EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Europeiska året för utbildning genom idrott 2004

Målet för Europeiska året för utbildning genom idrott 2004 var att uppmuntra till samverkan mellan utbildning och idrott för att lyfta fram idrottens fostrande och sociala aspekt.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets beslut nr 291/2003/EG av den 6 februari 2003 om inrättande av Europeiska året för utbildning genom idrott 2004 [Se ändringsrättsakter].

SAMMANFATTNING

Idrotten har blivit en viktig ekonomisk och social faktor i EU. Europeiska gemenskapen har många gånger framhållit idrottens viktiga sociala och fostrande roll. I en förklaring som fogades till Amsterdamfördraget beskrivs idrotten som något som skapar identitet och gemenskap människor emellan. Europeiska rådet framhöll vid sitt möte i Nice i december 2000 att idrottens sociala funktion i Europa bör beaktas vid genomförandet av den gemensamma politiken. Europeiska året för utbildning genom idrott inriktades därför på idrottens fostrande och sociala funktion.

I samband med Olympiska spelen och handikapp-OS i Aten 2004 och under Europamästerskapen i fotboll i Portugal ökade mediebevakningen av idrott och allmänhetens intresse för idrott, vilket också gav tillfälle till att stärka de värderingar som förmedlas genom idrott.

Mål

Målen för Europeiska året för utbildning genom idrott 2004 var följande:

  • Göra idrottsinstitutioner och -föreningar medvetna om att man måste samarbeta för att utveckla de fostrande och europeiska aspekterna av idrott.
  • Använda idrottsliga värden som ett medel för att utveckla baskunskaper och grundkompetens så att ungdomar kan förbättra sina fysiska och sociala prestationer, bl.a. i skolan (lagarbete, solidaritet och rent spel i ett multikulturellt sammanhang).
  • Framhäva det ideella arbetets positiva inverkan på ungdomars icke-formella utbildning.
  • Uppmuntra till utbyte av goda erfarenheter när det gäller den roll som idrotten kan spela i utbildningssystemen för att främja den sociala integreringen av grupper med sämre förutsättningar.
  • Undersöka problem i fråga om utbildning för unga idrottsutövare och för ungdomar som utövar tävlingsidrotter.

Åtgärder

Inom ramen för idrottsåret genomfördes verksamhet och initiativ på EU-nivå samt på internationell, nationell, regional och lokal nivå. Följande verksamhet beviljades EU-bidrag under idrottsåret:

  • Sammankomster, europeiska skoltävlingar och evenemang där man lyfte fram resultat och erfarenheter på idrottsområdet.
  • Ideella insatser på europeisk nivå under de olympiska spelen och andra idrottsevenemang under 2004.
  • Informations- och marknadsföringskampanjer, bl.a. i samarbete med media, i syfte att sprida de fostrande värderingarna i idrott.
  • Evenemang som lyfte fram idrottens fostrande värde och visade exempel på god praxis.
  • Finansiellt stöd till internationella, nationella, regionala eller lokala initiativ som främjade målen för idrottsåret.

EU-bidragen varierade beroende på typ av verksamhet:

  • Verksamhet på EU-nivå finansierades via EU:s allmänna budget med upp till 80 % av de totala bidragsberättigande kostnaderna.
  • Lokal, regional, nationell och internationell verksamhet av intresse på EU-nivå finansierades via EU:s allmänna budget med upp till 50 % av de totala bidragsberättigande kostnaderna.

Andra typer av verksamhet fick moraliskt stöd (genom att logotypen och annat material från evenemangen under idrottsåret fick användas).

Genomförande

Medlemsländerna uppmanades bland annat att utse organ som skulle ansvara för samordningen och genomförandet av verksamheten på lämplig lokal nivå.

Kommissionen ansvarade för det övergripande genomförandet och samordningen av aktiviteterna under idrottsåret, inklusive urvalet av projekt som skulle beviljas bidrag ur EU-budgeten, med iakttagande av subsidiaritetsprincipen. Kommissionen fick hjälp med sina uppgifter av en kommitté. I samband med projekturvalet beaktade kommissionen yttrandena från de organ som medlemsländerna utsåg för genomförandet av projekten och såg till att det rådde jämvikt i fördelningen mellan medlemsländerna. Kommissionen såg också till att verksamheten stämde överens med och kompletterade andra relevanta EU-initiativ och regionala och nationella initiativ som kunde bidra till att förverkliga målen för idrottsåret.

Finansiella bestämmelser

På EU-nivå anslogs 12,1 miljoner euro till förberedelserna under 2003 och till genomförandet av själva idrottsåret. Budgeten kompletterades genom andra initiativ av kommissionen och medlemsländerna och genom insatser finansierade av andra aktörer.

Medverkan av tredjeländer

Idrottsåret var öppet för deltagande av de 25 medlemsländerna, Eftaländerna och EES-länderna (enligt villkoren i EES-avtalet). Bulgarien och Rumänien kunde också delta enligt villkoren i deras respektive europeiska avtal samt Turkiet genom ytterligare anslag.

Utvärdering

Kommissionen ska senast den 31 december 2005 lägga fram en rapport om genomförandet, resultaten och den övergripande utvärderingen av idrottsåret.

Hänvisningar

Rättsakt

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Beslut nr 291/2003/EG [antagande: medbeslutande COD 2001/0244]

19.2.2003

-

EUT L 43, 18.2.2003

Ändringsrättsakt(er)

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Beslut nr 786/2004/EG

30.4.2004

-

EUT L 138, 30.4.2004

Förordning (EG) nr 885/2004

1.5.2004

-

EUT L 168, 1.5.2004

See also

Mer information finns på webbsidan för Europeiska året för utbildning genom idrott och på Europeiska kommissionens webbsida för idrott [EN].

Senast ändrat den 12.09.2005

Top