RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Arbetsmiljöstrategi för gemenskapen (2002-2006)

Arkiv

Denna strategi ska underlätta tillämpningen av den gällande arbetsmiljölagstiftningen och ge nya impulser för perioden i fråga. Den grundar sig på en genomgång av situationen, som ger kommissionen anledning att påminna om de tre krav som bör vara uppfyllda för att en trygg och sund arbetsmiljö ska kunna säkras: ett förstärkt riskförebyggande arbete, förbättrad tillämpning av gällande rätt och införande av en övergripande syn på trivsel på arbetsplatsen. För att dessa villkor ska kunna uppfyllas föreslås i strategin tre övergripande åtgärder: anpassning av den rättsliga ramen, stöd till "progressiva åtgärder" (utarbetande av de bästa lösningarna, social dialog, företagens sociala ansvar) samt integration av arbetsmiljöaspekter i EU:s övriga politik.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen av den 11 mars 2002 om en ny arbetsmiljöstrategi för gemenskapen (2002-2006) [KOM(2002) 118 - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

SAMMANFATTNING

1. Europeiska rådet betonade vid mötet i Lissabon att EU befinner sig i övergången mot en kunskapsekonomi kännetecknad av djupgående förändringar som påverkar den förvärvsarbetande befolkningens sammansättning, anställningsformerna och riskerna på arbetsplatsen. En analys av dessa utvecklingstendenser gör det lättare att ringa in de problem som arbetsmiljöstrategin bör bidra till att lösa.

FÖLJA FÖRÄNDRINGARNA I ARBETSLIVET

Den förvärvsarbetande befolkningens utveckling: fler kvinnor och äldre

2. Den förvärvsarbetande befolkningens utveckling kräver ett övergripande synsätt på arbetskvalitet, där hänsyn tas till olika åldersgruppers speciella situation och till könsaspekten.

3. Den ständiga ökningen av andelen kvinnor som arbetar medför vissa specifika krav: kvinnor drabbas av andra arbetsrelaterade sjukdomar än män och råkar ut för andra typer av olycksfall i arbetet. Könsskillnaderna bör på ett bättre sätt införlivas i lagstiftningen. Insatser bör därför göras när det gäller arbetsplatsernas ergonomi och beaktandet av fysiska och psykiska olikheter vid organisationen av arbetet.

4. På samma sätt råkar äldre förvärvsarbetande (över 50 år) ut för allvarligare olycksfall i arbetet med en högre dödlighet, eftersom de är överrepresenterade i mer riskabla manuella yrken inom industrisektorn.

Diversifiering av anställningsformerna

5. Det faktum att det blir allt vanligare med tillfälliga anställningsavtal och atypiska arbetstider (skift- eller nattarbete) innebär ökade risker för arbetstagarna. De är ofta dåligt utbildade, saknar ibland motivation på grund av sina otrygga anställningsavtal och lider av psykosomatiska förändringar till följd av arbetstiderna. Slutligen ger nya anställningsformer, t.ex. distansarbete, upphov till nya problemställningar som man måste ta större hänsyn till.

Förändrade risker

6. Förändringarna i arbetets organisation (resultatkrav och större flexibilitet) har en djupgående inverkan på hälsan i arbetet, eller mer allmänt, på trivseln på arbetsplatsen. Man kan konstatera att stress, depressioner, våld, trakasserier och hot på arbetsplatsen ökar kraftigt och redan 1999 svarade för 18 % av de arbetsrelaterade hälsoproblemen. Strategierna för förebyggande av dessa nya sociala risker bör även omfatta hur beroende, särskilt alkoholberoende och läkemedelsberoende, påverkar antalet olycksfall.

TRE OEFTERGIVLIGA KRAV FÖR EN GOD ARBETSMILJÖ

En övergripande syn på trivsel på arbetsplatsen

7. EU:s arbetsmiljöpolitik bör främja verklig trivsel på arbetsplatsen, i fysiskt såväl som i psykiskt och socialt hänseende, som inte visar sig enbart som frånvaro av olycksfall i arbetet eller arbetsrelaterade sjukdomar. För att detta mål ska kunna nås måste flera kompletterande åtgärder vidtas:

  • En fortlöpande minskning av olycksfall och arbetsrelaterade sjukdomar (castellanodeutschenglishfrançais) (kvantifierade mål bör övervägas, för hela EU och för medlemsländerna).
  • Förebyggande av sociala risker (stress, trakasserier på arbetsplatsen, depression, oro och beroenden).
  • Förstärkt förebyggande av arbetsrelaterade sjukdomar, särskilt sjukdomar som beror på asbest (castellanodeutschenglishfrançais) samt hörselskador och muskel- och skelettsjukdomar.
  • Ökad hänsyn till befolkningsutvecklingen när det gäller risker, olycksfall och arbetsrelaterade sjukdomar (åldrande arbetskraft och skydd för ungdomar i arbetet (castellanodeutschenglishfrançais)).
  • Integration av könsaspekten i riskbedömningen, i det förebyggande arbetet och i kompensationsåtgärderna.
  • Ökad hänsyn till förändringar när det gäller anställningsformer och arbetsorganisation (tillfälligt och atypiskt arbete (castellanodeutschenglishfrançais)).
  • Integration av de särskilda problemen för små och medelstora företag, mikroföretag och egenföretagare.

Ett verkligt förebyggande arbete

8. För bättre kunskaper om risker krävs följande:

  • Utbildning och yrkesutbildning (information i skolan för att öka medvetenheten, undervisning på yrkesinriktade linjer och inom ramen för fortbildningen).
  • Öka medvetandet hos arbetsgivarna om hur viktigt det är att skapa en arbetsmiljö som kan kontrolleras.
  • Föregripande av nya och ökade risker till följd av såväl den tekniska som den sociala utvecklingen (inrättande av ett "riskcentrum" vid Europeiska arbetsmiljöbyrån).

Europeiska arbetsmiljöbyrån bör ha en drivande roll både i det förebyggande arbetet och när det gäller att öka medvetenheten.

Bättre tillämpning av nuvarande lagstiftning

9. För att arbetsmiljön ska kunna förbättras måste EU-rätten tillämpas effektivt. För att lättare åstadkomma detta kommer kommissionen i samråd med arbetsmarknadens parter att utarbeta riktlinjer för tillämpning av direktiven, med beaktande av skillnaderna mellan olika verksamhetssektorer och företag. Kommissionen kommer också att vidta åtgärder som genom ett nära samarbete mellan nationella myndigheter ska främja ett korrekt och likformigt genomförande av direktiven. På så vis ska utformning av gemensamma mål för inspektion och av gemensamma metoder för utvärdering av nationella inspektionssystem uppmuntras. De kontroller som inspektionstjänsterna utför bör utmynna i enhetliga sanktioner som på samma gång är avskräckande, proportionerliga och effektiva.

EN ÖVERGRIPANDE METOD DÄR RÄTTSLIGA INSTRUMENT OCH PARTNERSKAP KOMBINERAS

10. För att främja en god arbetsmiljö med hänsyn till de tre ovannämnda aspekterna krävs en övergripande metodik som bygger på alla instrument som finns tillgängliga.

Anpassa den rättsliga och institutionella ramen:

  • Anpassning av gällande direktiv till utvecklingen när det gäller vetenskapliga rön och tekniska framsteg.
  • Analys av nationella rapporter om tillämpningen av direktiven för att identifiera de svårigheter olika aktörer stöter på vid det praktiska genomförandet av lagstiftningen.
  • Nya bestämmelser som innebär en utvidgning av tillämpningsområdet för direktivet om cancerogena ämnen (castellanodeutschenglishfrançais), upprättande av en rättslig ram för arbetsplatsens ergonomi, ett meddelande om muskel- och skelettbesvär och ny lagstiftning om nya risker (t.ex. psykiska trakasserier och våld på arbetsplatsen).
  • Rationalisering av den rättsliga ramen: kodifiering av gällande direktiv och utarbetande av en enda genomföranderapport i stället för de specifika rapporter som föreskrivs i de olika direktiven.
  • Sammanslagning av Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor ( (DE) (EN) (ES) (FR) (DE) (EN) (ES) (FR) (DE) (EN) (ES) (FR) (DE) (EN) (ES) (FR)) och Ständiga kommittén för driftssäkerhet och hälsoskydd i stenkolsgruvor och övrig utvinningsindustri (inrättades år 1957).

Stöd till progressiva åtgärder:

  • Genom att göra jämförande analyser och kartlägga de bästa lösningarna bör man kunna

    - främja framsteg i samma riktning i medlemsländerna genom att fastställa mål på nationell nivå för att minska olycksfallen, arbetsrelaterade sjukdomarna och antalet arbetsdagar som förloras på grund av dessa olycksfall och sjukdomar,
    - bättre ringa in nya företeelser, t.ex. stressrelaterade besvär och sjukdomar, liksom muskel- och skelettbesvär,
    - öka kunskaperna och följa upp de ekonomiska och sociala kostnaderna för olycksfall i arbetet och arbetsrelaterade sjukdomar.
  • Frivilliga överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter.

Den sociala dialogen och de insatser som arbetsmarknadens parter gör på branschövergripande och branschspecifik nivå är goda hjälpmedel, eftersom de gör det möjligt att behandla bransch- och yrkesspecifika risker och problem. Därigenom kan man ofta utarbeta de bästa lösningarna, regler för god praxis eller till och med ramavtal.

