RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Hälso- och sjukvårdens och äldreomsorgens framtid: att garantera tillgänglighet, kvalitet och finansiell hållbarhet

De nationella vårdsystemen står inför tre stora gemensamma utmaningar: Europas befolkning åldras, vården blir mer och mer avancerad och även mer kostsam och patienterna, som har blivit verkliga vårdkonsumenter, är mer krävande. Inför dessa tre utmaningar föreslår kommissionen tre långsiktiga mål: tillgång till vård för alla, en hög kvalitet på vården och finansiell hållbarhet i de nationella hälso- och sjukvårdssystemen.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen av den 5 december 2001 - Hälso- och sjukvårdens och äldreomsorgens framtid: att garantera tillgänglighet, kvalitet och finansiell hållbarhet [KOM(2001) 723 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Det allmänna hälsotillståndet och vårdsystemet i unionen står i särklass i förhållande till världen i övrigt tack vare allmänt skydd mot risk för sjukdom och invaliditet, ökning av levnadsstandarden, förbättrade levnadsvillkor och en bättre utbildning i hälsofrågor.

De totala vårdkostnaderna har ökat från ungefär 5 % av BNP 1970 till mer än 8 % 1998. De offentliga vårdutgifterna har följt samma ökningstakt som är högre än BNP i många länder.

DE GEMENSAMMA FRÅGORNA FÖR ALLA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSYSTEM INOM UNIONEN

Den åldrande befolkningens inverkan på systemen och utgifterna

Den åldrande befolkningen i
Europa uppvisar två aspekter:

  • En ökning av den förväntade medellivslängden vid födseln sedan 1970 med 5,5 år för kvinnor och nästan 5 år för män. Denna utveckling visar även en höjning av den förväntade livslängden med "full hälsa" eller utan funktionshinder.
  • En ökande andel av äldre personer. De som är äldre än 65 år kommer att se sin andel i befolkningen öka från 16,1 % år 2000 till 27,5 % år 2050, medan de som är äldre än 80 år och som utgjorde 3,6 % av befolkningen år 2000, kommer att uppgå till 10 % år 2050.

Om Eurostats grundscenarier slår in, kommer de offentliga utgifterna för hälso- och sjukvård under perioden 2000-2050 att öka från 0,7 till 2,3 procentenheter av BNP. På så sätt kommer ökningen av antalet personer inom denna åldersgrupp att medföra ny efterfrågan på långtidsvård.
Inför dessa behov måste vårdformerna, finansieringsvillkoren och organisationen av utbudet utvecklas. Man måste särskilt uppfylla det ökade behovet av kvalificerad arbetskraft, eftersom mindre och mer instabila familjer gör att man i minskande omfattning kan stödja sig på solidariska familjestrukturer.

Utveckling av ny teknik och nya behandlingsformer

Utvecklingen inom medicinsk teknik (genterapi, organkultur, nya läkemedel osv.) ger fördelar för patienterna, t.ex. minskning av sjukdomsriskerna eller förebyggande behandlingar. Dessa innovationer är dock kostnadskrävande och väcker frågan om hur de ska finansieras. För att behärska utgifterna gäller det att utveckla klara, öppna och effektiva utvärderingsmetoder, eftersom endast sådana kan garantera att nya produkter eller behandlingar finns tillgängliga för ett större antal personer.

Utveckling av patienternas förväntningar

Man kan sedan femtio år tillbaka notera att efterfrågan på hälso- och sjukvård tenderar att öka mer än proportionellt mot inkomsten per capita. Efterfrågan styrs av levnadsstandarden och utbildningsnivån. Detta får tre konsekvenser:

  • Bättre utbildade patienter kan lägga sig till med sundare levnadssätt samt vidta förebyggande åtgärder så att de på sikt kan undvika att anlita intensiv och kostsam vård. Därför ökar sjukförsäkringssystemen sina insatser när det gäller förebyggande och utbildning.
  • Patienterna förväntar sig allt bättre och effektivare vårdsystem. Utvecklingen av informationstekniken gör det möjligt för dem att bli bättre informerade om utbudet av tjänster på europeisk nivå och att göra ett mer medvetet val.
  • Vårdtagarna uttrycker en önskan om att såväl vårdpersonal som offentliga myndigheter ska anse dem som fullvärdiga partner och aktörer i hälso- och sjukvårdssystemen. Dessutom förväntar de sig mer öppenhet när det gäller kvaliteten på vårdtjänsterna.

TRE LÅNGSIKTIGA MÅL: TILLGÄNGLIGHET, KVALITET, HÅLLBARHET

Vårdsystemens organisation, finansieringsformer (förhållandet mellan offentlig finansiering och privat finansiering) och planeringen av vårdutbudet för att tillgodose befolkningens behov är en uppgift för medlemsländerna. Denna uppgift sköts dock alltmer inom en allmän ram som berör gemenskapens politik på många områden (forskning, folkhälsa, fri rörlighet för personer och tjänster, hållbarhet i de offentliga finanserna) .
Detta motiverar till att utveckla ett europeiskt samarbete.

I meddelandet fastställs tre långsiktiga mål för de nationella systemen som det är lämpligt att följa parallellt.

