RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Lettland

Arkiv

1) HÄNVISNINGAR

Kommissionens yttrande [KOM(97) 2005 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(1998) 704 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(1999) 506 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(2000) 706 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001) 1749 - ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002) 1405 - ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].
Rapport från kommissionen [KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2002) 1203 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1997 bedömde kommissionen att det var nödvändigt att genomföra ytterligare sociala reformer, avsevärt förbättra det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet och förstärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Kommissionen bekräftade även att Lettland måste fortsätta arbetet med att anpassa sin lagstiftning till EU:s krav inom områden som hälsa och säkerhet, arbetsrätt och lika möjligheter samt fortsätta att utveckla de strukturer som krävs för att tillämpa lagstiftningen effektivt. Kommissionens slutsats var att Lettland på medellång sikt borde kunna uppfylla de förpliktelser som ett EU-medlemskap innebär, förutsatt att insatserna fortsätter.

I rapporten från november 1998 bekräftades denna första bedömning och Lettland uppmanades att fortsätta med de sociala reformerna och förbättra det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet. När det gäller arbetsmiljö hade framstegen varit få och ansträngningarna måste därför intensifieras. På det institutionella planet måste Lettland fortsätta att förstärka arbetsmarknadsmyndigheten och yrkesinspektionen.

I rapporten från oktober 1999 noterades att Lettland gjort framsteg när det gäller att uppfylla EU:s krav. När det gäller områdena arbetsmiljö, jämställdhet och kollektiva tvåpartsförhandlingar var dock kraven långt ifrån uppfyllda.

I rapporterna från november 2001 och oktober 2002 redovisades betydande framsteg inom områdena arbetsrätt och jämställdhet.
Enligt rapporten från 2003 fullgör Lettland de väsentliga åtagandena och kraven från anslutningsförhandlingarna i fråga om arbetsrätt, jämställdhet, arbetsmiljö, dialog mellan arbetsmarknadens parter, sysselsättningspolitik, kamp mot social utslagning samt social trygghet. Efter anslutningen torde Lettland också kunna genomföra gemenskapens regler på dessa områden. Vidare uppfyller Lettland delvis EU:s krav i fråga om folkhälsa, Europeiska socialfonden och kampen mot diskriminering, men bör göra några ytterligare ansträngningar.
Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

Förutom särskilda åtgärdsprogram för bl.a. folkhälsa och Europeiska socialfonden, omfattar regelverket på det sociala området bestämmelser om arbetsmiljö, arbetsrätt och arbetsvillkor, lika möjligheter för kvinnor och män, samordning av sociala trygghetssystem för migrerande arbetstagare samt tobaksprodukter.

På alla dessa områden fastställs i EU:s social- och arbetsrättslagstiftning minimikrav, som kompletteras med skyddsklausuler för medlemsländer som har mer långtgående bestämmelser.

Dessutom innehåller artiklarna 138 och 139 i fördraget (f.d. artiklarna 118a och 118b) bestämmelser om samråd mellan arbetsmarknadens parter och social dialog på EU-nivå.

UTVÄRDERING

Arbetslösheten i Lettland sjönk från 14,2 % 2000 till 13,1 % 2001. Enligt rapporten från oktober 2003 bidrog den höga tillväxten till att minska arbetslösheten från 12,8 % i december 2001 till 11,6 % i december 2002.

I april 1999 antogs en strategi för sysselsättningen med en rad åtgärder, bland annat en nationell sysselsättningsplan som antogs i februari 2000. Dessutom inrättades ett nätverk av 27 regionalkontor för att förstärka den nationella arbetsmarknadsmyndighetens kapacitet. Lettland och kommissionen inledde 2001 en undersökning om en samordning av sysselsättningspolitiska prioriteringar. I 2003 års rapport uppmanar kommissionen Lettland att omsätta slutsatserna från den gemensamma utvärderingen av sysselsättningspolitiken i praktiken, särskilt när det gäller systemen för utbildning och livslångt lärande. Lettland bör också särskilt se till att skatte- och socialbidragssystemen gynnar skapandet av arbetstillfällen, uppmuntrar till arbete och främjar integrationen av etniska minoriteter.