  • Företagens sociala ansvar och konkurrenskraften

Många företag har infört ett krav på en trygg och sund arbetsmiljö som ett viktigt kriterium när de väljer underleverantörer och saluför sina produkter. Krav på en hälsosam arbetsmiljö infogas allt oftare i frivilliga initiativ för certifiering och märkning. En sund arbetsmiljö ingår i ett övergripande arbete för kvalitetssäkring som förbättrar resultaten och konkurrenskraften. Sambandet mellan hälsa och säkerhet i arbetet och konkurrenskraften är inte enbart en fråga om vad det kostar att följa normerna. Frånvaron av en strategi visar sig i form av förlorad produktionskapacitet, vilket medför mycket större kostnader.

  • Ekonomiska incitament

Om företagens försäkringspremier påverkas av olycksfallsfrekvensen får man ett verkligt ekonomiskt incitament. Sådana lösningar förtjänar att tillämpas mer systematiskt.

Integration av arbetsmiljöaspekter i EU:s övriga politik

11. En ökad trivsel på arbetsplatsen kan inte förverkligas endast genom arbetsmiljöpolitiken. Arbetet är nära knutet till andra EU-strategier, t.ex. sysselsättningspolitiken, folkhälsostrategin, saluföring av arbetsutrustning och kemiska produkter, men även övrig skyddsinriktad politik som bygger på förebyggande åtgärder (transport, fiske, miljö).

ARBETSMILJÖFRÅGORNAS INTERNATIONELLA DIMENSION

Förbereda utvidgningen

12. Om man skall kunna garantera att EU:s regelverk tillämpas i praktiken måste följande åtgärder vidtas:

  • Förstärkning av programmen för tekniskt stöd och av erfarenhetsutbytet genom partnerskaps- och vänortsarrangemang.
  • Förstärkning av den sociala dialogen.
  • Ökad insamling och analys av uppgifter om olycksfall i arbetet och arbetsrelaterade sjukdomar.

Utveckla det internationella samarbetet

13. Kommissionens arbete måste knytas till den verksamhet som bedrivs av internationella organisationer (WHO och ILO), särskilt när det gäller kampen mot barnarbete och läkemedels- och alkoholberoendets effekter på arbetsmiljön.

Inom ramen för rådets arbete har denna samordning gjort det möjligt att vid Internationella arbetskonferensen anta en konvention och en rekommendation om arbetstagarnas hälsa och säkerhet i gruvor och i jordbruket, ett protokoll och en rekommendation om registrering och anmälan av olycksfall i arbetet och arbetsrelaterade sjukdomar, inbegripet en översyn av förteckningen över arbetsrelaterade sjukdomar, och slutligen en resolution om säkerhet och hälsa i arbetet.

Samarbete med tredje land, särskilt länderna i Medelhavsområdet, Asean (Sydostasiatiska nationers förbund), Nafta (Nordamerikanska frihandelsavtalet) och Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) är viktigt för att se till att miniminormer respekteras.

Det samarbete och erfarenhetsutbyte i arbetsmiljöfrågor som inletts med USA inom ramen för den transatlantiska pakten bör fördjupas.

BAKGRUND

14. Denna strategi utgör en uppföljning av 1995 års meddelande från kommissionen om ett gemenskapsprogram på arbetsmiljöområdet (1996-2000) ( (DE) (EN) (ES) (FR) (DE) (EN) (ES) (FR) (DE) (EN) (ES) (FR) (DE) (EN) (ES) (FR)).

Vid den tiden lades tyngdpunkten på följande huvudfrågor:

  • Inledning av arbetet vid Europeiska arbetsmiljöbyrån i Bilbao.
  • Ett korrekt införlivande av de olika direktiven samt deras praktiska tillämpning (utvärderingsrapporter, yrkesinspektion).
  • Införande av ett säkerhetstänkande i företagen.
  • Utveckling av kopplingen till anställbarhet (kvaliteten hos det arbete de anställda utför beror i hög grad på deras arbetsförhållanden).

Rättsaktens nyckelsiffror

  • Under 1998 omkom 5 500 arbetstagare till följd av olycksfall i arbetet, och 4,8 miljoner olycksfall medförde arbetsoförmåga under mer än tre dagar. Jämfört med 1994 minskade antalet olycksfall i arbetet med nära 10 %.
  • Inom fiske, jordbruk, byggnadsarbete, hälso- och sjukvård samt socialt arbete ligger frekvensen av olycksfall 30 % över genomsnittet.
  • Inom utvinningsindustri, tillverkningsindustri, hotell och restaurang och transporter överstiger frekvensen genomsnittet med 15 %.
Senast ändrat den 08.03.2004
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början