RSS
Alfabetisk lista

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Tillväxt och sysselsättning

Arkiv
Sysselsättning och socialpolitik

Lissabonstrategin lanserades 2000 och syftar till att göra EU till ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt, med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning fram till år 2010”. En avstämning efter halva tiden av Lissabonstrategin visar att resultatet som bäst är blandat. Produktivitets- och tillväxtklyftorna mellan Europa och dess ekonomiska partner har ökat ännu mer. Därtill kommer problemet med en åldrande befolkning.

Europeiska rådet beslutade därför att ge ny kraft åt Lissabonstrategin genom att skapa ett partnerskap för tillväxt och sysselsättning. Partnerskapets syfte fortsatte att vara knutet till en hållbar utveckling. För att nå dit måste dock EU inriktas mot ett mer begränsat antal prioriteringar. Om en starkare och hållbar tillväxt uppnås och fler arbetstillfällen av högre kvalitet skapas frigörs i själva verket de resurser som behövs för att förverkliga de mer allmänna ekonomiska, sociala och miljömässiga ambitionerna.

  • GÖRA EUROPA TILL EN MER LOCKANDE PLATS FÖR INVESTERARE
    Om tillväxten och sysselsättningen skall öka måste EU bli en mer lockande plats för investeringar. Eftersom de små och medelstora företagen står för ett stort bidrag till sysselsättningsskapandet och tillväxten bör EU först och främst undanröja hindren mot etableringen av små och medelstora företag och stimulera entreprenörsandan. Trots de framsteg som gjorts sedan Lissabonstrategin lanserades finns det fortfarande inte tillräckligt mycket tillgängligt riskkapital för att starta nya företag och dagens skatteregler ger inga incitament till att behålla vinster för att stärka det aktiekapitalet.
    • Att skapa öppna och konkurrenskraftiga marknader inom och utanför EU
      Konkurrens på den inre marknaden stimulerar produktiviteten och innovationer. EU:s konkurrenspolitik har en nyckelroll vid framväxten av konkurrenskraftiga marknader. Konkurrenspolitiken skall fullföljas både inom det utvidgade EU och på vissa marknader vars potential ännu inte är helt utvecklad. Konkurrenshinder måste undandröjas och statliga stöd riktas om mot innovation, forskning och utveckling samt riskkapital. Utanför EU skall handelspolitiken bidra till att europeiska företag får tillträde till marknader i tredjeland samtidigt som de följer regler om lojal konkurrens.
    • Att förbättra EU:s lagstiftning och den nationella lagstiftningen
      En förenklad lagstiftning stöder företagen, framför allt små och medelstora företag, eftersom onödiga administrativa rutiner avskaffas. Europeiska kommissionen och medlemsstaterna har redan lagt fram en rad initiativ för att minska de administrativa kostnaderna. Detta gynnar de europeiska företagens produktivitet och konkurrenskraft och stärker deras anpassningsförmåga, innovationer och möjligheter att skapa sysselsättning. Det blir också lättare att starta nya företag.
    • Att utvidga och förbättra den europeiska infrastrukturen
      Transportinvesteringarna måste motsvara de ekonomiska, sociala och miljörelaterade behoven i samhället. Modern infrastruktur är en viktig konkurrensfaktor för att locka företag eftersom den skapar bättre villkor för handel och rörlighet. Klimatförändringarna har också accentuerat behovet av mer hållbar rörlighet. Driftskompabilitet ger bland annat en bättre fördelning av trafiken till förmån för energimässigt mer miljövänliga, säkra och effektiva transportmedel. Samtidigt ger den nya tekniken effektivare transporter.
  • KUNSKAP OCH INNOVATION, TILLVÄXTFRÄMJANDE FAKTORER
    Kunskap och innovation är avgörande för tillväxt och produktivitet. Att öka produktiviteten är en mycket viktig faktor för Europa som i globalt hänseende konkurrerar mot billigare arbetskraft och goda naturresurser.
    • Att öka och förbättra investeringarna i forskning och utvecklingen
      Det är långt kvar innan EU:s mål på 3 procent av BNP, varav 1 procent från offentlig sektor och 2 procent från den privata, är uppfyllt. I detta sammanhang bidrar reformen av statliga stöd till att nystartade och innovativa företag får bättre tillgång till riskkapital och finansiering. Sjunde ramprogrammet för forskning syftar framför allt till att stödja investeringar inom centrala tekniska områden i den privata sektorn. Med en gemensam skattestrategi för forskning och utveckling skall dessutom företagen stimuleras att investera mer i forsknings- och utvecklingsverksamhet.
    • Tiedotus- ja viestintäteknologioiden innovoinnin ja omaksumisen helpottaminen
      Den europeiska industrins tekniska potential utnyttjas inte alltid fullt ut. Ett gemensamt europeiskt synsätt på problem inom forskning, regelverk och finansiering kan ge synergieffekter så att storskaliga projekt kan genomföras och samhällets krav bemötas på ett bättre sätt. Ekonomiska bidrag från den offentliga sektorn kan dessutom medverka till en hållbar utveckling av konkreta varor och tjänster samtidigt som den europeiska konkurrenskraften stärks internationellt. Galileoprojektet och mobiltelefonin är bra exempel på partnerskap.
    • Innovation för hållbar utveckling
      Medlemsstaterna har uppmanats att fastställa sysselsättningsnivåerna för 2008 och 2010 och vidta åtgärder för att genomföra sina nationella reformprogram. Med hjälp av de integrerade riktlinjerna för sysselsättning kan de välja de effektivaste instrumenten. Utmaningen består i att locka och i högre grad behålla människor på arbetsmarknaden. Ungdomar och äldre arbetstagare uppmärksammas särskilt. Även pensions- och sjukvårdssystemen måste reformeras så att de blir mer hållbara och den sociala tryggheten kan värnas.
    • Att bidra till skapandet av en stark och dynamisk industriell bas
      Den europeiska industrins tekniska potential utnyttjas inte alltid fullt ut. Ett gemensamt europeiskt synsätt på problem inom forskning, regelverk och finansiering kan ge synergieffekter så att storskaliga projekt kan genomföras och samhällets krav bemötas på ett bättre sätt. Ekonomiska bidrag från den offentliga sektorn kan dessutom medverka till en hållbar utveckling av konkreta varor och tjänster samtidigt som den europeiska konkurrenskraften stärks internationellt. Galileoprojektet och mobiltelefonin är bra exempel på partnerskap.
  • ATT SKAPA FLER OCH BÄTTRE ARBETSTILLFÄLLEN
    EU behöver fler och bättre arbetstillfällen. Den demografiska utvecklingen innebär ett hårt tryck på att resultat måste uppnås i fråga om sysselsättningen, vilket gör att ökad sysselsättning är både ekonomiskt och socialt nödvändigt.
    • Att locka fler personer till arbetsmarknaden och modernisera de sociala trygghetssystemen
      Medlemsstaterna har uppmanats att fastställa sysselsättningsnivåerna för 2008 och 2010 och vidta åtgärder för att genomföra sina nationella reformprogram. Med hjälp av de integrerade riktlinjerna för sysselsättning kan de välja de effektivaste instrumenten. Utmaningen består i att locka och i högre grad behålla människor på arbetsmarknaden. Ungdomar och äldre arbetstagare uppmärksammas särskilt. Även pensions- och sjukvårdssystemen måste reformeras så att de blir mer hållbara och den sociala tryggheten kan värnas.
    • Att förbättra arbetstagarnas och företagarnas anpassningsförmåga och öka flexibiliteten på arbetsmarknaderna
      Ekonomier i snabb omvandling kräver en högre grad av anpassning hos arbetstagarna som måste kunna utveckla sin kompetens för att motsvara kraven i branscher med stark tillväxt. En sådan flexibilitet bör dock åtföljas av social trygghet som även täcker perioder av förändring. De sociala trygghetssystemen måste moderniseras för att klara de nya utmaningarna. För att bättre möta marknadens krav måste hinder mot arbetskraftens rörlighet undanröjas.
    • Att investera mer i humankapital genom bättre utbildning och ökad kompetens
      Utbildning spelar en avgörande roll i en tillväxtekonomi eftersom den stöder tillväxt och sysselsättning genom att tillhandahålla högkvalificerad och anpassningsbar arbetskraft. Utbildning stärker också den sociala sammanhållningen och bidrar till ett aktivt medborgarskap. Allas tillgång till utbildning bör garanteras i hela det europeiska utbildningsväsendet och i ett livslångt lärande, samtidigt som vi skall nå världsklass fram till 2010.
    • EU:s sammanhållningspolitik 2007–2013 och strukturfondernas och Sammanhållningsfondens roll
      I gemenskapens strategiska riktlinjer anges prioriteringarna för sammanhållningspolitiken. I riktlinjerna fastställs de områden där sammanhållningspolitiken kan bidra till att Lissabonstrategins mål uppnås; här anges även de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning. Därmed kan de nationella programmen och projekten inom strukturfonderna och Sammanhållningsfonden riktas mot tillväxt, sysselsättning, innovation och kunskapsekonomi och på inrättandet av fysisk infrastruktur.

Se även

  • Mer information finns på Europeiska kommissionens webbplats (DE) (EN) (FR) om tillväxt och sysselsättning i samverkan för morgondagens Europa.
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början