Visstidsarbete

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv 99/70/EG om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP(fackföreningar)

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

• I direktivet fastställs minimikraven för visstidsarbete i syfte att säkerställa likabehandling av arbetstagare och för att förhindra missbruk som uppstår vid tillämpningen av på varandra följande anställningskontrakt eller anställningsförhållanden.
• I direktivet uppmanas länderna i Europeiska unionen (EU) att fastställa påföljder för överträdelser av dessa krav.
• Direktivet föreskriver särskilda klausuler för att minska den administrativa börda som tillämpningen av dessa nya regler skulle kunna innebära för små och medelstora företag.

VIKTIGA PUNKTER

Det omfattar endast anställningsvillkor för visstidsanställda, EU-länderna har egen beslutanderätt när det gäller lagstadgad social trygghet.

Det gäller visstidsanställda (inklusive säsongsarbetare), med undantag av personal inhyrd från personaluthyrningsföretag. Parterna har emellertid för avsikt att anta ett liknande avtal om uthyrning av arbetskraft.

Dessutom kan EU-länderna besluta att detta avtal inte ska gälla

• inledande yrkesutbildning och lärlingsutbildning,
• anställningskontrakt eller anställningsförhållanden som har ingåtts inom ramen för särskild offentlig eller offentligt finansierad utbildning, integrering och program för yrkesomskolning.

Principen om icke-diskriminering

I avtalet förbjuds arbetsgivare att behandla visstidsanställda mindre fördelaktigt än tillsvidareanställda enbart på grund av att de har en visstidsanställning, om detta inte motiveras på objektiva grunder.

Syftet med avtalet är att förbättra kvaliteten på visstidsarbete genom att säkerställa tillämpningen av principen om icke-diskriminering och att förhindra missbruk som uppstår vid tillämpningen av på varandra följande visstidsanställningskontrakt eller visstidsanställningsförhållanden.

Förhindra missbruk av visstidsarbete

För att förhindra missbruk som uppstår genom användandet av på varandra följande visstidsanställningskontrakt eller visstidsanställningsförhållanden, ska EU-länderna, efter samråd med arbetsmarknadens parter, införa en eller fler av följande åtgärder (med hänsyn till behoven i särskilda branscher och hos kategorier av arbetstagare):

• Bestämmelser om objektiva grunder för förnyad visstidsanställning.
• Bestämmelser om en övre sammanlagd tidsgräns för flera på varandra följande visstidsanställningar.
• Bestämmelser om hur många gånger en visstidsanställning får förnyas.

Utbildningsmöjligheter

Arbetsgivare bör i möjligaste mån underlätta för visstidsanställda att få tillgång till lämplig fortbildning för att öka deras yrkeskunnande, deras karriärmöjligheter och deras möjligheter till yrkesrörlighet.

Arbetstagarorgan

Visstidsanställda ska tas med vid beräkningen av om det finns så många anställda att arbetstagarorgan kan bildas.

Påföljder för överträdelser av arbetsgivare

EU-länderna ska fastställa de påföljder som ska tillämpas vid överträdelser av de nationella genomförandebestämmelserna.

Visstidsarbete och små och medelstora företag

När det gäller tillämpningen av direktivet på små och medelstora företag, har särskild hänsyn tagits till att förhindra att det medför administrativa, finansiella och juridiska begränsningar för dessa företag som skulle kunna hålla tillbaka deras utveckling. Enligt Europeiska kommissionen, hänvisar flera klausuler i avtalet till nationell lagstiftning, kollektivavtal eller praxis och/eller arbetsmarknadens parter när det gäller deras tillämpning, för att möjliggöra att särskild hänsyn tas till små och medelstora företags behov.

Tillämpning

Medlemsstaterna skulle sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 10 juli 2001 eller senast vid den tidpunkten försäkra sig om att arbetsmarknadens parter genom avtal hade vidtagit alla nödvändiga åtgärder. Om det var nödvändigt för att ta hänsyn till särskilda svårigheter eller till att genomförandet sker genom kollektivavtal kunde EU-länderna förfoga över ytterligare högst ett år. Dock måste kommissionen då underrättas om dessa omständigheter.

Genomförandet av detta direktiv kan inte rättfärdiga en sänkning av den allmänna skyddsnivån för de arbetstagare som omfattas av direktivet. EU-länderna får däremot införa bestämmelser som är förmånligare än de som föreskrivs i direktivet.

Rapporter

I två genomföranderapporter från kommissionens presenteras de nationella genomförandeåtgärderna för direktivet (se avsnittet Anknytande dokument nedan).

Dessa rapporter kompletteras av två studier (Genomföranderapport rörande direktiv 1999/70/EG om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien) (mars 2007) och Rapporter (sammanfattningar) om genomförandet av direktiv 1999/70/EG i Bulgarien och i Rumänien (2009).

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

Det har tillämpats sedan den 10 juli 1999. EU-länderna måste införliva det i sin nationella lagstiftning senast den 10 juli 2001.

BAKGRUND

Visstidsanställningskontrakt utgjorde grunden för ett förslag från kommissionen för ett rådsdirektiv. Europaparlamentet lämnade sitt yttrande om förslaget den 24 oktober 1990 (Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 295, 26.11.1990).

I brist på enighet i rådet, beslutade kommissionen att samråda med arbetsmarknadens partner i enlighet med artikel 3 i avtalet om socialpolitik. Under den första samrådsrundan, betonade arbetsmarknadens parter behovet av att bekämpa diskrimineringen av arbetstagare som påverkas av de nya flexibla anställningsformerna.

I slutet av den andra samrådsrundan, beslutade arbetsmarknadens parter att inleda förhandlingar inom detta område.

Parallellt med detta, den 19 juni 1996, slöt UNICE (nu BusinessEurope), CEEP och ETUC ett ramverksavtal om deltidsarbete, som genomfördes genom direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997. I ingressen till detta avtal, förklarade de avtalande parterna att de ämnade överväga behovet av liknande avtal rörande andra typer av flexibla arbetsformer. Den 18 mars 1999 slöt de ett ramverksavtal om visstidsarbete, vilket genomförs i detta direktiv.

Kommissionen ansåg att det var nödvändigt att upprätta ett balanserat och flexibelt ramverk som var kompatibelt med den fortsatta ökningen av visstidskontrakt samtidigt som man förhindrade ett missbruk av dessa.

Den 6 maj 1999 antog parlamentet en resolution angående kommissionens förslag där man uppmanade rådet att godkänna ramverksavtalet om visstidsanställning [ej publicerat i den officiella tidningen]. Dock beklagade parlamentet att avtalet bara omfattade på varandra följande anställningsförhållanden, att de regler som utformats för att förhindra det missbruk som uppstår vid på varandra följande visstidsanställningskontrakt inte innehöll några kvalitativa eller kvantitativa krav, samt att inga bestämmelser finns angående prioriterad tillgång till jobb som skapas eller för att arbetstagare ska ha tillgång till lämplig yrkesutbildning.

HUVUDDOKUMENT

Rådets direktiv 99/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (EUT L 175, 10.7.1999, s. 43-48).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS (EGT L 14, 20.01.1998, s. 9–14).

Fortlöpande ändringar av direktiv 97/81/EG har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har enbart dokumentationsvärde.

Arbetsdokument från kommissionen – nationella genomförandebestämmelser för direktiv 1999/70/EG (EU-15) (SEK(2006) 1074 slutlig, 11.8.2006).

Arbetsdokument från kommissionen – nationella genomförandebestämmelser för direktiv 1999/70/EG (EU-10) (SEK(2008) 2485 slutlig, 17.9.2008).

Senast ändrat 04.12.2016