RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Arbetstidens förläggning: grunddirektiv

I direktivet fastställs minimikraven för säkerhet och hälsa vid förläggningen av arbetstiden. Dessa gäller bland annat dygnsvila, raster, veckovila, årlig semester samt vissa former av nattarbete och skiftarbete. För sektorer som vägtransporter, arbete till sjöss och civil luftfart finns särskilda bestämmelser.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden.

SAMMANFATTNING

Det här direktivet är en uppdatering av det gamla grunddirektivet, nämligen rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/34/EG av den 22 juni 2000. Syftet med uppdateringen är att göra gemenskapslagstiftningen tydlig och öppen. Genom direktivet vill man skapa en jämvikt mellan den huvudsakliga målsättningen, som är att trygga arbetstagarnas hälsa och säkerhet, å ena sidan och behoven i den moderna europeiska ekonomin å andra sidan.

Arbetstidens förläggning

Med arbetstid * avses all tid i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis då arbetstagaren är på arbetet eller står till arbetsgivarens förfogande samt därvid utför aktiviteter eller uppgifter.

Medlemsstaterna bör vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att arbetstagarna får

  • minst elva timmars sammanhängande ledighet * per 24-timmarsperiod,
  • en rast om arbetsdagen är längre än sex timmar,
  • minst 24 timmars sammanhängande ledighet utöver elva timmars dygnsvila under varje sjudagarsperiod,
  • en genomsnittlig arbetstid som – inklusive övertid – inte överstiger 48 timmar under varje sjudagarsperiod,
  • betald semester om minst fyra veckor per år.

För att räkna ut genomsnitten per vecka får medlemsstaterna använda följande beräkningsperioder:

  • Högst fjorton dagar för veckovila.
  • Högst fyra månader för begränsning av veckoarbetstiden.
  • Beräkningsperioden för nattarbetets längd fastställs i samråd med eller av arbetsmarknadens parter, om detta överlåtits åt dem i kollektivavtal.

Nattarbete * är ett särfall, eftersom arbetstiden inte får överstiga ett genomsnitt av åtta timmar under en 24-timmarsperiod. Nattarbete som innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning regleras genom nationell lagstiftning eller praxis, eller genom kollektivavtal.

Nattarbetande * måste ha ett hälso- och säkerhetsskydd som är anpassat till deras arbetsuppgifter. De har rätt till en kostnadsfri hälsoundersökning innan de börjar nattarbeta och därefter till regelbundna hälsoundersökningar. Om hälsoproblem konstateras ska arbetstagaren alltid omplaceras till dagarbete, om det är möjligt. En arbetsgivare som organiserar arbetet enligt en viss rytm måste ta hänsyn till den allmänna principen om att anpassa arbetet till arbetstagaren, särskilt i syfte att lindra effekterna av monotona arbetsuppgifter och arbete i ett i förväg fastställt tempo. Arbetsgivare som regelbundet sysselsätter nattarbetande ska anmäla detta till de behöriga arbetsmiljömyndigheterna.

Det är möjligt att avvika från principerna ovan genom kollektivavtal eller i samråd med arbetsmarknadens parter. Avvikelser är möjliga i följande fall:

  • Med iakttagande av de allmänna principerna för skydd av arbetstagarnas hälsa och säkerhet när arbetstidens längd inte mäts eller bestäms i förväg av arbetstagarna själva.
  • I fråga om verksamhet då det föreligger långt avstånd mellan arbetstagarens bostad och arbetsplats.
  • I fråga om säkerhets- och övervakningsarbeten som kräver permanent närvaro för att skydda egendom eller personer.
  • I fråga om arbeten som inte kan avbrytas, till exempel sjukhusvård, jordbruk eller press- och informationstjänster.
  • På områden inom vilka det förekommer förutsägbara arbetstoppar, särskilt jordbruk, turism och posttjänster, samt i fråga om personer som arbetar inom järnvägstransport.
  • Under förutsättning att det finns möjlighet till kompensationsledigt
    • i enlighet med de kriterier som anges i direktivet, till exempel arbeten där servicen eller produktionen inte kan avbrytas,
    • genom kollektivavtal eller avtal mellan arbetsmarknadens parter.

Avvikelserna för de perioder som ska användas för beräkning av veckoarbetstiden får inte överskrida sex månader, eller om så bestämts i kollektivavtal, tolv månader.

En medlemsstat får tillåta en arbetsgivare att avvika från regeln om högst 48 veckoarbetstimmar förutsatt att arbetstagaren ger sitt samtycke. Arbetstagare som inte samtycker får inte missgynnas på grund av detta. Arbetsgivaren ska föra ett register över alla arbetstagare som samtyckt till att överskrida gränsen för antalet arbetstimmar och de behöriga myndigheterna ska ha tillgång till registret. De allmänna principerna för hälsa och säkerhet måste följas.

