EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Lika möjligheter för personer med funktionshinder - En europeisk handlingsplan (2004-2010)

Kommissionen vill dra nytta av det genomslag handikappfrågorna fick under Europeiska handikappåret 2003 genom att använda resultaten och genomföra en flerårig handlingsplan. Målet med denna handlingsplan, som löper fram till 2010, är att få handikappfrågor att ingå som en självklar del i all relevant EU-politik samt att utforma konkreta åtgärder på avgörande områden som kan förbättra integrationen av funktionshindrade.

RÄTTSAKT

Kommissionens meddelande av den 30 oktober 2003, Lika möjligheter för personer med funktionshinder - En europeisk handlingsplan [KOM(2003) 650 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Den föreslagna handlingsplanen ska löpa mellan 2004 och 2010 och syftar till att få till stånd en hållbar och fungerande strategi för handikappfrågor i det utvidgade EU. Det finns tre mål som är centrala för handlingsplanen, nämligen att

  • se till att direktivet om likabehandling i arbetslivet tillämpas fullt ut,
  • integrera handikapperspektivet i all relevant EU-politik, och
  • förbättra tillgängligheten för alla.

POLITISK BAKGRUND

EU:s övergripande strategi: mål och medel

Att erkänna och skydda funktionshindrades rättigheter står således i centrum för EU:s åtgärder. Dessutom värnar stadgan om de grundläggande rättigheterna särskilt om de funktionshindrades rättigheter, och förslaget om att den ska införlivas i Lissabonfördraget är ett stort framsteg.

Enligt kommissionens meddelande "För ett Europa fritt från hinder för personer med funktionsnedsättning" från maj 2000 måste man se till att hinder i omgivningen samt tekniska och juridiska hinder för funktionshindrades deltagande i kunskapsekonomin och kunskapssamhället försvinner.

Fakta och utvecklingstendenser

Definitionerna och kriterierna för att fastställa funktionshinder bestäms för närvarande i nationell rätt och skiljer sig åt från ett medlemsland till ett annat.

Enligt resultaten från EU-undersökningar som gjordes 2001 hade 14,5 % av de femton medlemsländernas befolkning (med undantag för Sverige) i arbetsför ålder (16-64 år) angett någon form av funktionshinder. För de tio nya medlemsländerna var denna andel 25 %.

Uppgifterna belyser dessutom att det finns ett samband mellan åldrande och funktionshinder. I och med att befolkningen blir allt äldre, och hälso- och sjukvården blir allt bättre, ökar antalet funktionshindrade i Europeiska unionen - och det kommer att fortsätta öka.

Av uppgifterna framgår också att endast 42 % av de funktionshindrade har en anställning (vilket kan jämföras med närmare 65 % av de icke funktionshindrade) och 52 % av de funktionshindrade står utanför arbetskraften (jämfört med 28 % för de icke funktionshindrade).

Uppgifterna visar således att funktionshindrade visserligen har svårt att finna sysselsättning men att de utgör en stor outnyttjad potential för att utveckla den ekonomiska tillväxten.

EU:s viktigaste resultat hittills

I november 2000 antog rådet direktiv 2000/78/EG. I direktivet förbjuds all slags diskriminering i arbetslivet, vare sig den är direkt eller indirekt, på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Enligt direktivet kan det vara en form av diskriminering om man inte vidtar rimliga anpassningsåtgärder på arbetsplatsen för personer med funktionshinder.

Gemenskapens handlingsprogram mot diskriminering (2001-2006) syftar till att stödja medlemsländerna i deras kamp mot diskriminering, särskilt diskriminering på grund av funktionshinder.

Kommissionen stöder internationella strävanden att garantera funktionshindrade fullständiga och lika möjligheter att utöva sina mänskliga rättigheter. Kommissionen ställer sig därför bakom FN-konventionen för att främja och skydda funktionshindrades mänskliga rättigheter.

För att underlätta funktionshindrades rörlighet har kommissionen redan åtagit sig att reducera antalet handikappförmåner som inte kan exporteras mellan olika medlemsländer (en ändring planeras av förordning (EEG) nr 883/2004 om systemen för social trygghet).

