EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Föräldraledighet

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv 2010/18/EU om det ändrade ramavtalet om föräldraledighet

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

Genom direktivet genomförs det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av arbetsmarknadens parter på europeisk nivå den 18 juni 2009.

VIKTIGA PUNKTER

  • Arbetstagare har rätt till föräldraledighet vid ett barns födelse eller vid adoption av ett barn. Denna ledighet kan tas ut till dess att barnet har uppnått en ålder som fastställs i nationell lagstiftning och/eller kollektivavtal, men innan barnet fyller åtta år.
  • Direktivet ska tillämpas lika på alla arbetstagare, kvinnor och män, oavsett anställningsavtal (tillsvidareanställning, tidsbegränsad anställning, deltidsanställning eller tillfällig anställning).
  • Föräldraledigheten måste, som en individuell rättighet för båda föräldrarna, beviljas för en period av minst fyra månader. I princip ska alla arbetstagare kunna ta ut sin ledighet i full omfattning. Den ska alltså inte kunna överlåtas mellan föräldrarna. Detta slags överlåtelse kan emellertid godkännas under förutsättning att varje förälder behåller minst en av de fyra månaderna i syfte att uppmuntra till en mer jämlik fördelning av föräldraledigheten mellan föräldrarna. I direktivet fastställs minimistandarder, så att EU-medlemsstater kan tillämpa eller införa mer fördelaktiga bestämmelser.

Uttag av föräldraledighet

  • Villkoren för beviljande av föräldraledighet och villkoren för att ta ut ledigheten fastställs genom nationell lagstiftning och/eller kollektivavtal. EU-medlemsstaterna och/eller arbetsmarknadens parter ska till exempel:
    • se till att bevilja ledigheten på heltid, deltid, uppdelad eller i form av sparade dagar, med hänsyn till både arbetsgivarens och arbetstagarens behov;
    • ställa villkor för föräldraledigheten på en kvalifikationsperiod som inte får överskrida ett år; vid behov ska man vid beräkning av denna period ta hänsyn till alla på varandra följande visstidsanställningsavtal med samma arbetsgivare;
    • fastställa under vilka omständigheter arbetsgivaren får uppskjuta beviljandet av föräldraledigheten av berättigade skäl som rör driften av företaget;
    • godkänna särskilda bestämmelser för att småföretag ska kunna fungera väl.
  • Arbetstagare som vill ta ut föräldraledighet måste inom en viss tidsfrist anmäla detta till arbetsgivaren. Tidsfristens längd ska fastställas i varje medlemsstat med hänsyn till både arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen.
  • I direktivet uppmuntrar man även EU-länderna och/eller arbetsmarknadens parter att fastställa ytterligare åtgärder eller särskilda villkor för uttag av föräldraledighet av adoptivföräldrar och föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom.

Återgång till arbetet och icke-diskriminering

  • Efter föräldraledigheten ska arbetstagaren ha rätt att återvända till samma arbete. Om det inte är möjligt måste arbetsgivaren förse arbetstagaren med ett likvärdigt eller liknande arbete som är förenligt med dennes anställningsavtal eller anställningsförhållande.
  • Dessutom måste de rättigheter som arbetstagaren förvärvat eller står i begrepp att förvärva när föräldraledigheten börjar
    • bevaras oförändrade fram till och med föräldraledighetens slut;
    • vara gällande vid föräldraledighetens slut, liksom alla ändringar som följer av nationell lagstiftning, kollektivavtal eller praxis.
  • Arbetstagarna ska på samma sätt skyddas mot mindre gynnsam behandling eller uppsägning på grund av att de ansöker om eller utnyttjar sin rätt till föräldraledighet.
  • EU-medlemsstaterna och/eller arbetsmarknadens parter på nationell nivå beslutar i alla frågor som rör socialförsäkring och inkomst som hänger samman med föräldraledighet. I avtalet finns det därför inga bestämmelser som gäller utbetalning av lön eller ersättning under föräldraledigheten.
  • Vid återgång till arbetet efter föräldraledighet måste arbetstagaren slutligen kunna begära ändrad arbetstid och/eller ändrad förläggning av arbetstid under en viss tid. Arbetsgivarna måste behandla och besvara en sådan begäran med beaktande av såväl arbetsgivarens som arbetstagarens behov.

Ledighet på grund av ”force majeure (oförutsedda händelser)

  • Arbetstagare kan också begära ledighet på grund av force majeure som har samband med familjeskäl. Sådan ledighet kan särskilt begäras vid sjukdom eller olycksfall som gör arbetstagarens omedelbara närvaro hos familjen absolut nödvändig.

Upphävande

Direktivet kommer att upphävas genom direktivet om balans mellan arbete och privatliv (2019/1158/EU) med verkan från och med den 2 augusti 2022.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

Direktivet gäller sedan den 7 april 2010 och skulle bli lag i medlemsstaterna senast den 8 mars 2012.

Direktivet kommer att upphävas genom direktivet om balans mellan arbete och privatliv 2019/1158 – se sammanfattning) med verkan från och med den 2 augusti 2022.

BAKGRUND

Avtalet följer på ramavtalet om föräldraledighet av den 14 december 1995, vilket fick rättslig verkan genom rådets direktiv 96/34/EG.

Det är ett medel för att göra det möjligt att kombinera arbete och familj och att främja lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män.

Det genomförs genom ett direktiv från rådet, i enlighet med bestämmelserna i artikel 155.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Mer information finns här:

HUVUDDOKUMENT

Rådets direktiv 2010/18/EU av den 8 mars 2010 om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE, UEAPME, ECPE och EFS och om upphävande av direktiv 96/34/EG (EUT L 68, 18.3.2010, s. 13).

Fortlöpande korrigeringar och ändringar av direktiv 2010/18/EU har införlivats i grundtexten. Denna konsoliderade version har endast informationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU (EUT L 188, 12.7.2019, s. 79).

Senast ändrat 03.02.2022

Top