EUROPA

SAMMANFATTNING

Jämställdhet mellan män och kvinnor är en grundläggande princip i EU-rätten. Den rör alla områden av det sociala livet, inklusive arbetslivet.

Jämställdhet i arbetslivet och i arbetsvillkoren

Direktivet förbjuder direkt eller indirekt * diskriminering mellan män och kvinnor när det gäller förhållandena för:

• rekrytering, tillträde till anställning och verksamhet för egenföretagare;
• upphörande av anställning;
• utbildning och befordran;
• medlemskap i en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation.

Utöver detta förbjuder fördraget om Europeiska unionens (EU) funktionssätt (artikel 157) könsdiskriminering som gäller ersättning för lika arbete eller arbete av lika värde. Denna princip gäller också de system för arbetsvärdering som används för att bestämma lön.

Olika behandling av män och kvinnor kan dock vara försvarbart på grund av den berörda yrkesverksamhetens natur, om de åtgärder som vidtas är berättigade och rimliga.

Medlemsstaterna ska uppmuntra arbetsgivare och yrkesutbildare att agera mot könsdiskriminering, och särskilt mot trakasserier och sexuella trakasserier *.

Jämställdhet i den sociala tryggheten

Män och kvinnor ska behandlas lika i företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet, i synnerhet när det rör:

• sådana förmåners räckvidd och villkoren för att ta del av dem;
• avgifter;
• beräkning av förmåner, däribland tilläggsförmåner och de villkor som avgör hur länge de ska kvarstå.

Principen gäller hela den förvärvsarbetande befolkningen, inklusive:

• egenföretagare. Medlemsstaterna får dock för denna kategori fastställa olikheter i behandlingen, i synnerhet när det rör pensionsålder;
• personer vars verksamhet avbrutits av sjukdom, barnafödande, olycksfall eller ofrivillig arbetslöshet;
• arbetssökande samt pensionerade eller invalidiserade arbetstagare och deras medförsäkrade.

Föräldraledighet

Vid moderskapsledighet, faderskapsledighet och/eller adoption har arbetstagarna rätt att:

• återgå till sitt arbete eller likvärdigt arbete, på villkor som inte är mindre gynnsamma;
• åtnjuta förbättringar i arbetsvillkoren som de skulle haft rätt till under sin bortavaro.

Tillvaratagande av rättigheter

Medlemsstaterna ska inrätta förfaranden för arbetstagare som utsatts för diskriminering, som förlikningsförfaranden eller rättsliga förfaranden. De ska också vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda arbetstagarna och deras representanter mot all ogynnsam behandling som är en reaktion på ett klagomål inom företaget eller ett rättsligt förfarande.

De ska också inrätta sanktionssystem, och möjlighet till gottgörelse eller kompensation i proportion till den skada som lidits.

Vid ett eventuellt rättsligt förfarande åligger bevisbördan den som är anklagad för diskriminering, som då är skyldig att bevisa att likabehandlingsprincipen inte har kränkts.

Främjande av likabehandling

Medlemsstaterna utnämner av organ för främjande, analys och kontroll av likabehandling, liksom att säkerställa övervakning av lagstiftningen och bistå personer som blivit diskriminerade.

Dessutom ska företagen främja principen om jämställdhet mellan könen, och förstärka den roll som spelas av arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer.