varandra, och den måste åtföljas av samordnade åtgärder som kan garantera en tryggad försörjning med olja och gas. Dessa åtgärder bör bland annat ha till syfte att harmonisera organisationen och främja en samordnad användning av oljelager (nationella lagringssystem, säkerhetslager, interventionskriterier), harmonisera minimiåtgärder för försörjningstrygghet i fråga om gas (miniminormer, krisåtgärder, leveranskontrakt) samt ligga till grund för en dialog om energifrågor mellan producent- och konsumentländer.

Meddelande från kommissionen av den 26 juni 2002 till rådet och Europaparlamentet: Slutrapport om grönboken "Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning" [KOM(2002) 321 slutlig - Inte offentliggjord i EUT].
Grönboken som offentliggjordes i november 2000 väckte en stor EU-debatt om försörjningstryggheten och rapporten återger de frågor som togs upp. Merparten av de aktörer som har uttalat sig om grönbokens förslag (t.ex. medlemsstater och icke-statliga organisationer) ställer sig positiva till huvudlinjen i den föreslagna strategin, dvs. en strategi som går ut på att styra efterfrågan bland annat genom att främja en högre energieffektivitet.

Eftersom det i princip råder enhällighet i fråga om denna taktik har EU redan agerat i denna riktning. Här ingår följande:

  • Direktiv 2001/77/EG om el från förnybara energikällor ( (ES) (DE) (EN) (FR)).
  • Direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda.
  • Direktiv 2003/30/EG om främjande av användningen av biodrivmedel ( (ES) (DE) (EN) (FR)).
  • Vitboken om transportpolitiken som utarbetats i syfte att förbättra förvaltningen av denna sektor som står för 32 % av energiförbrukningen och 28 % av de totala koldioxidutsläppen.

EU har visserligen vidtagit åtgärder för att främja förnybar energi men ansträngningarna har hittills varit alltför svaga.
När det gäller oljelagren är EU i viss mån beroende av oljeresurser som importeras från tredjeländer. Kommissionen anser det vara nödvändigt att inleda en stärkt dialog mellan EU och producentländerna, så att man kan förbättra insynen på marknaden och sluta tillfredsställande försörjningsavtal. När det gäller oljelagren (castellanodeutschenglishfrançais) håller kommissionen på att ta fram en ny strategi som bör kunna garantera bättre stabilitet mellan EU:s medlemsstater. En eventuell uppbyggnad av strategiska gaslager bör också beaktas.
Kärnenergin förblir ett oundvikligt inslag i debatten om försörjningstrygghet, eftersom den erbjuder besparingar i fråga om utsläpp av växthusgaser motsvarande utsläppen från hälften av EU:s bilpark. Meningarna förblir delade om denna energityp, men kärnkraftsalternativet är fortfarande en möjlighet. De stora stötestenarna vid en satsning på kärnkraften är frågan om behandling och transport av det radioaktiva avfallet ( (ES) (DE) (EN) (FR)). Som ett led i arbetet med dessa frågor har EU satt upp kärnsäkerheten som en viktig punkt i anslutningsförhandlingarna med kandidatländerna och man har också för avsikt att vidta nya åtgärder för EU som helhet.
Harmoniseringen av beskattningen ( (ES) (DE) (EN) (FR)) är fortfarande föremål för reservationer. Vid sitt möte i Barcelona begärde Europeiska rådet att direktivet om beskattning skulle antas före utgången av 2002. Det antogs först 2003.
Den inre marknaden för energi spelar också en viktig roll för försörjningstryggheten med tanke på att den lagstiftning som krävs för dess införande inte bara måste leda till konkurrenskraftigare priser, utan också måste omfatta skyldighet att tillhandahålla allmännyttiga tjänster för att undvika avbrott i energiförsörjningen. Marknaden måste dock öppnas ytterligare och handeln inom gemenskapen öka.
Kommissionen betonar de framsteg som gjorts när det gäller försörjningstryggheten, men anser att man bör överväga ett övergripande koncept som omfattar följande:

  • Långsiktiga förebyggande åtgärder.
  • Mekanismer för marknadsövervakning.
  • Politiska instrument.
  • Stärkta förbindelser med tredjeländer.
Senast ändrat den 02.10.2007
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början