RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Utjämna löneskillnaderna mellan kvinnor och män

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor i EU består. Till stor del har de inget samband med objektiva kriterier. I ett EU som eftersträvar att vara modernt och konkurrenskraftigt, men påverkas av de demografiska förändringarna (som minskar den aktiva befolkningen), är utjämningen av löneskillnaderna inte en symbolfråga, utan en fråga av yttersta vikt. Mot denna bakgrund föreslår kommissionen, efter att ha analyserat orsakerna, ett antal åtgärder för att undanröja denna orättvisa och uppmanar alla berörda parter att engagera sig.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 18 juli 2007 -Utjämna löneskillnaderna mellan kvinnor och män [KOM(2007) 424 slutlig - Ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

Principen om lika lön för manliga och kvinnliga arbetstagare finns sedan 1957 inskriven i Romfördraget. I artikel 157 i EG-fördraget föreskrivs att medlemsländerna ska säkerställa att principen om lika lön för lika arbete eller likvärdigt arbete tillämpas. Minskade löneskillnader är för övrigt ett av målen för den europeiska strategin för tillväxt och sysselsättning.

I praktiken är situationen dock fortfarande problematisk. Som det betonas i färdplanen för jämställdhet har löneskillnaderna mellan kvinnor och män knappt minskat alls under de senaste tio åren trots de åtgärder som vidtagits och de medel som använts för ändamålet. Enligt officiella siffror tjänade kvinnorna i EU i genomsnitt 15 % mindre än männen under 2005, vilket är en förbättring med endast 2 procentenheter jämfört med 1995. Det är en mycket otillfredsställande utveckling mot bakgrund av den avsevärda ökningen av förvärvsfrekvensen bland kvinnor.

Orsakerna till löneskillnaderna har till största delen inget samband med objektiva faktorer. I alla medlemsländer lyckas kvinnorna bättre i skolan och är mer högutbildade. Det är därför oförklarligt att de inte lyckas få bättre villkor på arbetsmarknaden och att deras potential inte tillvaratas bättre än vad som för närvarande är fallet.

För att utjämna löneskillnaderna mellan kvinnor och män krävs åtgärder som ligger utanför Europeiska kommissionens befogenhetsområde. Därför måste alla berörda aktörer involveras, först och främst medlemsländerna och arbetsmarknadens parter, som har den huvudsakliga makten att fatta beslut och vidta åtgärder.

Ett invecklat och svårlöst problem

Löneskillnaderna är en invecklad fråga med många bakomliggande orsaker. Till viss del kan de förklaras av objektiva faktorer:

  • Individuella egenskaper (ålder, utbildningsnivå, yrkeserfarenhet).
  • Aspekter som rör arbetet (yrke, typ av anställning eller arbetsvillkor).
  • Aspekter som rör företaget (bransch, storlek).

Det förekommer också fall av uppenbar diskriminering där en kvinna får lägre lön än en manlig kollega för samma arbete.

Varken diskriminering eller de objektiva faktorerna räcker emellertid för att förklara varför problemet är så svårlöst.

Löneskillnaderna återspeglar även orättvisor på arbetsmarknaden som i första hand drabbar kvinnor. Som exempel kan nämnas följande:

  • Den horisontella segregeringen på arbetsmarknaden: kvinnorna arbetar inom betydligt färre branscher och yrken än männen och dessa branscher och yrken är mindre välavlönade och värderas lägre.
  • Den vertikala segregeringen på arbetsmarknaden: kvinnorna har huvudsakligen mindre välavlönade funktioner och har svårare att komma framåt i karriären (endast en tredjedel av alla högre tjänstemän i företagen i EU är kvinnor).
  • Traditioner och stereotypa könsroller: dessa påverkar bland annat valet av utbildning, hur yrken betraktas och klassificeras samt i vilken utsträckning man ger sig ut i arbetslivet.
  • Svårigheterna att förena privatliv och yrkesliv leder ofta till att kvinnor arbetar deltid och gör flera avbrott i karriären, vilket påverkar deras yrkesutveckling.

Av statistiken framgår att löneskillnaden ökar med åldern, utbildningsnivån och yrkeserfarenheten: löneskillnaden är över 30 % i åldersgruppen 50-59 år (jämfört med 7 % i åldersgruppen under 30 år), den är över 30 % hos dem som har universitets- eller högskoleutbildning, men endast 13 % hos arbetstagare som har slutat skolan efter högstadiet. Slutligen kan löneskillnaden vara så hög som 32 % hos arbetstagare som varit mer än trettio år i samma företag, medan den endast är 22 % hos arbetstagare som arbetat 1-5 år.

Utjämna löneskillnaderna mellan kvinnor och män

För att effektivt bidra till att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män föreslår kommissionen att följande åtgärder vidtas:

  • Den befintliga lagstiftningen bör tillämpas bättre, och bör kompletteras med åtgärder för att öka medvetenheten.
  • Man bör dra full nytta av den europeiska strategin för tillväxt och sysselsättning, bland annat de olika ekonomiska stöden från EU (strukturfonderna).
  • Arbetsgivarna bör uppmärksammas på kravet på lika lön, främst genom att man påtalar deras sociala ansvar.
  • Utbytet av god praxis på EU-nivå bör främjas genom att involvera arbetsmarknadens parter.

Bakgrund

Att utjämna löneskillnaderna mellan män och kvinnor är ett av de centrala målen för den europeiska jämställdhetspolitiken. Detta mål återspeglas i de flesta av de instrument som inrättats på europeisk nivå:

  • Färdplanen för jämställdhet (2006-2010).
  • Den europeiska strategin för tillväxt och sysselsättning.
  • EU:s jämställdhetspakt.
  • Strukturfonderna.
  • De årliga rapporter som kommissionen offentliggjort sedan 2004.
Rättsaktens nyckelbegrepp
  • Löneskillnad: löneskillnad är ett mått på den relativa skillnaden mellan kvinnors och mäns genomsnittliga bruttotimlön i ekonomin överlag. Det är en av de strukturindikatorer som används för att bevaka EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi.
Senast ändrat den 23.05.2011
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början