EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Sjöfartssektorn: ny översyn av social- och arbetsmarknadslagstiftningen

Europeiska kommissionen försöker göra sjöfartssektorn i EU mer lockande för arbetstagarna utan att det skadar sektorns konkurrenskraft. Kommissionen går igenom den gällande EU-lagstiftningen för att kartlägga de undantag eller avvikelser som berör sjöanställda och avgöra i vilken utsträckning det är nödvändigt att vidta åtgärder. Kommissionen har inlett den första fasen i samrådet med arbetsmarknadens parter om den möjliga inriktningen av en gemenskapsåtgärd.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 10 oktober 2007 om en ny översyn av social- och arbetsmarknadslagstiftningen för fler och bättre arbetstillfällen inom sjöfartssektorn i EU (första fasen i samrådet med arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå i enlighet med artikel 138.2 i EG-fördraget) [KOM(2007) 591 slutlig - Ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

Utvecklingen av sjöfartssektorn påverkas för närvarande av den snabba globaliseringen. En mängd internationella konventioner och standarder har utarbetats för sektorn.

Europeiska unionen (EU) stöder aktivt ansträngningarna och initiativen för att förbättra det internationella regelverket, t.ex. Internationella arbetsorganisationens (ILO) (EN) (ES) (FR) konventioner om arbete till sjöss (EN) (ES) (FR) från 2006 och om arbete inom fiskerisektorn (EN) (ES) (FR) från 2007.

Kommissionen försöker främja ratificeringen (som godkänts genom rådets beslut 2007/431/EG) och tillämpningen av dessa internationella standarder, som kan komplettera EU:s interna och externa politik.

EU:s lagstiftning om social trygghet

EU-lagstiftningen om social trygghet innehåller ett antal undantag eller avvikelser som rör sjöanställda. Följande fyra situationer kan urskiljas:

  • Full täckning (inga särskilda bestämmelser i de allmänna rättsakterna).
  • Särskild lagstiftning eller allmänna rättsakter med särskilda bestämmelser.
  • Möjlighet för medlemsländerna att införa undantag i sin nationella lagstiftning när de genomför direktiven. Detta gäller direktiven 2002/74/EG, 94/45/EG och 2002/14/EG.
  • Undantag från tillämpningsområdet. Detta gäller direktiven 98/59/EG, 2001/23/EG och 96/71/EG.

Direktiven i det två sistnämnda kategorierna analyseras närmare i meddelandet. Kommissionen drar slutsatsen att vissa undantag ibland är obefogade, i den mån de inte medför att särskilda lösningar tillämpas som är bättre anpassade till arbetstagarnas konkreta situation. När det finns särskilda skäl för att behålla befintliga undantag eller avvikelser, bör det undersökas om särskild EU-lagstiftning för sektorn vore en bättre lösning. EU-lagstiftningen bör i så fall garantera att sjöanställda får samma skyddsnivå som övriga anställda som omfattas av det allmänna direktivet. Vidare är det i så fall nödvändigt att gå igenom de särskilda rättsliga förhållandena i medlemsländerna för att förvissa sig om att sjöanställda garanteras en lämplig skyddsnivå. Det bör undersökas om EU-lagstiftning vore lämpligare särskilt när det gäller villkorade undantag som innebär att medlemsländerna är skyldiga att fastställa mer specifika bestämmelser eller alternativa garantier som ger ett likvärdigt skydd.

Hälsa och säkerhet

I EU-lagstiftningen garanteras sjöanställda i allmänhet samma skyddsnivå vad gäller hälsa och säkerhet som anställda i andra sektorer. De allmänna direktiven kompletteras dessutom av särskilda direktiv för sektorn, t.ex. direktivet om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbete ombord på fiskefartyg. Det direktivet gäller endast fiskefartyg med en längd på minst 15 meter. Kommissionen lägger därför betoningen på att utarbeta icke tvingande verktyg (god praxis) som syftar till att förbättra det praktiska genomförandet av den befintliga EU-lagstiftningen om skydd av säkerhet och hälsa för sjömän på små fiskefartyg.

Fri rörlighet för arbetstagare och social trygghet

I enlighet med rättspraxis ska EG-fördragets bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare tillämpas även på sjötransporter. När det gäller samordningen av de sociala trygghetssystemen föreskrivs i EU-lagstiftningen att arbetstagare och deras familjemedlemmar inte ska förlora sitt socialförsäkringsskydd när de flyttar inom EU. Bestämmelserna gäller också arbetstagare från länder utanför EU, men som är lagligen bosatta i EU och inte befinner sig i en situation som i alla avseenden är begränsad till en enda medlemsstat.

Betydelsen av dialogen mellan arbetsmarknadens parter

Arbetsmarknadens parter har regelbundet tagit upp frågor som kan förbättra säkerheten och välbefinnandet ombord och har bidragit till att ge EU en stark position i internationella organ. De förhandlar för närvarande om ett europeiskt avtal om införlivande av relevanta bestämmelser i ILO-konventionen om arbete till sjöss. Samma metod skulle kunna användas för att främja tillämpningen av den nya ILO-konventionen om arbete inom fiskerisektorn.

Kommissionen uppmanar arbetsmarknadens parter inom havsfiskesektorn att under det pågående samrådet uttala sig om de frågor som behandlas i meddelandet.

Bakgrund

I sina strategiska mål för 2005-2009 angav kommissionen att det finns behov av att utforma en heltäckande sjöfartspolitik. Det pågående samrådet har inletts som en följd av grönboken om den framtida havspolitiken från 2006. Det var grönboken som gav upphov till diskussionen om huruvida sjöfartssektorn bör undantas från vissa delar av EU:s social- och arbetsmarknadslagstiftning.

Senast ändrat den 21.12.2007

Top