För vissa yrken och sektorer finns det särskilda bestämmelser:

  • Mobila arbetstagare * och offshorearbete: bestämmelserna om dygnsvila, raster, veckovila och nattarbete gäller inte mobila arbetstagare, men medlemsstaterna måste ändå garantera tillräcklig vila * i enlighet med direktivets riktlinjer. Beräkningsperioderna för arbetstagare som utför offshorearbete kan förlängas till tolv månader.
  • Arbetstagare ombord på fiskefartyg: bestämmelserna om dygnsvila, begränsning av veckoarbetstiden och nattarbete gäller inte arbetstagare ombord på en medlemsstats fiskefartyg, men den genomsnittliga veckoarbetstiden får inte överskrida 48 timmar under en beräkningsperiod på ett år. Det högsta tillåtna antalet arbetstimmar är 14 timmar per 24-timmarsperiod och 72 timmar per vecka. Viloperioden måste vara minst 17 timmar per dag eller 77 timmar per vecka. Det högsta eller lägsta antalet timmar på dessa två områden fastställs i nationella bestämmelser, kollektivavtal eller avtal med arbetsmarknadens parter. Senast 2009 kommer kommissionen att se över bestämmelserna på detta område.
  • Läkare under utbildning: en övergångsperiod på fem år gäller från och med den 1 augusti 2004. Under de första tre åren får veckoarbetstiden inte överstiga 58 timmar i genomsnitt. Under de följande två åren får detta tak inte överskrida 56 timmar i genomsnitt. Vissa medlemsstater kan beviljas ett sjätte övergångsår. I dessa fall får arbetstiden inte överskrida 52 timmar i genomsnitt per vecka. I slutet av övergångsperioden kommer taket att vara 48 timmar per vecka.

Vart femte år ska medlemsstaterna och kommissionen utarbeta en rapport om genomförandet av direktivet.

Rättsaktens nyckelbegrepp
  • Arbetstid: all tid i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis då arbetstagaren är på arbetet eller står till arbetsgivarens förfogande samt därvid utför aktiviteter eller uppgifter.
  • Viloperiod: varje period som inte är arbetstid.
  • Natt: varje period om minst sju timmar, bestämd enligt nationell lagstiftning, som omfattar perioden mellan midnatt och 05.00.
  • Nattarbetande: Varje arbetstagare som normalt utför minst tre timmar av sin arbetstid nattetid, och varje arbetstagare som troligen kommer att fullgöra en viss del av sin årsarbetstid nattetid. Hur stor denna del är bestäms av den berörda medlemsstaten
    • genom nationell lagstiftning efter samråd med arbetsmarknadens parter, eller
    • genom kollektivavtal eller avtal mellan arbetsmarknadens parter på nationell eller regional nivå.
  • Mobila arbetstagare: arbetstagare som är anställda som resande personal av företag som bedriver person- eller godstransport på väg, i luften eller via inre vattenvägar.
  • Offshorearbete: arbete som huvudsakligen utförs på eller från offshoreanläggningar (inklusive oljeborrplattformar) i direkt eller indirekt anslutning till prospektering, utvinning eller exploatering av mineraltillgångar, inbegripet kolväten, samt dykning i anslutning till sådan verksamhet, oavsett om dykningen utförs från en offshoreanläggning eller från ett fartyg.
  • Tillräcklig vila: att arbetstagarna har regelbundna viloperioder, vars längd anges i tidsenheter och som är tillräckligt långa och sammanhängande för att säkerställa att de inte på grund av trötthet eller ojämn arbetsrytm skadar sig själva, sina kolleger eller andra personer och att deras hälsa inte tar skada, vare sig på kort eller på lång sikt.

HÄNVISNINGAR

Rättsakt Dag för ikraftträdande Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna Europeiska unionens officiella tidning

Direktiv 2003/88/EG [antaget genom medbeslutande COD/2002/0131]

2.8.2004

-

EUT L 299,

18.11.2003, s. 9

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 24 mars 2010 – Översyn av arbetstidsdirektivet (första etappen i samrådet med arbetsmarknadens parter på EU-nivå enligt artikel 154 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) [KOM(2010) 106 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].
Arbetstidsdirektivet ska ses över med hänsyn till utvecklingen av arbetsförhållandena i Europeiska unionen. Det bör nämligen finnas större flexibilitet vid förläggningen av arbetstiden, särskilt i fråga om följande:

  • Fastställandet av arbetstiden. Kommissionen noterar att samtidigt som den genomsnittliga veckoarbetstiden minskar i Europa, finns det stora variationer inom olika sektorer och för enskilda arbetstagare som kan förhandla särskilda arbetstider med arbetsgivaren. Vid fastställandet av arbetstiden bör arbetstagarnas intresse och företagens konkurrenskraft beaktas.
  • Beräkning av jourtid, dvs. perioder då arbetstagaren är skyldig att befinna sig på arbetsplatsen utan att arbeta. Jourtider används särskilt inom hälso- och sjukvård och larmtjänster (polis och brandkår osv.).
  • Referensperiod till underlag för beräkning av maximal veckoarbetstid. En förlängning av denna period ger möjlighet att framför allt ta hänsyn till säsongvariationer i vissa företags produktion.
  • Planering av minimiperioder för dygns- och veckovila, samt frågan huruvida viloperioderna ska inträffa omedelbart eller senareläggas.

Kommissionen ska inleda ett samråd med de europeiska arbetsmarknadsparterna för att undersöka hur direktivet ska ses över.

Rapport från kommissionen av den 7 juli 2006 om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare som är inbegripna i transport av passagerare i reguljär stadstransporttjänst) [KOM(2006) 371 slutlig – Ej offentliggjord i EUT].

Rapport från kommissionen om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG på arbetstagare som utför offshorearbete [KOM(2006) 853 slutlig – inte offentliggjord i EUT]

Senast ändrat den 07.07.2010
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början