Lettland har tagit hänsyn till EU:s ramdirektiv i den rättsliga ram som man upprättade på arbetsmiljöområdet 1993. Yrkesinspektionen uppfyller Internationella arbetsorganisationens kriterier för oberoende. I december 1998 antogs ett regelverk för analys och registrering av arbetsolyckor. Bestämmelser om varselmärkning och signaler trädde dessutom i kraft i januari följande år. I rapporten från november 2000 konstaterar kommissionen att anpassningen inom detta område har fortsatt.
I januari 2002 trädde arbetarskyddslagen i kraft, som införlivar ramdirektivet om arbetsmiljö. En månad senare antogs den nya yrkesinspektionslagen.

Enligt 2003 års rapport har lagstiftningen om arbetsmiljö i allt väsentligt genomförts, utom när det gäller kemiska agens på arbetsplatsen. Lettland har övergångsregler på tre områden, nämligen användning av arbetsutrustning (t.o.m. slutet av juni 2004), arbetsplatser samt utrustning med bildskärm (t.o.m. slutet av december 2004). Dessutom bör den nationella yrkesinspektionen få mer resurser i form av personal, löneanslag, utbildning och tekniska anläggningar.

folkhälsoområdet har de ändringar som gjorts av den lettiska lagstiftningen inneburit att denna anpassats efter kraven i EU:s regelverk när det gäller gränsvärden för tjära i cigaretter och märkning av tobaksprodukter. 2001 antogs en strategi för folkhälsa. Den lettiska befolkningens hälsonivå ligger fortfarande under genomsnittet i EU. I rapporten från 2002 konstateras att anslagen till folkhälsa måste ökas väsentligt. I rapporten från 2003 upprepas dessa konstateranden, och Lettland uppmanas att fullfölja genomförandet av reglerna om tobak och överförbara sjukdomar.

När det gäller lika möjligheter har Lettland försökt främja införandet av jämställdhetsbegreppet sedan oktober 2001. I mars 2002 antogs en handlingsplan för detta arbete. Lettland har genomfört en stor del av gemenskapsreglerna på jämställdhetsområdet. Vissa juridiska anpassningar återstår dock att genomföra. t.ex. avskaffandet av förbudet för kvinnor att arbeta nattskift.

I rapporten från 2002 konstateras att Lettland tyvärr fortfarande främst använder trepartsmodellen i dialogen mellan arbetsmarknadens parter. I sin rapport från 2003 påminner kommissionen om att tvåpartsdialogen bör främjas och att det bör bli enklare att ingå kollektivavtal.

I 2003 års rapport redovisas genomförandet av gemenskapens regler om arbetsrätt. Några smärre brister kvarstår i fråga om kollektiva uppsägningar, schemaläggning av arbetstid, ungdomars arbete och sjömäns arbetstid. Genomförandet av EU:s regler om arbetstagarrepresentation i Europabolag och om information till och samråd med arbetstagare ska enligt planerna ske efter anslutningen.

Under 2004 torde kommissionen och Lettland färdigställa ett gemensamt memorandum om social integration där de viktigaste politiska insatserna på detta område skisseras. På nationell nivå bör en integrerad strategi och en handlingsplan för social integration utformas på denna grund.

När det gäller Europeiska socialfonden (ESF) antogs den nationella förordningen om ansvarsfördelning och uppgifter för olika organ i september 2003. I rapporten från 2003 påminns Lettland om att man bör påskynda förberedelserna inför deltagandet i den transnationella verksamheten inom initiativet Equal.

I rapporten från 2003 erinras om att Lettland har infört bestämmelser om bekämpning av diskriminering i sin nya arbetsrättsliga lagstiftning, men att viktiga brister kvarstår. Det finns arbete kvar att utföra med att främja den ryska minoritetens integration och att se till att tillämpningen av språklagstiftningen följer principerna om allmänintresse och proportionalitet.

Denna sammanfattning tjänar endast som information. Avsikten är inte att tolka eller ersätta rättsakten.

Senast ändrat den 09.01.2004
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början