Tillgänglighet

Tillgång till hälso- och sjukvård är en grundläggande rättighet som är inskriven i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Den villkoras dock ofta av människors sociala situation. Därför måste man särskilt se till att tillgången till hälso- och sjukvård för missgynnade grupper och de mest utsatta personerna garanteras.
Den gemensamma rapporten om utvärderingen av de nationella handlingsplanerna för social integration beskriver tre typer av åtgärder:

  • Utveckling av förebyggande och utbildning i hälsofrågor (mödra- och barnhälsovården, skolhälsovården och företagshälsovården).
  • Förbättring av tillgången till vård som kan sträcka sig ända till fri vård för låginkomsttagare.
  • Åtgärder riktade till missgynnade grupper, t.ex. personer med psykiska problem, invandrare, hemlösa, alkohol- eller drogberoende.

Kvalitet

Att tillhandahålla vård av god kvalitet innebär att de nationella regeringarna ska nå ett optimalt förhållande mellan fördelarna för hälsan och kostnaderna för produkter och behandlingar. Detta kvalitetskrav blir komplicerat genom att

  • vårdformerna varierar och utbudet av tjänster påverkar efterfrågan och således utgiftsnivån,
  • behandlingssätten är heterogena.

En jämförande analys av vårdsystemen och behandlingspraxis kan fastställa lämpliga lösningar och bidrar således till att förbättra vårdsystemens kvalitet.

Finansiell hållbarhet

Tillgången på god vård för det stora flertalet kräver en viss finansieringsnivå. Kostnaderna för vård ökar oavsett hur vården är organiserad i medlemsländerna. Dessa har genomfört reformer sedan början av 1900-talet genom att i huvudsak grunda sig på följande:

  • Reglering av efterfrågan genom att skatter eller sociala avgifter höjs eller genom att slutkonsumenten får betala en större andel av kostnaderna.
  • Reglering av utbudet genom att fastställa budgetar eller utgiftstak för vårdgivarna, "avtal" när det gäller förhållandena mellan köpare och vårdgivare.

Det är dock ofta svårt att skilja effekterna på kort sikt från mer strukturella effekter i dessa reformer som verkligen gör det möjligt att skapa en hållbar utvecklingstakt i utgifterna. I detta meddelande rekommenderas att man intensifierar de erfarenhetsutbyten som gör det möjligt att jämföra politiska åtgärder och som skulle kunna utgöra värdefulla verktyg för jämförelse och framsteg.

För att nå dessa mål är det viktigt att alla berörda parter (offentliga myndigheter, vårdpersonal, socialförsäkringsorgan, organ för kompletterande försäkringar samt vårdtagare och deras representanter) lyckas bygga solida partnerskap.

Bakgrund

Detta meddelande är en uppföljning av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon (mars 2000) i vilka behovet av en reform av socialförsäkringssystemen underströks för att vård av god kvalitet ska kunna ges. Det svarar även på begäran från Europeiska rådet i Göteborg (juni 2001) att utarbeta en rapport till Europeiska rådets vårmöte 2002 med förslag till inriktningar när det gäller hälso- och sjukvård för äldre.

Nyckeltal i rättsakten
  • Förväntad medellivslängd 2000: 74,7 för män och 81,1 för kvinnor
  • Förväntad medellivslängd 2050 (prognos Eurostat): 79,7 för män och 85,1 för kvinnor
  • Andel som är äldre än 65 år i den europeiska befolkningen 2000: 16,1 %
  • Andel som är äldre än 65 år i den europeiska befolkningen 2050: 27, 5 %
  • Andel som är äldre än 80 år i den europeiska befolkningen 2000: 3,6 %
  • Andel som är äldre än 80 år i den europeiska befolkningen 2050: 10 %

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Kommissionens meddelande av den 20 april 2004 om att modernisera de sociala trygghetssystemen för att utveckla högkvalitativ, tillgänglig och hållbar vård och omsorg: stöd till de nationella strategierna genom den öppna samordningsmetoden [KOM(2004) 304 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].
I detta meddelande föreslås det att den öppna samordningsmetoden ska utvidgas till att gälla även hälsovård och äldreomsorg. Det gör det möjligt att skapa ett ramverk för främjande av erfarenhetsutbyte och goda lösningar samt stöd till medlemsländernas arbete för reform av hälsovården och äldreomsorgen.

Gemensam rapport från kommissionen och rådet av den 13 mars 2003 om äldrevård och äldreomsorg: Stöd till de nationella strategierna för säkerställande av en hög nivå av social trygghet (DE ) (EN ) (FR ).
Europeiska rådet i Barcelona (2002) uppmanade kommissionen och rådet att att närmare undersöka frågorna om tillgång, kvalitet och finansiell hållbarhet. Ett frågeformulär sändes ut till medlemsländerna för att samla in uppgifter om metoderna när det gäller dessa tre mål. Den gemensamma rapporten bygger på de svar medlemsländerna lämnade på frågeformuläret 2002.
Den gemensamma rapporten godkändes av rådet (sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 6 mars och rådet (ekonomiska och finansiella frågor) den 7 mars, och lades fram till Europeiska rådets möte i mars 2003.

Senast ändrat den 10.10.2005
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början