Första etappen av handlingsplanen (2004-2005)

Första etappen av handlingsplanen ska omfatta två år (2004-2005) och inriktas på att skapa de förutsättningar som krävs för att främja sysselsättningen för funktionshindrade, samtidigt som deras egenmakt stärks. De insatsområden som ska prioriteras samlas under fyra rubriker:

  • Tillgång till sysselsättning och möjlighet att behålla ett arbete

Direktiv 2000/78/EG innebär att vissa medlemsländer måste anpassa stora delar av sina bestämmelser. Direktivet har betydande konsekvenser för arbetsgivarna - såväl offentliga som privata - och deras rutiner i fråga om funktionshindrade. Att alla berörda parter blir medvetna om de här frågorna är avgörande för att direktivet ska få ordentligt genomslag.

Genom Europeiska socialfondens allmänna program och gemenskapsinitiativet Equal finansieras en rad olika åtgärder för att integrera funktionshindrade på arbetsmarknaden och pröva nydanande strategier för vissa aspekter på arbetsmarknadsintegrationen.

Kommissionen har också gjort insatser i samband med gemenskapens konkurrenspolitik, bland annat genom att i november 2002 anta en förordning om statligt sysselsättningsstöd. Förordningen ger medlemsländerna rätt att bidra med 60 % av ett års lönekostnader och sociala avgifter om ett företag anställer en funktionshindrad arbetstagare. Stöd kan också beviljas för att kompensera lägre produktivitet samt för att anpassa lokalerna.

När det gäller arbetsmiljö föreskrivs i direktiv 89/654/EG om minimikrav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen att arbetsplatserna ska planeras så att de vid behov kan ta emot handikappade arbetstagare.

  • Livslångt lärande

Ett sätt att överbrygga hindren för utbildning och livslångt lärande för funktionshindrade kan vara modern informations- och kommunikationsteknik för e-lärande. I kommissionens förslag till ett eLearning-program hänvisas därför särskilt till funktionshindrades behov. Detsamma gäller för kommissionens handlingsplan om språkinlärning och språklig mångfald samt handlingsplanen för kompetens och rörlighet.

Ett flertal satsningar kommer att göras på områdena utbildning och ungdom, nämligen följande:

  • Prioritera främjandet av utbyte av goda lösningar och kartläggning av framgångsfaktorer i samband med integration av funktionshindrade vid genomförandet av arbetsplanen om utbildningssystemens konkreta framtidsmål.
  • Ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrades eventuella behov när eLearning-programmet utformas och genomförs (2004-2006).
  • Utöka informationen för funktionshindrade i informationssystemet Ploteus.
  • Ägna särskild uppmärksamhet åt projekt som inbegriper funktionshindrade inom de nuvarande programmen Sokrates, Leonardo och Ungdom.
  • Övervaka e-tillgängligheten på webbplatser och i medieprodukter för livslångt lärande.

När det gäller forskning kommer kommissionen att sprida och fullt ut utnyttja resultaten från de studier som bedrivs inom sjätte ramprogrammet för forskning.

  • Utnyttja ny teknik

När det gäller verksamhet som ska främja tillgängligheten har man inom handlingsplanen eEurope 2002 uppnått vissa viktiga resultat som måste följas upp. Som ett resultat av initiativet för webbtillgänglighet (W3C/WAI) har medlemsländerna antagit riktlinjer för tillgång till webbinnehåll. I december 2002 antog dessutom rådet en resolution om e-tillgänglighet.

Satsningarna i eEurope 2005 kommer att vara inriktade på att funktionshindrade och andra mindre gynnade grupper ska kunna delta i och få lika tillgång till den allmänna utvecklingen av moderna offentliga tjänster på nätet, t.ex. e-förvaltning, e-lärande och e-hälsovård, samt på att det skapas en dynamisk och tillgänglig miljö för e-företag.

  • Offentliga byggnaders tillgänglighet

Man bör i allt högre grad utforma och uppföra byggnader som följer principen om universell design ("design för alla") så att funktionshindrade får reell och bättre tillgång till arbetsplatsen.

