RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Estland

Arkiv

1) HÄNVISNINGAR

Kommissionens yttrande [KOM(97)2006 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(1998) 705 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(1999) 504 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2000) 704 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001)1747 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002)1403 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003)1201 [Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]
Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1997 förutsåg kommissionen inga större problem för Estland på medellång sikt när det gäller tillnärmningen av den del av regelverket som avser energi, under förutsättning att det pågående arbetet påskyndas. Som särskilt viktiga frågor framhöll kommissionen anpassningen av monopolen (inklusive import- och exportfrågor), nättillgång, energiprissättning, statliga ingrepp i och omstrukturering av oljeskiffersektorn, beredskap (inklusive uppbyggnad av obligatoriska oljelager), effektiv energianvändning och miljönormer. Kommissionen förutsåg heller inga större svårigheter när det gäller förenligheten med Euratombestämmelserna.

I rapporten från november 1998 konstaterades att vissa framsteg gjorts på detta område när det gäller anpassning av lagstiftningen till den inre energimarknadens regler, men att åtgärder fortfarande krävs inom de sektorer som anges i ovannämnda yttrande (anpassning av monopolen, nättillgång, energiprissättning etc.).

I rapporten från oktober 1999 angavs däremot att inga framsteg gjorts när det gäller anpassningen av den estniska lagstiftningen till regelverket. Nya insatser krävs om Estland ska kunna delta på den inre marknaden för energi. Privatiseringen av energisektorn har fortsatt, även om en detaljerad plan för omstruktureringen av oljeskiffersektorn måste utarbetas. Inga större svårigheter förutsågs när det gäller förenligheten med Euratombestämmelserna.

I rapporten från november 2000 konstaterade kommissionen att få framsteg gjorts på detta område. Framsteg hade dock gjorts i omstruktureringen av oljeskiffersektorn. Det första steget i utförsäljningen hade genomförts. 49 % av ägarinnehavet i de oljeskifferdrivna kraftverken hade avyttrats till en privat strategisk investerare. Betydande åtgärder krävdes dock fortfarande på flera områden, bland annat i fråga om försörjningstrygghet och effektiv energianvändning för att regelverket ska kunna genomföras på detta område.

I rapporten från november 2001 bekräftade kommissionen att Estland gjort vissa framsteg i anpassningen till regelverket på detta område. Regeringen har antagit flera lagstiftningsåtgärder om försörjningstrygghet, den inre marknaden för energi, i synnerhet el, och effektiv energianvändning. Oljeskiffersektorn har haft stor betydelse för Estland i energihänseende och den länge emotsedda omstruktureringsplanen för sektorn var äntligen klar. Trots detta måste ytterligare ansträngningar till för att säkra genomförandet samtidigt som särskild uppmärksamhet ägnas vissa områden, främst oljeskiffersektorn.

I rapporten från oktober 2002 betonades att Estland gjort framsteg när det gäller att införliva EG:s regelverk på energiområdet, särskilt genom att undanröja snedvridningarna av marknadspriserna och öppna upp gasmarknaden. En del av lagstiftningen har anpassats, främst i fråga om de inhemska marknaderna för gas och el, effektiv energianvändning och oljelager.

I rapporten från 2003 konstateras att Estland lever upp till de åtaganden som gjorts och skyldigheter som fastställts på energiområdet inom ramen för anslutningsförhandlingarna och bör kunna börja tillämpa gemenskapens regelverk vid anslutningen. Estland bör undan för undan öka lagren av olja och öppna el- och gasmarknaderna för konkurrens enligt det tidsschema som fastställdes vid förhandlingarna.
Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

Regelverkets grundläggande bestämmelser på energiområdet består av bestämmelser i fördraget och sekundärrätten, i synnerhet på områdena konkurrens och statligt stöd, den inre energimarknaden (inbegripet direktiv om el, öppen prissättning, transitering av gas och el, kolväten, licensgivning, beredskapsåtgärder, inbegripet åliggandet att lägga upp beredskapslager (castellano deutsch english français) osv.), kärnenergi samt effektiv energianvändning och miljöbestämmelser.

EG:s regelverk på kärnenergiområdet utgörs i dag av en samling bestämmelser och politiska åtgärder samt internationella avtal. EG:s regelverk på kärnenergiområdet utgörs i dag av en ram av rättsliga och politiska styrmedel, däribland internationella avtal. I denna ram ingår för närvarande hälso- och säkerhetsfrågor (även strålskydd), reaktorsäkerhet, hantering av radioaktivt avfall, investeringar, främjande av forskning, den gemensamma kärnenergimarknaden, leveranser, säkerhetskontroll och internationella förbindelser.

I vitboken (Att förbereda de associerade länderna i Central- och Östeuropa för deras integrering i unionens inre marknad) betonas i avsnittet om energi att de viktigaste direktiven om den inre marknaden måste tillämpas till fullo liksom de därmed förbundna bestämmelserna i EG:s konkurrensrätt. I fråga om kärnenergisektorn berör vitboken försörjning med kärnmaterial, säkerhetskontroll samt transport av kärnavfall.

UTVÄRDERING

Estland har gjort framsteg och antagit lagstiftning för att anpassa sig till EG:s regelverk. Kommissionen anser dock att det fortfarande krävs betydande insatser om regelverket ska kunna genomföras fullt ut.

Trots Estlands insatser inom energisektorn är landet fortfarande starkt beroende av sitt viktigaste lokala bränsle, oljeskiffer. Oljeskifferfrågan är nära förknippad med frågan om en tryggad energiförsörjning. Enligt den senaste rapporten antog Estlands regering i mars 2001 en lag om minimilager av bränsle. I denna lag fastställs bestämmelser som reglerar inrättandet av de oljelager som föreskrivs i EG:s regelverk samt en tidsplan som anger att miniminivån ska uppnås år 2010. Estland måste anstränga sig ytterligare för att uppnå de oljereserver som motsvarar nittio dagars förbrukning som föreskrivs i regelverket.

När det gäller den inre marknaden för energi fortsätter omstruktureringen av oljeskiffersektorn, men när privatiseringen av sektorn för produktion av el från denna källa väl är genomförd riskerar den att leda till inkonsekvenser i EG:s lagstiftning om marknadens öppnande. Privatiseringen av andra delar av elsektorn har slutförts. Inom gassektorn måste införlivandet av EG-direktivet om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas fortsätta. Den höga andelen olagliga bränslen på marknaden för flytande bränsle är också ett problem.
Ändringen av energilagen när det gäller förfaranden för energimarknadsinspektionens reglering trädde i kraft 2002. Det krävs fortfarande ändringar av energilagstiftningen om bestämmelserna om den inre marknaden för gas och el ska kunna genomföras fullt ut.

Estland har beviljats en övergångsperiod fram till slutet av 2008 för att börja tillämpa reglerna om att öppna marknaderna för konkurrens enligt eldirektivet. Med tanke på de intressekonflikter som kan uppstå som en följd av att staten äger Eesti Energy och att Energimarknadsinspektionen lyder under finansdepartementet bör inspektionen, och framför allt dess oberoende, förstärkas. Estland måste införliva de nyligen antagna el- och gasdirektiven enligt tidsplanen i gemenskapens regelverk.

Estland, Lettland och Litauen beslutade i februari 2000 att inrätta en gemensam baltisk elmarknad samt ett transportnät mellan de tre länderna. Detta är en betydande förberedelse för den inre marknaden för energi. I maj 2000 undertecknade de båda regeringarna dessutom ett avtal om samarbete mellan Eesti Energy och Latvenergo.

I december 1998 undertecknade Estland Kyotoprotokollet, vilket bör leda till en effektivare energianvändning inom de berörda sektorerna i den nationella ekonomin. Estlands regering antog i januari 2000 ett nationellt program för energisparande, och under den period som omfattas av rapporten antog regeringen flera lagstiftningsåtgärder på detta område, till exempel en lag om effektiv energianvändning i elektroniska apparater och en lag om märkning. Estland deltar fortfarande inte i EU-programmen SAVE II (castellano deutsch english français) och Thermie, trots att landets deltagande i EU:s energiprogram skulle kunna bidra till en effektivare energianvändning i Estland och till utveckling av förnybara energikällor.

Även om Estland inte producerar kärnkraftsel utgör landets kärnanläggningar dock ett problem i strålskyddshänseende. Estland har även två anläggningar för mellanlagring av radioaktivt avfall. Den ena har avvecklats och den andra stängts. Det finns fortfarande planer på att frakta detta avfall till Paldiski. Estland omfattas därför fortfarande av kärnsäkerhetsåtgärder och landet bör beakta de relevanta rekommendationerna i rådets rapport från juni 2001 om kärnsäkerhet i samband med utvidgningen. Estland har ingått ett heltäckande säkerhetskontrollavtal med Internationella atomenergiorganet (IAEA). Estland måste se till att kraven och förfarandena i Euratom iakttas. I samband med detta måste förberedelserna inför genomförandet av Euratom-säkerhetskontroller ske i nödvändig omfattning. Estland måste också se till att stärka sin strålskyddsmyndighets kapacitet.

Denna sammanfattning tjänar endast som information. Avsikten är inte att tolka eller ersätta rättsakten.

 
Senast ändrat den 14.01.2004
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början