Det är också nödvändigt med tillgängliga fritids- och kulturanläggningar för att förbättra livskvaliteten för funktionshindrade. Detta framgår av rådets resolution av den 6 maj 2003 om tillgång till kulturell infrastruktur och kulturell verksamhet för personer med funktionshinder. Det påtalas också i rådets resolution av den 21 maj 2002 om den europeiska turismens framtid, där kommissionen, medlemsländerna och andra berörda parter uppmanas att intensifiera arbetet med att göra turistmålen mer tillgängliga för funktionshindrade.

I vitboken Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010 - Vägval inför framtiden förordar kommissionen att handikappanpassad kollektivtrafik ska användas i större utsträckning.

Kommissionen kommer att göra ytterligare insatser på följande områden:

  • Verka för EU-standarder på alla bebyggelserelaterade områden, t.ex. planering, utformning, konstruktion och användning av byggnader.
  • Främja bättre utbildning i tillgänglighetsfrågor i skolorna och bland fackmän.
  • Verka för att tillgänglighetsaspekter integreras i reglerna för offentlig upphandling och i tilldelningen av anslag från strukturfonderna.
  • Verka för att det utformas studier om turistmålens, infrastrukturens och stadstrafikens tillgänglighet för funktionshindrade.

Andra etappen av handlingsplanen (2006-2007)

Andra etappen av handlingsplanen ska omfatta två år (2006-2007) och inriktas på aktiv integrering och autonomi (rätten för personer med funktionshinder att få del av åtgärder som syftar till att säkerställa deras oberoende, sociala och yrkesmässiga integrering och deltagande i samhällslivet). Följande fyra prioriteringar föreslås:

  • Uppmuntra arbetskraftsdeltagande.
  • Främja tillgången till vård- och stödtjänster av hög kvalitet.
  • Främja varors och tjänsters tillgänglighet.
  • Öka EU:s analytiska kapacitet.

ÖVERVAKNING OCH STRUKTURER FÖR UPPFÖLJNING

Förbättrad kapacitet för verkställande

Kommissionens avdelningsövergripande grupp för handikappfrågor kommer att få i uppdrag att driva handlingsplanen framåt och övervaka arbetet med att integrera handikapperspektivet i all politik inom alla kommissionens avdelningar. Arbetsgruppen ska även rapportera om hur arbetet fortskrider till jämställdhetsgruppen inom kommissionen.

EU:s högnivågrupp för funktionshindrade är en expertgrupp bestående av sakkunniga i handikappfrågor från medlemsländerna och med en kommissionsledamot som ordförande. Den har till uppgift att få till stånd samverkan mellan medlemsländernas politik.

EU kommer att intensifiera sitt samarbete med bl.a. FN, Europarådet, Europeiska arbetsmiljöbyrån, de europeiska standardiseringsorganen (t.ex. Europeiska standardiseringskommittén, CEN), Europeiska byrån för specialpedagogisk utveckling (European Agency for Development in Special Needs Education) samt Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor. Syftet med detta samarbete är att få till stånd ett ömsesidigt utbyte och att kunna dra nytta av dessa organisationers sakkunskap och idéer.

Förbättrad styrning

Kommissionen avser att stärka sitt samarbete med företrädare för funktionshindrade, t.ex. Europeiska handikappforumet. Den föreslår dessutom att högnivågruppen ska intensifiera åsiktsutbytet med det civila samhället. Kommissionen uppmanar dessutom arbetsmarknadens parter att till fullo bidra till att främja jämlikhet för funktionshindrade.

Interinstitutionellt samarbete mellan EU:s institutioner och organ uppmuntras också, i synnerhet med parlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor samt parlamentets tvärpolitiska grupp om funktionshinder.

Kommissionens rapport om funktionshindrades situation

Kommissionens rapport om funktionshindrade bör särskilt belysa EU:s politiska insatser för att främja lika möjligheter för funktionshindrade. Den bör även innehålla en sammanfattning av vilka åtgärder medlemsländerna har vidtagit för funktionshindrade och hur långt de har kommit när det gäller att integrera handikapperspektivet i alla relevanta nationella politikområden. Kommissionen ska sammanställa de här offentliga rapporterna vartannat år enligt en struktur som utarbetats tillsammans med medlemsländerna och funktionshindrades representanter.

Senast ändrat den 03.02.2011

Top